Riksbankskommittén vill ge Riksbanken stora befogenheter när det gäller valutareserven som inskränker riksdagens beslutanderätt över statens finanser och kan påverka Sveriges möjligheter att låna i utländsk valuta för andra behov. Detta är ur demokratisk synpunkt ett mycket tvivelaktigt förslag, i synnerhet som det inte går att utkräva ansvar för Riksbankens beslut. Riksdagen har visserligen inskränkt sin beslutsmakt genom att ge Riksbanken rätt att besluta om penningpolitiken, men det motiveras med att man därigenom undviker att penningpolitiken annars skulle styras av kortsiktiga politiska hänsyn och inte av vad som är bäst över tid (det s.k. tidsinkonsistensproblemet). Det finns däremot inga skäl till att ge Riksbanken ett betydande oberoende när det gäller valutareservens storlek.
Så kan svensk ekonomijournalistik stärkas
Media är viktigt. Ekonomi är viktigt. Ekonomijournalistik borde därmed vara väldigt viktigt. I Sverige finns många hårt arbetande ekonomijournalister och reportrar, men trots det handlar bevakningen oftare om huspriser och investeringstips än djupare analyser av svensk ekonomi eller granskningar av samhällsekonomiska strukturer. Hur kan svensk ekonomijournalistik stärkas? I detta inlägg diskuterar jag några förslag på hur det skulle kunna ske. [Read more…]
Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade
[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]
Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.
Överskottsmålet inget hinder för finanspolitisk stimulans (men bör kanske sänkas ändå)
Under den senaste tiden har det i media skrivits en hel del om den svenska finanspolitiken och vårt finanspolitiska ramverk (t ex här, här och här). Bakgrunden är till viss del att det duggat tätt med tecken på konjunkturavmattning och att frågan om finanspolitiska stimulanser då aktualiserats. Men det handlar också om mer strukturella trender, där en åldrande befolkning, stora barnkullar och ett stort behov av integrationsinsatser för flyktinginvandrare sätter press på kommunernas och landstingens ekonomi. [Read more…]
Schücks ABC är i mina tankar
För knappt ett år sedan gick Johan Schück i pension efter många år som ekonomijournalist på Dagens Nyheter. Men Schücks arbetstakt verkar inte ha avtagit nämnvärt efter pensioneringen. Han skriver till exempel flitigt på sin egen blogg, han arbetar för TV-kanalen EFN och han fortsätter att vara en flitig besökare på olika evenemang där nationalekonomer möts. I dagarna har han även släppt en bok, Schücks ABC. Eftersom jag intresserar mig för hur nationalekonomi kommuniceras till en bredare allmänhet kastade jag mig direkt över boken. [Read more…]
Finansinspektionens amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta
Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men ingen påvisbar samhällsnytta enligt forskningen. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson på DN Debatt.
KD bör dra i nödbromsen!
Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunderlaget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.
Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!
Gästinlägg: Förbifarten blir dyrare än nödvändigt
Det är möjligt att minska risken för att tunnelprojekt överskrider budget. Det förutsätter emellertid att Trafikverket förstår hur upphandlingar och kontrakt begränsar branschens förmåga till nytänkade, skriver professor Jan-Eric Nilsson (VTI) i detta gästinlägg. [Read more…]
Vad handlar årets ekonomipris om?
Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.
Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer