Årets svensk 2017!

Tidskriften Fokus har utnämnt Ekonomistas till ”Årets svensk 2017” i kategorin ekonomi. Det är vi väldigt glada för och vi tänkte ta tillfället i akt och tipsa om de mest lästa inläggen sedan 2008 då vi startade — och inläggen som kanske inte så många läst än, men som vi tycker fler borde läsa.

De allra mest lästa inläggen tenderar att handla om frågor som stått högt på den politiska dagordningen, till exempel bostadsmarknaden, finansiell stabilitet, penningpolitik, skolpolitik, pensioner och frågor kopplade till migration. Detta är våra allra mest lästa inlägg sedan starten:

Skolan: ”Betygssystem som bäddar för misslyckanden

Bostadspolitik: ”Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?” ”Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst” ”Marknadshyra och bostadsbubbla i Stockholms innerstad

Penningpolitik och finansiell stabilitiet: ”Hur skapas pengar?”  ”Skuldkvoten är ett olämpligt riskmått – det finns mycket bättre” ”Deflation: Frågor och svar” ”Fem år efter finanskrisen: Är Keynes tillbaka för att stanna?

Skattepolitik: ”Därför betalar inte pensionärer högre skatt” ”Har den sänkta restaurangmomsen ökat sysselsättningen?

Migration och integration: ”Svart och vitt om invandringens konsekvenser” ”Flyktinginvandring för vår eller flyktingarnas skull?” ”Segregation och bilbränder” ”Vad förklarar SD:s framgång?

Men vi har även lyckas locka många läsare om frågor som inte har legat lika högt på den politiska dagordningen, till exempel: ”Republik eller monarki i Sverige? Låt diskussionen börja”, ”Cykelringen är ute och cyklar”, ”Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?” och ”Varför säljs vissa produkter med pyramidspelsliknande metoder?”.

Men även något mer inomvetenskapliga inlägg har varit mycket lästa. Ett av de allra mest lästa inläggen handlar om den framtida arbetsmarknaden för nationalekonomer: ”Nationalekonom – vad blir man?”. Ett inlägg om tumregler i budgettider har också fått stort genomslag (”Huvudräkning för ekonomiintresserade”) liksom Stefan de Vylders bokrcension av Nationalekonomi för vänstern och en recension av boken Economista (”Ekonomistas om Economista”).

Inläggen ovan tillhör de som lästs allra mest. Men vi vill även passa på att lyfta fram några av de nästan 2000 inlägg vi skrivit som inte lästs av lika många, men som vi tycker förtjänar fler läsare. Varför inte läsa om fallande investeringar i näringslivet? Eller något av Jesper och Daniels många inlägg om ojämlikhet: ”Vad rock’n’roll kan lära oss om ojämlikhet”, ”Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?”, ”Allt går igen”, ”Ojämlikhet och hälsa — hur ska sambandet mätas?”, ”Varför ska vi studera fördelningsfrågor?”, ”Är absolut bättre alltid bättre?”, ”Vad är inkomst?” och ”Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?”. Vi har även skrivit en del inlägg om den ekonomiska människan och beteendeekonomi: ”Falsos positivos”, ”Vad kan man köpa för pengar?”, ”Minimalistisk social ingenjörskonst” och ”Nudge 2.0: Var går gränsen mellan information och påverkan?”. Och naturligtvis är skatter ett återkommande tema på en ekonomiblogg: ”Skattepolitik får inte bli ett skällsord”, ”Sälj Svenska spel och beskatta spelandet” och ”Hur beter du dig egentligen, skattebetalare?”. Vi har även skrivit en del inlägg som diskuterar mer navelskådande metodologiska frågor: ”Hur ska vi värdera vår framtid?”, ”Varning för signifikanta resultat!”, ”Försåtlig forskarfrihet” och ”Vetenskapliga dygder VI: metodologisk individualism”. Beträffande den framtida penningpolitiken och Riksbankskommitténs arbete kan man läsa ”Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet”, och när det gäller den högaktuella debatten om bostadspriser, skulder och amorteringskrav finns ”Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav”.

Slutligen kan vi konstatera att Jesper förespådde redan 2009 att framtiden skulle komma att tillhöra tomtar som Ekonomistas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s