Dansen kring guldkalven

Detta är ett inlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

På förslag från regeringen fattade riksdagen i december 2016 beslut om att planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen åren 2018–2029 ska uppgå till 622 miljarder varav 333 miljarder kronor ska användas för investeringar. Med detta som utgångspunkt har Trafikverket tagit fram ett förslag till vilka projekt som ska genomföras. Efter en remissrunda som avslutades i december 2017 våndas nu regeringen över den plan som formellt träder i kraft i januari innevarande år.

[Read more…]

Sjätte nationella konferensen i nationalekonomi i höst

Sveriges nationalekonomer träffas vartannat år på en nationell konferens för att utbyta idéer och forskningsresultat samt för att utöka det sociala nätverket. I oktober i höst äger det sjätte mötet rum på Linnéuniversitet i Växjö. Arrangör är Nationalekonomiska föreningen och en lokal arrangörskommitté. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

Handelskrig – det blir värst för USA

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Vi är alla oroliga över Donald Trumps planer på att införa strafftullar på stål och aluminium, och över omvärldens svar på dessa tullar. Ingen vill ju ha ett handelskrig. Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen? Låt oss titta på det värsta tänkbara scenariot, dvs att EU (och kanske även Kina) svarar med strafftullar på en rad USA-producerade varor, och USA svarar med tullar på bilar, och omvärlden svarar med ytterligare tullar, och så vidare. [Read more…]

Pristävling: Gissa vilket transportprojekt regeringen inte kommer att satsa på!

Om någon månad eller två kommer regeringen att presentera sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen. Planen innehåller projekt som är pågående eller ska påbörjas under kommande tolvårsperiod, 2018-2029. Inför offentliggörandet utlyser jag en pristävling om vilket av följande tre projekt som inte kommer att börja byggas under tolvårsperioden samt en motivering. Första priset är en publicering på Ekonomistas, med pristagarens motivering och bild.

[Read more…]

Hur kan/bör EU svara på Trumps tullar?

Gästinlägg av Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning

President Trumps beslut att införa tullar på stål och aluminium har utlöst en debatt om hur EU bör svara på denna protektionistiska åtgärd. WTO-avtalet inkluderar ett antal möjligheter för medlemmarna att ha högre tullar än vad man bundit sig för, som t ex tullar vid dumping och offentlig subventionering, och skyddstullar enligt specialavtalet Agreement on Safeguards (SGA). De senare kan användas när import hotar att vålla allvarlig skada (George W. Bushs ståltullar 2002 var av denna typ). Man kan också omförhandla de tullnivåer man bundit sig för i samband med tillkomsten av WTO-avtalet, vilket innebär att man kan höja tullar på vissa varor mot att man sänker tullar på andra varor så att övriga länder hålls skadelösa. [Read more…]

Sportlovsparadoxer

Sportlovet ger en del forskare en möjlighet att uppleva den så kallade verkligheten och att studera hur invanda teoretiska föreställningar stämmer överens med denna. Själv är jag dock ganska bra på att sänka den teoretiska garden och helt enkelt bete mig som folk gör mest. Det är först i efterhand jag slås av att mitt beteende ibland står helt i konflikt med vad jag undervisar mina studenter. Det här sportlovet hände detta inte mindre än tre gånger. [Read more…]

Penningpolitik och makrotillsyn: Olika och separata?

Svaret på frågan är ja, enligt en uppsats av mig som ska publiceras i Canadian Economic Journal. Penningpolitik och makrotillsyn är helt olika slags politik, med olika mål och olika verktyg. De bedrivs bäst separat, med olika beslutande myndigheter, som i Sverige, eller med olika beslutande kommittéer inom centralbanken, som i Storbritannien. Penningpolitiken ska inte ha finansiell stabilitet som mål, eftersom penningpolitik inte kan uppnå finansiell stabilitet. [Read more…]

Hur länge kommer vi att ha en bolagsskatt?

I år sänkte USA sin bolagsskatt från 40 till 21 procent. Både Frankrike och Storbritannien har tidigare flaggat för sänkningar av sina bolagsskatter, delvis till följd av andra länders sänkningar. Är detta en accelerering av den sedan länge pågående trenden mot sjunkande bolagsskattesatser? Innebär skattekonkurrensen slutet för rika länders bolagsbeskattning? Frågorna är tyvärr fler än svaren, och alla kurvor pekar inte nedåt när det gäller bolagsskattens utveckling. [Read more…]