Finansinspektionens amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta

Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men ingen påvisbar samhällsnytta enligt forskningen. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson på DN Debatt.

KD bör dra i nödbromsen!

Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunder­laget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.

Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!

[Read more…]

Gästinlägg: Förbifarten blir dyrare än nödvändigt

Det är möjligt att minska risken för att tunnelprojekt överskrider budget. Det förutsätter emellertid att Trafikverket förstår hur upphandlingar och kontrakt begränsar branschens förmåga till nytänkade, skriver professor Jan-Eric Nilsson (VTI) i detta gästinlägg. [Read more…]

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Välförtjänt ekonomipris 2019 till experimentell fattigdomsforskning

Ekonomipriset 2019 tilldelas Abijihit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Ekonomistas anser att priset är mycket välförtjänt och alla dessa tre forskare är välkända och högt aktade för deras insatser. Särskilt roligt är det att konstatera att Ekonomistas prisomrösting vanns av just Duflo, vilket visar att våra läsare har god insyn i aktuell nationalekonomisk forskning. [Read more…]

Utvecklingsexperiment och institutioner favorittippade i Ekonomistas omröstning

Ekonomistas ekonomiprisomröstning 2019 resulterade i nästan dött lopp mellan två unga ekonomer: utvecklingsekonomen Esther Duflo med 11% av rösterna och nästan lika många röster Daron Acemoglu (11%). Båda två är verksamma vid amerikanska MIT. På tredje och fjärde plats kom amerikanerna David Card (8%) och Joshua Angrist (7%) som båda forskat om frågor gällande arbetsmarknad och utbildning, med särskild tonvikt på att studera utfall. På platserna strax efter Assar Lindbeck och Robert Barro, som båda fick ungefär 6% av rösterna. Resultatet för övriga kandidater finns i ursprungsinlägget. Klockan 11:45 måndag 14 oktober meddelas vem som får 2019 års ekonomipris.

Vem får ekonomipriset 2019?

Det är dags för den traditionsenliga omröstningen om årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages på måndag den 14 oktober.

[Read more…]

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Slutsatsen att amorteringskraven införts på felaktiga grunder håller också efter SCB:s revidering av sparkvoten

Nu även med konsumtionskvoten!

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur. Överkonsumtionen medförde en mycket låg sparkvot före krisen och en stor ökning av sparkvoten under krisen i dessa länder. I Sverige har däremot sparkvoten före, under och efter krisen stigit till en historiskt hög nivå. Det innebär att konsumtionskvoten fallit till en historiskt låg nivå. Detta är inte förenligt med en omfattande bolånefinansierad överkonsumtion och därmed en förhöjd makroekonomisk risk här. Slutsatsen är att amorteringskraven har införts på felaktiga grunder.

Men i samband med sin översyn av nationalräkenskaperna har SCB nyligen reviderat och sänkt hushållens sparkvoter. Håller slutsatsen med de reviderade sparkvoterna? Och vad är konsumtionskvoterna? [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]