Varför finns det så konstiga skolor?

Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar. Skolan är i sig en icke-konfessionell friskola driven i aktiebolagsform, men den verkar trots detta ha en salafistisk profil. Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan. Det är en modell som inte nämnvärt skiljer på drift i egen regi av kommuner som är skyldiga att tillhandahålla skoltjänster och drift av privata aktörer som frivilligt befinner sig på marknaden. [Read more…]

Välkommen Karolina!

Den uppmärksamma läsaren har kanske redan noterat att vi fått ett nytillskott på bloggen och vi är väldigt glada att kunna presentera professor Karolina Ekholm som ny skribent. Karolina har nyligen återvänt till Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet efter att ha varit verksam som statsekreterare på Finansdepartementet och som vice riksbankschef. Hennes första inlägg som fast skribent publicerades häromdagen vilket förhoppningsvis alla redan uppmärksammat. [Read more…]

Behövs kapitalkontroller för ett välfungerande globalt finansiellt system?

Världsekonomin tycks översköljd av finansiellt kapital som desperat söker en rimlig avkastning i en miljö där nominella och reala räntor är påfallande låga. Trots detta är det svårt att hitta finansiering till välbehövliga investeringar i infrastruktur, energi och utbildning i de fattigaste delarna av världen. [Read more…]

Finanspolitiska rådet: Oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven

Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att ”rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att ”rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]

ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning

Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]

Sverige är inte Danmark – prisfall på 40% kan krävas för att amorteringskraven inte ska utestänga unga

Erfarenheterna från Danmark av att avskaffa amorteringskraven har okritiskt tolkats som att unga inte skulle utestängas av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla bolån amorteringskrav före 2003. Detta år infördes amorteringsfria lån, som snabbt blev mycket populära bland alla bolånetagare, särskilt bland unga, låginkomsttagare och pensionärer. Priserna steg och andelen unga och låginkomsttagare bland de som ägde sin bostad ökade inte. Men avskaffandet av amorteringskraven i Danmark säger förstås inget direkt om införandet av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla amorteringskrav, medan i Sverige har bara somliga amorteringskrav, nämligen nya bolånetagare som inte har hög inkomst eller stor förmögenhet och därför behöver låna mer. Dessa ekonomiskt svagare grupper i Sverige får nu låna mindre och många unga utestängs från att köpa en bostad. För att de inte skall utestängas kan bostadspriserna behöva falla nästan 40 %. [Read more…]

Befogade och obefogade statsbidrag

Efter att den ymniga floran av statsbidrag riktade till skolan under flera år ifrågasatts från diverse håll annonserades i dagarna ett nytt, denna gång avseende lärarassistenter. Regeringen och dess stödpartier avser att lägga 500 miljoner kronor per år för att få skolorna att anställa personal vars uppgift är att avlasta lärarna. Detta ger anledning att fundera lite kring när riktade bidrag kan vara befogade och inte.

[Read more…]

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]