Om Ekonomistas

Ekonomistas består av sex forskare i nationalekonomi som brinner för saklig samhällsdebatt och nationalekonomisk forskning. Ekonomistas har ingen gemensam politisk uppfattning och varje skribent står enskilt för sina inlägg. De åsikter vi för fram sammanfaller inte nödvändigtvis med de organisationer vi tillhör. Ekonomistas är:

Harry Flam. Professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet. Harry forskar bland annat om internationell handel.

Jesper Roine. Docent i nationalekonomi vid SITE på Handelshögskolan i Stockholm. Forskar främst om politisk ekonomi, inkomst- och förmögenhetsfördelning och långsiktig ekonomisk utveckling.

Lars E.O. Svensson. Gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm och affilierad professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Forskar om penningpolitik och monetär och internationell makroekonomi.

Daniel Waldenström. Professor i nationalekonomi, fil dr i ekonomisk historia. Verksam vid Paris School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Affilierad vid CEPR, IZA, UCLS och UCFS. Forskar om inkomst- och förmögenhetsfördelning, skatter och finansiell utveckling.

Jonas Vlachos. Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Forskar om arbetsmarknadsekonomi och internationell ekonomi.

Robert Östling. Forskare i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet. Forskar bland annat inom beteendeekonomi, spelteori och politisk ekonomi.

Tidigare skribenter

Martin Flodén. Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som sedan maj 2013 är vice riksbankschef. Martin har tidigare varit ledamot i bland annat Ekonomiska rådet och Finanspolitiska rådet. Martin var skribent på Ekonomistas 2008-2013 och hans inlägg finns att läsa här.

Johanna Möllerström. Professor i nationalekonomi vid Humboldt-universitetet i Berlin samt affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Huvudsakliga forskningsområden är ekonomisk psykologi och experimentiell ekonomi. Johanna skrev på Ekonomistas 2013-2016 och hennes inägg finns att läsa här.

Eva Mörk. Professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Forskar om offentlig sektor och välfärdsreformer. Har tidigare varit ledamot i Ekonomiska rådet och ESO. Hon är även ledamot i Kommitten för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Eva var skribent på Ekonomistas 2008-2012. Hennes inlägg finns samlade här.

Kommentarspolicy

Vi välkomnar ett livaktigt meningsutbyte på Ekonomistas, men vill att kommentarerna håller en god ton och bidrar till diskussionen. För att säkerställa detta måste kommentarerna godkännas av oss innan de publiceras. Kommentarer som inte håller sig till ämnet, innehåller personangrepp eller har en otrevlig ton kommer inte att läggas ut. Vi anser det vara självklart att den som skriver en kommentar undertecknar med sitt eget namn men har förståelse för att detta inte alltid är möjligt. Kraven på relevans och god ton är dock högre för anonyma kommentarer. Om du har synpunkter på hur vi behandlat din kommentar är du välkommen att kontakta den av oss som skrev det ursprungliga inlägget per e-post så att hen kan förklara sig närmare.

Upphovsrätt

Alla inlägg gjorda på Ekonomistas är skyddade av upphovsrätt under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens. Kortfattat innebär detta att du får kopiera, distribuera och sända vidare material från Ekonomistas under förutsättning att
– du anger att Ekonomistas är upphovsman (men inte på ett sätt som antyder att Ekonomistas godkänt eller rekommenderar din användning av verket),
– du inte använder materialet för kommersiella ändamål,
– samt att du inte förändrar, bearbetar eller bygger vidare på materialet.

Creative Commons License

Tips & kommentarer

För att göra Ekonomistas bättre och mer läsvärd så välkomnar vi tips och kommentarer om vad och hur vi skriver  — samt förstås vad du tycker att vi borde ta upp! Uppmärksamma oss också gärna på layoutmässiga och tekniska förbättringsmöjligheter.

Comments

  1. Fredrik says:

    Hej!

    Jag är inte direkt insatt i nationalekonomi, jag kan grunderna och jag förstår det som ni skriver.

    Något jag har funderat över är hur det skulle påverka Sverige om vi tar efter Norges exempel med skattefria månad/er. Hade detta krossat staten, hade de lett till fler arbeten etc?

    • Anthon says:

      Hej Fredrik,

      Anledningen till att Norge har skattefria månader är för att vi betalr mer under övriga året, inte att vi betalar mindre skatt (visst skattesatsen är lägre men allt annat lika)”. Jag vet inte om det är möjligt rent praktislt att genomföra men jag skulle gissa att det är möjligt att göra så även i Sverige. T.ex. Skulle du kunna betala x kr mer i skatt i 11 månader och sedan betala skatt – 11x den 12 månaden. Om du då planerar väl blir 12 månadsskatten och 11x =0 och du står utan restskatt och får en skattefri månad.

      En viktigt skillnad i Norge mot Sverige är dock att det är skattefritt att tjäna upp till 40 000 per år.

      Mvh Anthon

  2. Hej. Tillskillnad från Fredrik anser jag mig ha hyffsad koll på Nationalekonomi och ekonometri. Idag publicerade två sossar en kritisk artikel i DN om Filippas sk vårdval. De säger att resultatet är tydligt, incitamenten för att behandla fattiga lönar sig inte längre utan det är snabba behandlingar i köpstarka områden som gäller i framtiden. En ruskig utveckling tycker jag.

    Med det oerhörda förtroendet för er skribenter här, som jag dragit på mig under det halvåret jag läst er blogg, tycker jag att någon av er borde förtydliga detta resultat eller kanske göra någon egen studie på fenomentet.

    Tack på förhand

  3. Ande says:

    TV4 sa att EU planerar att minska sina importtullar, tror jag det var, med 60%. Det vore intressant att höra vad ni har att säga om detta.

  4. Johan Richter says:

    Om fastighetspriserna störtdök i Sverige skulle vårt finansiella system hanetera det bättre än USAs har gjort?

  5. Skriv gärna om de nuvarande varslen inom fordonsindustrin(Volvo). Massor av människor blir arbetslösa. Är det inte rimligt att staten går in och köper upp Volvo och gör det till ett statligt bolag?

  6. Insåg precis att staten inte får köpa upp företag.

  7. Johan Richter says:

    Varför är den svenska fackföreningsrörelsen sådana motståndare till minimilönslagstiftning samtidigt som de är så glada för regleringar av andra delar av anställningsförhållandet, t ex LAS, semesterlagen, arbetstidslagen , arbetsmiljölagen osv?

  8. Ande says:

    Hur kan USAs statsskuld tillåtas uppgå till 10 biljoner dollar?

  9. Rione eller/och Waldenström får gärna kommentera denna artikel angående deras syn på korrelationen mellan tillväxt och lycka.

    http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_2039995.svd#tw_link_widget

    ”Han redovisar sedan tålmodigt och utan onödiga slängar ny och gammal empirisk forskning som rycker undan basen för antagandet att ekonomisk tillväxt bidrar till lycka.”

  10. Instämmer högljutt! med saku. Vore kul om ni alla högnivåintellektuella allmänbildande skribenter på denna blogg hade möjlighet och tid att kommentera Stephen Marglin. Under strecket gör SVD till även en göteborgares självklara tidningsval.

  11. Ingemar says:

    Vad jag upplever att vi ser just nu är hur USA tappar fotfästet som världsmakt. Jag tror att subprimekrisen var den tändande gnistan till en 20-årig process som slutar med att Kina, Indien och Ryssland tar över.

    Amerikanerna har lånat frenetiskt i 20 års tid och shoppat platt-TV och nya kök för pengarna. Pengarna har alltså inte gått till investeringar utan till privat konsumtion och finansiering av dyra krig. Nu spricker bubblan.

    Hade man lånat pengarna inom landet så hade landet klarat sig. Men nu är det till stor del kineser och européer som bekostat lånefesten, dvs utlandsskulden är betydande.

    Jag förväntar mig framgent en dålig ekonomisk utveckling i USA, fallande dollarkurs och skenande amerikanska räntor. Och kanske rent av stagflation.

    Vore intressant att få era synpunkter på detta.

  12. Elin Frost says:

    En nyfiken fråga; vilka skulle ni säga är de fem mest spännande ekonomerna i Norden idag?

  13. Vilken master i nek i Sverige idag är den bästa och kan räknas till framtidens?

  14. Vision says:

    Kanske en analys av penningteorin i ”zeitgeist – addendum” vore intressant. Filmen är gratis att se på hemsidan och väntas nå stort genomslag med ständigt växande antal tittare. ”Zeitgeist – the movie var dock mer konspiratorisk än vad addendum var visionär så drar ner hela konceptet lite men kul ändå.

    http://www.zeitgeistmovie.com/

  15. Kan inte någon kommentera att fed sänkte räntan till nästan 0 procent? Vad får det för effekter? Innebär det att fed nu under en tid satt sitt starkaste styrinstrument ur spel? Jag menar de kan ju inte sänka den mer…

  16. L: Martin skrev ett inlägg om vad riksbanken kan hitta på när räntan närmar sig noll för ett tag sedan, läs det här: https://ekonomistas.se/2008/12/04/riksbanken-har-ammunition-kvar/.

  17. Martin says:

    Hej! Jag ser att ni brinner för saklig samhällsdebatt. Undrar därför vad ni tycker om att en viss Bertil Holmlund utifrån ett opublicerat manuskript uttalar sig i media om effekterna av ett avskaffande av värnskatten:

    http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/skattekommissionen/article69170.ece

    Framför allt är kommentaren om efffekten på kvinnorna intressant. ”…troligtvis är tendensen detsamma” säger Holmlund i artikeln. Men läser man det opublicerade manuskriptet ser man att den skattade effekten på kvinnorna dels är statistiskt insignifikant och dessutom konsekvent har motsatt tecken mot den skattade effekten på män.

  18. gother says:

    Hej! Jag läser med stort intresse allt ni skriver. Jag är grundutbildad i Nek men är inte forskare. Jag undrar om ni kunde reda ut skillnaden varför det är så angeläget att rädda konkursföretag inom finansbranschen och inte inom bilbranschen. Personligen anser jag inte att man ska rädda någon av dem. Carnegies miljardlån och övertagande motiveras utifrån att en konkurs skulle få finanssystemet i gungning och drabba tredje man osv. Exakt hur det heller hänger ihop är svårt att få grepp om. Erfarenheterna i USA av att inte rädda Lehman brothers var ju som bekant förödande. Samma argumentation borde väl gälla för bilindustrin där en hel region med underleverantörer och massarbetslöshet som följd kan komma att bli resultatet vid en konkurs. Här handlar det om en hel bransch i kris. Men när finansbranschen är kris får inte marknadskrafterna verka fullt ut. Varför inte?

  19. gother, det korta svaret på din viktiga fråga är att ett sammanbrott inom finanssektorn är betydligt allvarligare än inom bilindustrin. Detta beror på att finansbranschen tillhandahåller betalningssystem, kreditgivning och sparandemöjligheter. Folks betalkort, löne- och sparkonton är centrala för att vi ska kunna enkelt och billigt köpa och sälja varor på alla sorters marknader, t ex bilmarknaden.

    Om betalningssystemet havererar och folk skulle stoppa in pengar i madrassen eller, ännu värre, kräva naturabetalning skulle transaktionskostnaderna explodera och ekonomin krympa drastiskt. Kreditgivningen till privatpersoner, företag och även offentliga sektorn skulle också krympa eftersom, vilken till stor del baseras på folks insatta medel. Eftersom dessa krediter kan vara avgörande för om entreprenörer ska satsa, företag kunna överbrygga tillfälliga likviditetskriser eller att länder ska kunna bedriva adekvat politik, skulle konsekvenserna bli förödande.

    Det som gör finanssektorns prestanda så fragil är att den i hög grad vilar på förtroende och tillit. Utan tilltro till finanssystemet skulle räntorna bli höga och viktiga funktioner minska som t ex banksparande och pengabetalningar via bank.

    Bilbranschen, däremot, är bara ytterligare en producent av konsumtionsvaror, i det här fallet bilar. Om bilarna slutar produceras i Sverige betyder inte det att vi måste sluta konsumera bilar, utan bara att vi köper dem från andra länder. Ofta gynnas vi konsumenter av en sådan utveckling. Betänk t ex hur mycket en vanlig skjorta skulle kostat idag om den producerats med hjälp av svensk arbetskraft i de bomullsspinnerier som en gång låg i Borås eller Norrköping! Inte ens om den svenska personbilindustrin skulle upphöra helt vore det katastrofalt. Vi har upplevt större strukturomvandlingar än så och nästan alltid tjänat på det i långa loppet. Till exempel var svenskarna för hundra år huvudsakligen anställda inom jordbruket — idag är de ca 0,5%. Inte har väl en sådan strukturomvandling varit negativ för oss?

    Sammantaget är det alltså stor skillnad på finansbranschen och övriga industrier. Det är också detta som gör att ekonomer ofta förordar statliga ingripanden för att hjälpa banker medan de nästan aldrig anser att staten ska stödja andra branscher.

    Hoppas detta klargjorde (hur åtminstone jag ser på) denna fråga utifrån ekonomisk synvinkel.

  20. Martin says:

    Om staten nu går in med skattebetalarnas pengar borde man iaf inte kunna kräva att aktieägarna och ledningen tar full smäll? Då kommer ledningarna och banktjänstemännen bli försiktigare i framtiden och granskas betydligt hårdare av aktieägarna (de som vågar köpa aktier). Eller har jag missat något här?

  21. Hej!

    Det vore intressant om ni kunde skriva ett kort inlägg om de svenska bankernas exponering i baltikum och hur en eventuell kollaps därborta påverkar deras verksamhet i Sverige.

  22. Marc: Vi har ju skrivit en hel del om Baltikum i tidigare inlägg, även om vi inte direkt har tagit upp din fråga. Ett problem är att vi inte har mer info än andra outsiders om hur bankerna skulle påverkas. Det ligger ju inte precis i bankernas intresse att berätta för oss om de har problem…

    Finansinspektionen har tillgång till mer info än vi, och enligt deras beräkningar klarar bankerna ganska mycket baltisk dramatik (se t ex här), men det är svårt för mig att utvärdera tillförlitligheten i deras studier. Gissningsvis skulle en större kollaps i Baltikum aktualisera frågan om tillskott av statligt ägarkapital i några av de svenska bankerna.

  23. Oscar says:

    Hej!
    Jag hade funderaingar kring stimulans av ekonomin redan i början av hösten och nu med intensifierad finanskris och stödprogram har jag hört mycket om det och olika teorier.

    Mina frågor rör ekonomiska åtgärder för att förhindra stora recessioner. Om en stat skulle arbeta aktivt för att inte gå in i en recession och hålla ekonomin stadig. Spara när det går bra Spendera när det går sämre för att hålla ekonomin igång. Kanske lägre moms och andra skatter och mer nyinköp från t.ex sjukhus och skolor. De väntar med store inköp tills det behövs i ekonomin… Finns säkert tusen andra möjliga sätt att hjälpa ekonomin.

    Skulle detta funka? Och om det skulle, är det önskvärt? Skulle något som ni skriver on i inlägget https://ekonomistas.se/2008/12/22/1974/ hända?

  24. Oscar: Det är en stor fråga du tar upp, och det går knappast att svara på den här. Vi bör fråga oss: (i) Hur orsakas recessionerna? Vilka chocker har drabbat ekonomin? (ii) Hur fungerar marknadsekonomier? Hur fattar hushåll och företag sina beslut? Hur sprids chockerna i ekonomin? (iii) Är det önskvärt att motverka chockerna och/eller deras spridning i ekonomin? (iv) Vilken ekonomisk politik kan motverka fluktuationerna? Hur effektiva är olika åtgärder? Hur reagerar hushåll och företag på ändrad finans- och penningpolitik? (v) Går det att genomdriva en effektiv politik, eller finns det problem med bristande information, bristande politiska incitament, eller kanske sk tidsinkonsistensproblem?

    Ekonomer är oeniga om svaret på nästa alla dessa frågor (glädjande alltså att det finns utrymme för mycket ny forskning!). Men alla(?) ekonomer tror att de problem som antyds av frågorna är påtagliga, och att det alltså inte finns ett enkelt sätt att förhindra att konjunktursvängningar uppstår.

  25. johan says:

    Vad tycker ni om Arnolds Klings kritiska syn pa makroekonomin, här http://econlog.econlib.org/archives/2009/01/from_dark_age_t.html#more

    Jag tycker det låter övertygande och förstår inte varför vi ska lyssna på vad makroekonomer säger om krisen.

  26. Fredrik says:

    Hej,

    Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?

  27. Andreas R says:

    Hej!

    Jag har en fråga kring finanskris, lågkonjunktur och USAs krispaket.

    Världen befinner sig i en eskalerande lågkonjunktur utlöst av den

    Dagens globala ekonomiska situation initierades i USA med för lättvindig och billig kreditgivning till osäkra låntagare. Det ledde till en bubbla och finsnskris, d.v.s. brist på kapital. Plötsligt blev det svårt för många företag att finansiera sin verksamhet och sina investeringar. Den svenska regeringen har också lagt en del krut på att öka bankernas utlåning till i grunden sunda företag.

    I detta läge är det många stater som genomför diverse stimulanspaket, delvis för att öka offentliga investeringar men också rena konsumtionsstimulanser riktade till allmänheten. Dessa åtgärder ackompanjeras ofta av rent protektionistiska inslag, t.ex. i USA och Frankrike, med motiveringen ”våra skattepengar ska bara användas för att skapa jobb i vårt land”.

    För att finansiera alla dessa satsningar måste många stater låna stora belopp på världens finansmarknader. Detta måste väl rimligen ge en kraftigt ökad konkurrens om det kapital som det redan är brist på. Det borde alltså riskera att förvärra finanskrisen. Om sedan pengarna används till protektionistiska satsningar borde skadan bli dubbel.

    Min fråga är: Är den ökande konkurrensen om kapitalet från USA och andra stater som kraftigt ökar sitt budgetunderskott ett stort problem för den globala finanskrisen eller är staternas upplåning ändå småpotatis jämfört med världens totala kreditmarknad?

  28. Fredrik och Andreas: Det är stora och viktiga frågor ni ställer. Tyvärr finns nog inga enkla svar. Det verkar, åtminstone än så länge, som att marknaden är väldigt villig att köpa statsskuld. Räntan på statsobligationer från länder som USA, Sverige, och Tyskland är ju ovanligt låg (men vissa andra länder börjar få problem, se mitt tidigare inläg). Men ekonomkåren är inte helt enig om vilka effekter stimulanspaketen kommer att få på längre sikt. Förmodligen får vi anledning att återkomma till detta i framtida inlägg.

  29. Hej!

    Hur stor är USA:s internationella upplåning räknat per innevånare. Hur stor var Sveriges när det var bankkris 1992-95. Försök göra någon typ av jämförande analys, det vore intressant läsning.

  30. Hej!

    Jag skulle vilja att ni kommenterar dokumentären ”Money as Debt”:
    http://video.google.com/videoplay?docid=-9050474362583451279

    Samt era tankar kring uppbyggnaden av centralbanksystemet som även nämns i Zeitgeist the movie.

  31. 107svenskar says:

    Hej!

    Mycket glad att jag hittade er webplats och nu är ni tillagda i favoriter – redan på första besöket!

    Jag har läst en del nationalekonomi på universitetsnivå (80p) men det är herrans många år sedan. Jag arbetar överhuvudtaget inte i närheten av ämnet och har därmed glömt allt. Finanskrisen har gjort att intresset har vaknat igen och nu skulle jag vilja fräscha upp alla gamla kunskaper (om det går).

    Skulle ni kunna plocka ihop en självstudie lista med bra litteratur, gärna med omdöme och kommentarer på innehållet. Det hade varit fint med någon form av trappa också, så att ni inte skickar mig direkt in i ekonometriträsket.😉 Om inte annat kan ni lägga till det som en underkategori bland lästipsen.

    Vidare måste jag säga att det är uppfriskande att se svenska nationalekonomer posta i en öppen och någorlunda intellektuell debatt. Jag har alltid varit avundsjuk på amerikanernas sidor med livfulla ekonomiska diskussioner av allt från inflation till Neo-Keynesianism kontra Neo-Klassism.

  32. 107svenskar: Tack för dina vänliga ord. Du har rätt i att vi kanske borde göra en lista med litteraturtips om krisen. I väntan på att vi gör detta kan du börja med att gå igenom kategorin ”Finans” här på Ekonomistas. Bloggen the Baseline Scenario (se ”Andra bloggar”) uppdaterar löpnade vad den anser vara koncensus kring krisens orsaker och vad som bör göras (gå in på ”First time reader” och ”Confused”). Sedan är Paul Krugmans bok The return of depression economics mycket läsvärd.

  33. mats says:

    Hej,

    I går gick Fredrik Reinfeldt ut och kritiserade USAs stimulanspaket. Enligt statsministern innebär den höga upplåningen att marknaden dammsugs på krediter så att det blir mindre över till företag som behöver låna till investeringar.

    Med take på att krisen verkar drivas av just fallande investeringsefterfrågan låter det som en allvarlig invändning.

    Emellertid har många nationalekonomer ropat på högre budgetunderskott för att stimulera ekonomin, i USA och här Sverige framställs ju alla stimulanspaket som otillräckliga.

    Men hur resonerar keynsianer när de säger att statliga utgifter med lånade pengar kan stimulera ekonomin?

    Innebär inte upplåningen att efterfrågan dras bort från ekonomin i samma utsträckning som den tillförs via staten (i en sluten ekonomi)?
    Och att den i en öppen ekonomi (med utlandsupplåning) bara omfördelar efterfrågan mellan länder. Dvs, är helt verkningslös för att möta den globala recessionen.

    När jag lästa nationalekonomi svarade keynsianerna alltid att reptricket gick ihop eftersom kreditmarknaden inte var i jämvikt. Dvs, det fanns ett högre sparande än vilja att låna även vid 0-ränta och man kunde bortse från undanträngningseffekter. Men detta verkar ju inte gälla nu. Företagen får ju inte lån och bankerna har inga pengar. Så frågan är: Hur sjutton får keynsianerna ihop det nu?

    Mats Ekelund

  34. Mats: Enligt de keynesianska modellerna skapar efterfrågan sitt eget utbud. Högre statilga utgifter medför ökad produktion. Den ökade produktionen medför högre inkomster för hushållen, vilket i sin tur medför att de vill öka sin konsumtion. Och då stiger produktionen ännu mer…

    I IS-LM-modellen (en representation av den keynesianska modellen) uppstår en undanträngningseffekt om centralbanken försöker hålla penningmängden konstant genom att höja räntan som svar på de ökade offentliga utgifterna. Den högre räntan gör att investeringarna sjunker. Om centralbanken håller räntan konstant behöver ingen undanträngning uppstå i modellen.

    Huruvida modellen ger en bra bild av verkligheten är förstås omtvistat. De flesta är nog ändå eniga om att viss stimulans vanligen uppstår på kort sikt och att undanträngningseffekter vanligen uppstår på längre sikt. Oenigheten är störst om undanträngningen på kort sikt: leder högre offentliga utgifter till högre eller lägre privat konsumtion och investeringar?

  35. Tack Martin för ditt svar.

    Jag anser dock att keynisanerna är lite godtyckliga när dom startar berättelsen med att staten har spenderat en summa pengar. Denna händelse måste ju ha föregåtts med att staten lånar upp pengar för att spendera. Efterfrågan kan ju inte komma som en blixt från en klar himmel. Spolar man bak bandet ett snäpp ställs keynsiansimens förutsägelse på huvudet. Dvs, staten börjar med att låna upp pengar. Detta leder till ett efterfrågefall, vilket leder till mindre inomster för hushållen, etc. Så kärnfrågan är hur keynisanerna motiverar sitt val av startpunkt för orsakskedjan.

    Jag förstår dock att undanträngningseffekten uteblir om centralbanken håller räntan konstant. Frågan är dock varför man inte istället skall välja att låta bli att öka den statliga efterfrågan och istället låta räntan sjunka. Det enda svar jag kan komma på är att staten kan få ut pengarna snabbare i ekonomin än vad företag kan. Detta kokar i så fall ner till något väldit enkelt. Nämligen att staten, genom omvägar, injicerar ”nytryckta krediter” i ekonomin.

    Mats

  36. Mats: Som du antyder är de (traditionella) keynesianska modellerna ofta mycket vaga om budgetvillkoren.

    Jag är lite osäker på hur jag i övrigt ska tolka dina funderingar. Menar du något i stil med teorin om ricardiansk ekvivalens? Tanken är ju då att hushållen förstår att statsskulden måste betalas med högre skatter i framtiden, och att de högre offentliga utgifterna därför motverkas av lika stora sänkningar av den privata konsumtionen. Ricardiansk ekvivalens är en logiskt välunderbyggd teori (dock inte helt tillämplig på ändrade offentliga utgifter), men verkar i normalfallet inte ha fullt stöd i data.

  37. Martin: Min tankegång kanske är naivistisk men intuitivt tycker jag att staternas extra utgifter idag måste lånefinansieras idag.

    De aktörer som lånar ut till staterna måste öka sitt sparande eller minska sin utlåning till andra aktörer. Därmed minskar efterfrågan från dessa aktörer/eller deras låntagare i samma grad som staternas ökar. Stimulansen av den globala ekonomin uteblir. Inte p.g.a ricardiansk ekvivalens utan för att plus och minus måste gå ihop.

  38. Mats: Du verkar utgå från att produktionen ínte påverkas. Om stimulansen av någon anledning gör att företagen vill anställa fler personer behöver inte ”plus och minus gå ihop” på det sätt du antyder.

  39. Min poäng är snarast att efterfrågan inte påverkas. Då är det inte fråga om en stimulans eftersom staten drar bort efterfrågan i samma utsträckning som den tillför efterfrågan

  40. Andreas says:

    Hej alla på Ekonomistas,

    Jag har en fråga och jag kan tänka mig att ni kanske är rustade för att kunna besvara den. På senare tid har jag blivit nyfiken på teorier kring ett pengalöst samhälle. Ett samhäller där pengar avskaffats, en utopi där människan ej länge arbetar för pengar utan ägnar sig åt sjävutveckling samtidigt som man får smahället att gå runt med en hushållning av de begränsade resurserna. Känner ni till någon som har skrivit om ämnet? Några böcker eller artiklar att rekomendera? Teorier kring hur något liknanade skulle kunna se ut? Eller bör jag istället vända mig till filosoferna?

  41. Andreas, mig veterligen finns det inte många ekonomer som ägnar sig åt dylika frågeställningar längre, förmodligen för att de flesta tycker att frågan är ”löst” i och med kommunismens fall. I den utopi som du talar om måste ”maten komma till bordet” på något sätt och jag kan egentligen bara se tre alternativ: planhushållning, självhushållning och genom marknader. Problemen med planhushållning är välkända, se http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_calculation_problem för en diskussion om informationsproblemen med planhushållning (vilket förmodligen inte är det största problemet). Självhushållning ser vi exempel i fattiga länder där många bönder är självhushållande, men det känns inte som det är det du tänker på. Jag minns att Lars Pålsson Syll har lite referenser till diskussion om räntefri ekonomi m.m. i sin bok ”Den dystra vetenskapen”, men jag tror som sagt inte det bedrivs någon seriös forskning kring detta.

  42. Saknar verkligen blogg tipsen i högra kolumnen.

  43. Valery, tack för påpekandet, detta är fixat nu (men varför länkarna försvann är fortfarande höljt i dunkel).

  44. Alexander Kristofersson says:

    Hej! Även jag läser er med stor behållning. Här ett förslag till ämne för en postning:
    I dessa dagar av lettisk valutakris väcks minnet av hur en lång rad riksbanker 1992 fick ge upp sina försvar av fasta växelkurser (pund, svensk krona etc) inför en kraftig våg av spekulation på valutamarknaden. Vilka är de mest väsentliga skillnaderna som gör att motsvarande inte redan har skett för de baltiska ländernas valutor?
    Bilden 1992 var att kraften i spekulationerna var oemotståndlig, för att det var så stora kapitalmängder i rörelse. Gäller inte det längre? Det har ju spekulerats i baltiska devalveringar i ett halvår.

  45. @Alexander: Jag tror inte att någon av oss på Ekonomistas vet tillräckligt mycket om hur Lettlands penningmarknader fungerar för att kunna reda ut varför de har kunnat behålla den fasta växelkursen så länge.

    En delförklaring som jag hört av folk med närmare koppling till de finansiella marknaderna är att det är svårt att spekulera mot valutan. Det verkar helt enkelt inte finnas tillräckligt utvecklade marknader för att man ska kunna ta stora positioner.

    En annan delförklaring är nog att Lettland har haft ett system liknande en sedelfond. Om man har en sann sedelfond (vilket jag inte tror att Lettland har) kan man alltid försvara en fast växelkurs om viljan att göra det är tillräckligt stark. Det sker dock till priset av en krympande penningmängd vilket medför stigande räntor och en kreditåtstramning, vilket i sin tur medför diverse realekonomiska problem. Detta är precis vad vi ser i Lettland nu. (Swedbank verkar dock — åtminstone enligt denna artikel — lite förvånade över detta samband.)

    Se för övrigt Daniels tidigare inlägg om devalvering i Lettland.

  46. Hej,

    Förklaringsmodeller brukar bedömas utifrån deras förmåga att ge korrekta förutsägelser.

    Mot denna bakgrund undrar jag makroekonomins mainstream-modeller nu står inför ett sanningens ögonblick.

    Jag har noterat hur i stort sätt alla ekonomer sköt fram sina bedömingar om ekonomins vändpunkt. Före årsskiftet låg konsensus på Q2 2009. Efter årsskiftet tycktes konsensus dra mot Q4 2009/Q1 2010. Nu kan man med facit i hand konstatera att den ursprungliga bedömningen träffade bäst. Detta trots att man i våras borde ha haft mer information att grunda sina bedömningar på än vad man hade under hösten.

    Vad man nu tycks vara enig om är istället att återhämtningen kommer att gå mycket långsamt. Om också denna prognos skulle slå fel och att återhämtningen istället sker snabbt så kastar det en ganska lång skugga över den makroekonomiska main-streamdmodellen (och åtföljande teorigrund).

    Finns det något bra sätt för makroekonomerna att redovisa osäkerheten i sina prognoser? och i så fall, varför presenteras inte dessa osäkerheter vid prognostillfällena. Alternativt, varför är inte prognosmissar bättre korrelerade med heterogenitet bland makroekonomernas prognoser.

    Eller, står de makroekonomiska modellerna inför en begynnande kris som kan leda fram till ett paradigmskifte?

    Mats

  47. @mats: De prognoser du nämner bygger knappast på någon makroekonomisk mainstream-modell.

    Kortsiktiga prognoser baseras i stället på stora inslag av bedömningar och fingertoppskänsla hos prognosmakarna. Olika modeller kan användas dels som underlag för dessa bedömningar, dels för att se till att prognoserna för olika variabler blir konsistenta.

    Det är väldokumenterat att makroprognoser (baserade på modeller eller bedömningar) har svårt att förutspå BNP-tillväxten och speciellt konjunkturens vändpunkter. Jag tycker därför att det är fel att säga att modellerna står inför en begynnande kris. Men förhoppningsvis finns det stora möjligheter till framtida förbättringar av såväl teorier och modeller som prognosmetoder.

  48. Tack för ditt svar!
    Makromodeller är till för att illustrera hur ekonomin kan fungera under olika omständigheter och inte för att spotta ut BNP-siffor per kvartal. Så långt är jag med.

    Emellertid bör dom makroekonomiska modellerna säga någonting om framtiden annars är dom ju inte användbara för andra än ekonomhistoriker. Ett exempel:

    Den tyska regeringen var ovillig att låta budgetunderskottet växa för att möta konjunkturnedgången. Detta kritiserades av många keynsianskt fägrade ekonomer som menade att man inte gjorde tillräckligt för att stimulera ekonomin. (Jag tror det tyska budgetunderskottet ligger på ca 4 % av BNP).

    Samtidigt har vi sett hur Obama och Brown låtit sina budegtunderskott växta till 12 % respektive 14 % av BNP. Något som torde ligga närmare keynisansernas önskemål.

    Som keynsian borde man därför (ceteris paribus)förutspå att den brittiska och amerikanska ekonomin kommer att vända tidigare och kraftigare än den tyska. Om multiplikatorn är > 1 borde BNP öka med mer än 8 % mer i UK och US än Tyskland på medellång sikt.

    Skulle det sedan visa sig att länder som avstod från stimulanspaket klarade sig bättre än de som sjösatte mycket stora stimulanspaket. Ja, då bör man ifrågasätta den underliggande modellen/teorin.

    Mats

  49. Johan says:

    Vad tycker ni om omnomineringen av Bernanke till riksbankschef?

  50. @mats: Visst är det bra om makromodellerna kan säga något om framtiden. Men tyvärr är det inte alltid så lätt. Dels för att ”våra modeller” (det finns som sagt ingen allmänt accepterad modell) inte är speciellt bra på att besvara vissa frågor, dels för att vissa frågor är för otydligt formulerade för att ha ett entydigt svar.

    Effekterna av tänkta stimulanser verkar bero både på detaljer i hur dessa utformas och på de specifika förutsättningarna i landets ekonomi. T ex finns det forskning som tyder på att en finanspolitisk åtstramning kan stimulera ekonomin om de offentliga finanserna är i dåligt skick (se särskilt Giavazzi och Pagano 1990), dvs resultat som går i motsatt riktning mot de keynesianska teorierna.

    Dessutom kan orsakssambanden vara svår att fastställa. Kanske väljer länder med stora problem att använda större stimulanser. Då är det inte konstigt om utvecklingen blir sämre i dessa länder än i länder som avstår från stimulanser. Makroekonomer kommer säkert att studera och debattera effekterna av de olika stimulansåtgärder som vidtagits under krisen under många år framöver, förmodligen utan att enas om vilka strategier som var mest framgångsrika.

    @Johan: Det var ju ganska väntat, och det hade förmodligen gett upphov till en del nervositet om han hade bytts ut.

  51. kandidaten says:

    Hej alla!

    Jag ska skriva c-uppsats i nationalekonomi senare under hösten. Sitter och spånar på lite ämnen…

    Tänkte att detta skulle vara ett bra forum att få inspiration. Är det någon som har (generella) tips på ämne?

    Jag är främst intresserad av mikroekonomi och mikroekonometri! Har funderat att skriva något empiriskt utifrån arbetsmarknads- eller hälsoekonomi eller liknande…

  52. Jo… – Kandidaten – utifrån mina gjorda LivsErfarenheter om det här med nationalekonomi – så skickade jag ett email till finansminister Anders Borg i våras – och det ser ut så HÄR.

    Men å andra sidan – ifall Du skulle inspireras av detta – så skulle Du måhända ej få C-uppsatsen godkänd, kanske… – tror Josef B.😉

  53. Johan says:

    Det vore intressant med ett inlägg om ”the fiscal theory of the price level”. Debatten om den verkar ovanligt hätsk för nationalekonomin och man verkar vara oense om teorin överhuvudtaget är en konsistent teori, inte bara om den är korrekt.

    • Johan: Att diskutera the Fiscal Theory of the Price Level leder lätt in i en massa teknikaliteter så jag avstår från att skriva ett helt inlägg om det. Det är intressant att du frågar, för jag undervisade om detta igår. Läser du min kurs?

      Hur som helst har jag svårt att se fiscal theory som inkonsistent (tänker du på några speciella referenser?). Däremot bygger teorin på starka antaganden och den beskriver knappast verkligheten under normala förhållanden. Men i dagsläget när allt fler länder börjar få ordentliga problem med de offentliga finanserna tycker jag att det finns anledning att ha teorin i åtanke. Om någon är intresserad av att läsa mer om detta finns en del material i mina föreläsningsanteckningar (s 4-7) från gårdagen. En mer rigorös och kritisk genomgång finns i detta papper av Kocherlakota och Phelan (men jag tycker att en del av deras kritik baseras på att de övertolkar vad fiscal theory säger).

  54. Johan says:

    Nej jag läser inte din kurs. Jag stötte på en annan referens till den nyligen och blev nyfiken. Tack för tipsen.

  55. Johan says:

    Jag har ingen särskild referens men som jag förstod kritiken handlade det om att statens budgetvilkor är uppfyllt alltid, inte bara i jämvikt.

  56. Jakob says:

    Det hade helt klart varit lite småkul att se ett inlägg som en kommentar på detta:
    http://www.aier.org/aier/publications/ejw_wat_sep09_hakes.pdf

  57. Johan says:

    I dagens nummer av Sydsvenskan finns en debattartikel http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article616512/Lonelyft-det-enda-som-kan-lyfta-skolan.html som hävdar att det enda som kan förbättra skolan är höjda lärarlöner och som åberopar forskningsstöd för det.

    Det vore kul med en kommentar av Jonas, jag får inte riktigt ihop beskrivningen av forskningsläget med de mer nyanserade diskussioner om skolpolitik som hållits här

  58. Christos Papahristodoulou says:

    Hej!

    Jag har skrivit en artikel, ca 2 A4-sidor och handlar om de katastrofala besluten att sälja Volvo till Ford och Saab till GM. Artikeln är ganska provokativ, eftersom jag citerar vad många experter sade tidigare, när dessa affärer lovordades. Ingen granskar idag alla dessa experter, utan de framträder fortfarande som ”experter”. Om ni är intresserade, kan jag skicka artiklen, annars blir det i någon tidning. Själv skrev jag många inlägg på 90-talet och stödde Volvo-Renault affären…

    MVH
    Christos Papahristodoulou
    docent i nationalekonomi

  59. Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?
    +1

  60. Elsa B says:

    Hej! Av en ren slump kom jag över denna sida som är väldigt bra! Men varför finns ni inte på Facebook? På så sätt skulle era budskap och diskussioner få större spridning. Ser framemot att bli Fan av denna sida på FB!

  61. Vilken fantastiskt bra blogg detta är!
    Vad sägs om att ta ett helhetsgrepp om monarkin i dessa dagar.
    Man hör ju ofta om vinsterna med monarkin (marknadsföring, turism etc.), men sällan referenser till någon undersökning. Är detta bara spekulationer, eller vad säger forskningen?
    Privatisera kungahuset!?

  62. Instämmer tillfullo med Alf.
    Förutom privatisering av monarkin har jag även sett förslag på en frivillig skatt likt den till svenska kyrkan framföras.

    • Ett alternativ är ju valkung, och att positionen då får viss makt. Sverige har haft valkung längre än arvskung läste jag i en artikel någonstans, så det vore dessutom att verkligen bejaka svenska traditioner.

  63. Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?+1
    +1

  64. Lars-Olof & David says:

    Varför utvinner Norge sin olja?

    Som tredje största olje-exportör i världen finns det säkert en hel del politiska o ekonomiska anledningar till att fortsätta utvinna olja. Men låt oss anta att Norges fyndigheter upptäcktes i dagsläget, skulle det då inte vara smartare att endast utvinna en mindre mängd som täcker driftskostnader och balanserar underskottet i statskassan och låta resten vara kvar i marken. Råoljereserver bör väl ge en säkrare avkastning än oljefonden på sikt?

    Om ni vet hur det gjorts några undersökningar där oljefondens utveckling kontra oljeprisets, så vore vi intresserade.

  65. Kan någon förklara för mig varifrån kommer kapitalet !
    Om jag får dubbelt så mycket betalt för mitt hus som det ”igentligen är värt” så frigör jag kapital för att köpa ett nytt hus för och kan betala överpris för. Och i princip skulle den nya köparen kunna göra samma sak. Det behövs mycket lite pengar för att höja en fastighetsmarknad. Och plötsligt kan fastighetsägare låna för deras fastigheterna har stigit i värde, och bankerna har pengar att låna ut varifrån kommer dessa pengar ?
    Vad är det som styr tillgångar på kapital i ett land eller är det så enkelt att ”en bubbla” med automatik ger en kapitaltillgång på nationell nivå ?

  66. Skulle vara intressant att höra era tankar om penningsystemets uppbyggnad. Vad tror ni Fractional Reserve Banking får för effekter?
    Om jag förstått det rätt så förstoras penningmängden idag av att banker skapar krediter från ingenting genom bokföring. Detta är vad som driver inflationen i det långa loppet.
    Att ta ränta för något som man skapat från ingenting ter sig för mig som väldigt felaktigt. Kanske kommer det något gått ur detta system som förbigått mig?

  67. ”Kan någon förklara för mig varifrån kommer kapitalet !””Kan någon förklara för mig varifrån kommer kapitalet !”

  68. romaren says:

    Hej! Jag vill gärna se en artikel om hur det höjda bolånetaket kommer påverka rörelsen på bostadsmarknaden. Som jag ser det kommer det bli ännu svårare för unga att ta sig ut på bostadsmarknaden när man måste i Stockholm t.ex. punga ut 150,000 kronor som kontantinsats för att låna 1 en miljon kronor för en etta. Bostadsrätter fanns det ju ganska gott om, men nu blir det svårare att fixa en bostadsrätt som ung. Med bristen på hyresrätter och dessa nya regler kan det inte båda gott för rörligheten på arbetsmarknaden.

  69. Vilka html-taggar fungerar i kommentarerna? Fungerar big, font size (abs) eller font size (rel)?

  70. Vi använder WordPress.com så det är deras regler som avgör detta. Någonstans hittade jag att följande ska funka (men jag vet inte vad alla kommandon gör): href, b, cite, em, i, blockquote cite, del datetime, q cite, strike, strong, p.

  71. Bitcoin borde vara ett synnerligen relevant och intressant ämne för en postning, eller?

    http://en.wikipedia.org/wiki/Bitcoin

  72. Martin Floden,

    Jag skulle vilja att du skriver ett inlägg om relationen mellan staten och riksbanken. Tex i USA (fungerar det på samma sätt?). Om staten säger åt riksbanken att trycka pengar (går dom sedan ut som obligationer till folket?), hur ser det ut mer räntan där. När USA lånar av kina så lånas det till en ränta, men är även så fallet när riksbanken trycker upp? Är den stora faran inflationsrisken som kanske lätt kan spåra ur till en hyperinflation?

    Det cirkulerar idag väldigt mycket konspirationer om denna relation, främst kanske bland den yngre befolkningen.

    Tack på förhand.

    • Det är en intressant och viktig frågeställning – jag ska försöka skriva något, men jag kan inte lova att det blir av. Notera dock att jag delvis har sopat denna problematik under mattan i några av mina senaste inlägg (t ex här och här) där jag har förespråkat en aktivare roll för ECB. Enligt den europeiska lagstiftningen får centralbanker (det gäller såväl ECB som Riksbanken) inte ge direkta krediter till staten.

  73. ”Vi välkomnar en livaktig diskussion, men förbehåller oss rätten att radera inlägg som inte har med ämnet att göra, innehåller personangrepp, har en otrevlig ton eller som vi av annan anledning inte anser oss vilja publicera.”

    Kommentaren från Hzzldeye om Lurig inkomstfördelningsstatistik bör raderas snarast eventuellt även kommentaren lg om SNS och särintressena
    Då sådana lögnaktiga oförskämdheter gör mig djävligt förbannad även om kommentaren är så låg att den enbart slår mot lg.

    Mitt intryck är att några försöker skada ekonomistas.

  74. Hej, jag skulle vilja finna det ovärderligt intressant att få en analys av Silvio Gesells teorier – applicerbar på dagens globala värld. Om teorierna ens kan vara applicerbara i en internationell kontext.
    Det man finner på nätet är generellt Pro-Gesellt. Många hänvisar till Keynes – att han var mäkta imponerad. Själv är jag väldigt tveksam. Jerome Blancs analys från 98 – håller den? Vad talar för? Emot? Vad tror ni själva?
    Bästa hälsningar,
    K

  75. Andreas SO says:

    Om det är möjligt att skriva något om vad ni eller andra forskare tycker om medborgarlön så vore det toppen!

  76. Det finns de som är skeptiska till intern devalvering: http://krugman.blogs.nytimes.com/2011/11/05/roubini-on-internal-devaluation/

    Vilken är Martin Flodens åsikt?

  77. SvDs Faktakollen gav grönt ljus till ett påstående om kostnader för invandring i Erik Ullenhags artikel om invandringens myter, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gront-ljus-till-ullenhag-om-invandringsmyt_6739593.svd

    Eftersom varken SvD, prof Jan Ekberg eller Ullenhag kunde säga ngt bestämt om invandringens kostnader så gillades Ullenhags påstående att kostnaderna överdrevs. Men vad som inte togs med var de beräkningar bitr prof Jan Tullberg gjort i samma ärende, se http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-1-jt.pdf som snarare vill hävda att Jan Ekberg har tagit i för lite. SvD bör kolla dessa beräkningar snarare.

    Vore intressant om Ekonomistas gav sig in i detta.
    Jan Sjunnesson

  78. Rupert Giles says:

    Hej! Jag undrar ifall ni läser någon marxistisk ekonomisk teori, det sker mycket spännande på den fronten nu. Det är alltid bra att bredda perspektiven bortom ortodoxin.

    Andrew Kliman har t.ex. nyligen kommit ut med sin bok ”The Failure of Capitalist Production” (2011) om krisen där han kritiserar den underkonsumtions-teori som i olika varianter företräds av såväl vänster-keynesianer (ex. Krugman) som marxister (ex. David Harvey, Richard Wolff). Kliman menar bland annat att det inte är korrekt att påstå att arbetarnas reallöner och andel av nationalinkomsten minskat eller att kapitalister sedan 1980 investerat en mindre andel av sina profiter i produktion – tvärt om! Istället bygger han upp ett starkt försvar för den ofta avfärdade teorin om profitkvotens fallande tendens som enligt Kliman är det som bäst förklarar krisen.

    Andra intressanta böcker som kommit ut på sistone är Chris Harmans ”Zombie capitalism” (2010), Paul Mattick Jr ”Business as usual” (2011) , Robert Brenners ”The Economics of Global Turbulence” (2006) och David Harveys ”Kapitalets gåta” som nyss kom ut på svenska: http://www.tankekraft.com/kapitaletsgata.php

    Läsvärda marxistiska ekonomibloggar att följa.

    Michael Roberts: http://thenextrecession.wordpress.com/
    Sam Williams: http://thenextrecession.wordpress.com/
    Brendan McCooney: http://kapitalism101.wordpress.com/

  79. Rupert Giles says:
  80. Vill stämma in i en tidigare (halvårsgammal) kommentar om att Bitcoin vore ett intressant ämne för er att skriva om. Bitcoin är världens första decentraliserade valuta. Läs mer på http://en.wikipedia.org/wiki/Bitcoin http://www.bitcoin.org eller nystartade http://www.bitcoin.se.

    D.H. – bitcoin.se

  81. Erik Hultgren says:

    Hej.
    Det är mycket prat om bolåneräntorna, senast idag med TCO:s löfte om att förhandla för sina medlemmar. Jag har inte läst särskilt mycket ekonomi och skulle gärna vilja ha lite klargöranden kring vad som är för och nackdelarna med om räntan skulle sänkas.

    Min spontana känsla är nämligen
    (1) Att det ytterligare skulle spä på lånekarusellen i samhället och uppmuntra till högre belåning.
    (2) Att det skulle leda till att de som idag sitter med lån och/eller fastigheter kommer tjäna mycket pengar, men att det ytterligare skulle försvåra inträdet på fastighetsmarknaden. De flesta som tar lån tittar ju på månadskostnaden så allt annat lika innebär väl lägre räntor att huspriserna stiger? Så de stackarna som ska försöka ta sig in på bostadsmarknaden kommer behöva skramla ihop än mer pengar i kontantinsats.

    Skulle det finnas några samhällsekonomiska fördelar med högre räntor? Kanske i kombination med högre inflation så att de redan skuldsatta inte drabbas alltför hårt.

    • Jag håller med om det du skriver under (1) och (2) även om jag kanske skulle vilja formulera det något annorlunda. Vissa har ju menat att riksbanken måste vara försiktig med räntesäkningar för att inte spä på eller skapa en huspris- eller lånebubbla (se mina synpunkter kring detta i ett tidigare inlägg). Utifrån det perspektivet kanske det är önskvärt att bolåneräntorna ”frikopplas” från reporäntan. Men förmodligen vill vi inte att ”frikopplingen” sker genom att affärsbankerna tar ut omotiverat höga marginaler.

      Samtidigt är jag lite tveksam till hela tanken på denna ”frikoppling”. Bankernas upplåningskostnader har stigit och även marginalerna, åtminstone på rörliga lån (jag har själv valt att gå över till bundet på ett år). Men det betyder knappast att reporäntesäkningar inte får genomslag. Se gärna Riksbankens fördjupningsruta kring allt detta i den senaste penningpolitiska rapporten.

  82. Gustav says:

    Hej!
    Jag tänkte rent spontant ifall ni har några tips gällande ämne till en C-uppsats i Nationalekonomi?

  83. Andreas SO says:

    Tänkte tipsa om en sida som lär ut allt från nationalekonomi till matematik och andra vetenskapliga ämnen.
    http://www.khanacademy.org/#microeconomics-macroeconomics

  84. Hej! Jag tittade nyss på en dokumentär på UR om den globala ekonomiska utvecklingen. Det är första delen i den här serien. Jag undrar om ni kan skriva nåt inlägg eller kommentera om beskrivningen av den ekonomiska utvecklingen är i stort sett sann (om än naturligtvis förenklad) eller i stort sett fel (eller kanske en blandning).

  85. Hej! Jag undrar om ni har några litteraturtips angående den svenska finans/bankkrisen på 90-talet och de händelser som föregick den?

    • Hej Ola,

      Jag håller just på att arbeta med ett papper som åtminstone delvis behandlar frågan. Och där finns även en del referenser som kanske är mer direkt inriktade på krisen. Se t ex inledningen på Lindbeck-kommissionenen (Lindbeck et al. 1994) samt Peter Englund (1999 — jag verkar ha missat den i referenslistan, men jag tror att den är publicerad i Oxford Ec. Papers).

      Ett utkast till mitt papper finns här.

  86. Martin Viktorsson says:

    Hej !
    Har en enkel fråga som har sitt ursprung i zeitgeist filmerna som jag för övrigt inte riktigt kan ta på alvar men som ändå är ett kul inslag i debatten. Ett avsnitt berör ränteskulder som enligt filmen saknar täckning i det ekonomiska systemet. Det finns ju en viss logik i beskrivningen. Detta skulle ju kunna klarläggas genom att kartlägga samtliga gjorda avskrivningar /kundförluster hos utlåningsinstitut ställt i förhållande till vinster från räntenetton. statistik på området saknas dessvärre hos bl.a SCB.
    Med den långa ekonomiska historia vi trots allt har tillgång till vore ju detta möjligt att statistiskt säkerställa.
    Så min fråga är om någon gjort beräkningar på området?

  87. Andreas SO says:

    Hur skapas pengar?

  88. Andreas SO says:

    När man använder sökfunktionen så kommer resultaten numer inte längre i tidsordning utan verkar vara i slumpmässig ordning (?). Om det går att ändra så att det senaste inlägger kommer först så vore det toppen!

    • Bra synpunkt, men tyvärr vet jag inte hur man gör något åt detta — vi är i händerna på bloggverktyget WordPress.com och jag hittar ingen inställning för detta. Ett tips är att göra en Google-sökning i stället, det brukar funka bättre. (Lägg till ”site:ekonomistas.se” i sökfältet så får du bara träffar på Ekonomistas.)

  89. Robin Nylén says:

    Hej! Läser med stort intresse bloggen och tycker ni gör ett fantastiskt bra jobb. Är grundutbildat i nek och jobbar på en storbank.
    Många av produkterna vi säljer är kopplade till så kallade ”balanserade index” vilket innebär ett index som ändrar koppling mot underliggande marknad oftast för att hålla volatiliteten konstant. Vilka effekter får detta? Är produkterna mindre effektiva? Finns det stöd för, som banken hävdar, att avkastningen i genomsnitt är högre? Vilka motiv finns för att banken säljer instrument med denna koppling?
    Har försökt att (mycket ytligt) försökt hitta någon litteratur på området utan resultat.

  90. Viktor says:

    Hej,

    Jag flyttade till Tyskland för ett halvår sen och är oerhört frustrerad över att allting är stängt på söndagar, vilket för mig är den naturliga dagen att handla, shoppa och göra andra praktiska saker på. Att det är en idiotisk idé ur alla ekonomiska synvinklar måste vara allmänt känt bland nationalekonomer. Min fråga är ifall det finns någon form av forskning eller utredning som kommit fram till hur det skulle påverka BNP/arbetslöshet att riva upp den lagstiftningen/traditionen?

  91. Niklas B says:

    Grattis Martin till riksbanksuppdraget! Känns tryggt.

  92. Andreas SO says:
  93. Jan-Olof Nordenstam says:

    Det tycks vara en allmän uppfattning bland nationalekonomer och politiker, att om ett land tvingas lämna Euron så skulle det få svåra återverkningar på hela eurosamarbetet. Orsaken är att en tvångsväxling av euro till en lokal valuta i ett land, skulle medföra att personer och företag i andra länder med risk för att tvingas lämna euron skulle rädda sina pengar. Man riskerar att få ”bankrun” i flera länder.

    Beror denna uppfattning på en utbredd intellektuell slapphet?

    Min uppfattning är att ett land kan lämna Euron utan att tvångsväxling behöver ske. Personer kan själva få välja tidpunkt för att växla. Man undviker på så sätt de beskrivna effekterna.

    • Christos Papahristodoulou says:

      Hej Robert!

      Det är bra att det finns NEK-are som orkar hålla på med att svara på alla möjliga/konstiga frågor från olika människor. Själv är jag inte särskilt intresserad av e-media (bortsett från Skype och studenternas e-mail) och undviker den elektroniska debatten. Visst är det helt OK att förklara för vanliga människor olika saker, men ”transaktionskostnaderna” är för höga och inte värd att hålla på med sådana saker. Som NEK-are har jag lärt mig en sak, dvs det som P.Samuelson sade en gang: ”there are no so many valid laws in Economics; perhaps the only universal law is the law of diminishing returns”. Så, för att kunna ge ett korrekt svar på varje fråga (som ofta är felaktig ställd), borde man anta ett X-antal förutsättningar. Men, den som ställer frågan förstår inte det och vill veta vad vi NEK-are vet/anser. Och visst kan man ge ett enkelt svar, typ ”jag tycker det är rätt/fel”, men att motivera/bevisa via en blogg, är för mycket tycker jag.

      I hans kommentar, kan man enkel se att han inte ens nämnde om landet skall vara stort (typ Italien, Spanien), eller litet (typ Cypern, Grekland). Endast denna förutsättning är tillräcklig för att han själv skall förstå att det blir svårare i det första fallet att inte ”bank-run” och lättare i det andra fallet….

      Jag önskar dig en trevlig sommar!

      Med vänlig hälsning
      Christos Papahristodoulou
      Associate professor in Economics
      MDH

  94. Jan-Olof Nordenstam says:

    Först vill jag säga att jag tycker att Ekonomistas är en mycket bra sida för diskussion i frågeställningar med koppling till nationalekonomi. Att sedan inte alla inlägg håller samma höga klass tycker jag man skall ha överseende med.

    Jag medger att det var fel av mig att inte nämna Grekland som exempel i mitt inlägg ovan.

    Jag röstade för att Sverige skulle gå över till Euro men inser nu att det var bra för Sverige att behålla kronan. Jag hoppas ändå att eurosamarbetet kan överleva och på sikt utvecklas.

    Jag regerade för ett år sedan på påståendet att ett euroutträde för Grekland realiseras med en tvångsväxling från Euron till Nya Drachmer för alla greker. Denna tvångsväxling skulle innebära ”bankrun” i flera andra länder som känner sig hotade.

    Jag skrev ett papper i höstas (12-08-21) som beskriver hur ett euroutträde för Grekland, utan tvångsväxling, skulle kunna tänkas gå till. Papperet har bl. a. distribuerats till några kända nationalekonomer. Min slutsats är att ett utträde utan tvångsväxling är möjlig och har många fördelar.

    I debatten om eurozonen ser jag en grupp som förespråkar en ökad integration, politisk union, fiskal union och bankunion. Jag ser andra personer som anser att man skall lägga ner hela europrojektet och återgå till nationella valutor.

    När uteslutning av Grekland och eventuellt något annat land nämns, så nämns alltid den negativa effekt det får på andra euroländer med dålig ekonomi.

    Min uppfattning är att euron har största chans att överleva om man i första hand utesluter Grekland och ger andra länder i eurozonen en tydlig signal att eurosamarbetet medför vissa krav som måste uppfyllas.

    Ni välkomnar tips på vad som skulle kunna tas upp av Ekonomistas. Mitt förslag är att ni öppnar för en debatt om olika alternativ till utveckling alternativt avveckling av eurozonen.

  95. lg skriver says:
  96. Johan says:

    I dagens DI.se ser vi en artikel där man argumenterar för och emot olika skatter.

    http://www.di.se/artiklar/2014/1/22/blytunga-experter-aterinfor-fastighetsskatten/

    Det hela kokar ner till vad man kan hänga upp skatten på som är svårt att undvika, men inte påverkar beteenden i negativ riktning. Det har alltid slagit mig att det är märkligt att man inte någon gång sett någon som föreslår att man länkar skatten direkt till medborgarskapet. Eller kanske till och med till vistelsedagar i landet.

    Typ: Statens intäktsbehov / antal medborgare = X (att betalas in månadsvis)

    Där har vi en skatt som både borde vara svår att undvika samtidigt som den inte borde påverka investeringsbeslut/konsumtionsbeslut/anställningsbeslut i någon nämnvärd omfattning. Åtminstone inte så länge man jämför med andra skatter.

    Vore intressant att höra ert teoretiska resonemang om en sådan skatt.

    • Det är helt riktigt att en sådan klumpsummeskatt vore attraktiv ur effektivitetssynpunkt eftersom den inte skulle snedvrida några beslut. Den går dock inte att implementera i praktiken, bland annat för att många skulle ha lägre inkomst än klumpsummeskatten, och vore rejält orättvis (direktör von Knorring och en lokalvårdare skulle betala samma belopp i skatt).

      Tillägg (23/2): För att slippa vidare diskussion om detta på denna plats vill jag flagga för att påståendet att klumpsummeskatt är orättvis naturligtvis innehåller en värdering (som alla inte behöver hålla med om).

  97. Den här bloggen är verkligen bra. Inte minst för den utmärkt reklam för nationalekonomin som vetenskap (vilket kan behövas eftersom den ofta bespottas). Det vore trevligt om den kunde kompletteras med ett forum där folk kan komma med kommentarer som inte direkt relaterar till något inlägg på bloggen, förfrågningar om grejer ni kan skriva om, etc. Nackdelen är förstås att det kunde ta lite mer tid att ta hand om det (inte minst att moderera det). Kanske har ni nån doktorand som kan få det som institutionstjänstgöring?😉

    • Tack för uppskattande ord. Det kanske hade varit bra att ha ett särskilt forum för detta, men tills vidare får detta skötas via e-post eller via kommentarstråden på den här sidan (som dock modereras hårt för att slippa massa diskussioner om allt mellan himmel och jord).

  98. Håkan Rohdin says:

    Tack för en läsvärd blogg. Att få lyssna till nationalekonomer som talar till nationalekonomer är så mycket mer givande än det dagliga surret från våra politiker och media.

  99. Anders says:

    Hej,

    Jag har en ösnkan om ämne, hoppas att detta är hyfsat rätt ställe att posta det på.

    Något som jag tycker voire extremt intressant att se studier på är värnpliktens avskaffande. Vad har det fått för effekter på samhället? Det sägs ibland att lumpen gav god utbildning i ledarskap och samarbete. Är detta en mätbar del i att män har högre positioner i samhället? Vad var effekterna på samhällseknomin av att alla män tidigare fick en utbildning i uppförande och om vad som förväntas av en? Effekter på jämlikhet? Jag tänker mig i ett värnpliktssystem fanns vissa tyldiga uppförandekoder. Nu är dessa istället okända för mindre etablerade personer (nån slags informationsassymetri). Effekter på integration?

    Det borde finnas en massa spännande att skriva om här! har aldrig hört talas om en enda studie på temat vad jag kan minnas. Om det inte finns några studier att skriva om, så vore borde det göras!

    Tack för en bra sajt, ni gör ett fantastiskt arbete!

  100. Hej,
    När jag började följa Ekonomistas för något år sedan var jag uppspelt över alla härliga ämnen som diskuterades. Alltifrån breda ämnen som skolsystemet till smala som prissättning på parkeringsplatser, det var en fröjd att följa Ekonomistas. Den senaste tiden har dock alltmer fokus riktats mot Riksbanken och räntepolitiken, med all respekt för dessa frågor är det tråkigt att alla andra intressanta ämnen försvunnit ut i periferin. När man tittar på startsidan och antal kommentarer på respektive inlägg kan man dra slutsatsen att fler än jag saknar den breda samhällsanalysen.

    / Per

  101. lg skriver says:

    Inläggsönskan: en sammanställning av forskningen kring invandringens kostnader och intäkter, gärna fördelat på flyktinginvandring resp arbetskraftsinvandring och ”kärleksinvandring” samt övrigt (typiskt nederländare som flyttar ut i svenska skogen för naturen och tystnadens skull).

  102. Dorian Francis says:

    Hej Ekonomistas! Jag satt i bilen och zappade mellan radiokanalerna igår kväll och funderade över om det finns nån ekonomisk förklaring till varför nästan alla radiokanaler spelar samma musik? Även kanaler som har varit mer nischade har med tiden konvergerat till att spela toppliste-pop. Kan det verkligen vara optimalt? Är det någon sorts marknadsmisslyckande? Finns det någon studie på ämnet?

    Jag funderade lite på om inte marknaden skulle kunna ses som ett spel där alla kanaler börjar som nischade på någon genre, ett företag börjar spela popmusik, vilket kan antas locka en större andel lyssnare än exempelvis hårdrock eller hip hop och leder således till högre vinst. När andra radiokanaler ser den här framgången börjar de göra likadant, vilket då borde leda till att vinsterna av att spela popmusik minskar för varje kanal som ställer sig i ledet. Sedan börjar de differentiera sig genom olika radiopratare och annat istället för med musiken. Typ någon slags adverse selecton, men jag kanske är helt ute och cyklar.

    Tack på förhand och tack för en riktigt bra blogg!

  103. Avregleringen av apoteken!
    Varför har svenska apotek sämre utbud av mediciner än apotek utomlands?

    Det är välkänt att avregleringen av apotekrörelsen inte blev helt lyckad. Förr fanns det mediciner, men på begränsade tider. Nu finns det en större tillgänglighet men ett sämre utbud, vilket kan vara ett stort problem särskilt för kroniskt sjuka och äldre. Förklaringen som normalt ges till det begränsade utbudet är att det är för dyrt att ha många mediciner i lager.

    Efter en trafikolycka blev jag utskriven från sjukhus i norra Brasilien och fick med mig recept på ett tiotal läkemedel. Till min förvåning fanns samtliga 10 mediciner tillgängliga på första bästa apotek, vilket varit högst osannolikt på ett svenskt apotek. Min erfarenhet sedan tidigare är densamma; att det är ett bättre utbud på apoteken i Brasilien än på de avreglerade i Sverige.

    I Brasilien finns det vanligtvis minst ett apotek i minsta lilla by, tillskillnad mot i Sverige, och dessa ingår i ett otal kedjor av apotek. Uppskattningsvis finns det fler apotek per person i Brasilien än i Sverige, och ändå lyckas de tillsynes tillhandahålla ett större utbud

    Frågan är varför klarar svenska apotek inte av att hålla mediciner i lager på (minst) motsvarande sätt som i t.ex. Brasilien? Vad är sanningen bakom det begränsade utbudet? Skriv gärna om det, eller ge det som ett uppslag till någon uppsats.

  104. Joakim Vennström says:

    Det var nyligen en nyhet i media om hur många liv som sparas om hastigheten i trafiken sänks.
    I media får man uppfattning om att det endast är positiva effekter av att sänka hastigheten. Inget om hur mycket mer tid tid vi får spendera i trafiken och vad samhällskostnaden blir till följd av det. Vilket jag tycker bör vägas mot det positiva effekter som blir av hastighetssänkningar. Jag har en känsla av att den avvägningen sällan görs.

    Jag har försökt mig på en sådan avvägning:
    I VTI:s rapport framgår att på vägsträckor som sänktes från 90 till 80 minskade antalet döda med 14 per år.
    På samma vägsträckor var trafiken 5138 milj axelparkilometer, vilket motsvarar 4588 milj fordonskilometer.
    Om vi räknar lågt med 1 pers per fordon så spenderar vi 4588000000 / 80 = 57350000 timmar varje år på dessa vägsträckor
    Det är 2549000 timmar fler än innan hastighetssänkningen, även räknat med att hastighetsänkningen i praktiken är bara 4 km/h.
    Om vi lever till 80 så motsvarar en livstid 700800 h. Vi spenderar alltså motsvarande 2549000 / 700800 = 3,6 livstider mer i trafiken efter hastighetssänkningen.
    ”Timkostnaden för en försening vid pendling till eller från jobbet landar lågt räknat på runt 300 kronor”, Källa: http://www.svd.se/forseningarna-kostar-miljarder
    Räknar vi med det blir kostnaden för det ökade tid vi spenderar i trafiken: 2549000 * 300 = 764 000 000.
    Jag undrar hur många liv som skulle sparas om svenskarna satsade 764 miljoner på sjukvård istället? Kanske fler än 14…

    Skriv gärna om detta om ni tycker det verkar intressant.

  105. Zara says:

    Hej

    Hjälper ni studenter med uppgifter de inte förstår? Absolut inget som då ska lämnas in utan exempelvis frågor från tidigare tentor osv som man inte har svar på

  106. Hej.
    Jag skulle gärna vilja se ett inlägg om forskning kring kontorslandskap. Idag rullas dessa ut massivt på de flesta arbetsplatser för akademiker, men finns det några bevis för att de fungerar bättre än rums-baserade kontor?
    De flesta som arbetar i kontorslandskap tycks ha en negativ inställning till det, och det finns många undersökningar som bekräftar detta, t ex http://senate.ucsf.edu/2013-2014/mb4-brennan%20et%20al%20article%20on%20moving%20into%20open%20space%20offices.pdf, här: http://sydney.edu.au/news/84.html?newsstoryid=12347 och här: http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A349771&dswid=-6942.
    Trots detta missnöje, verkar cheferna vara överens om att driva på utrullningen av kontorslandskapen (som dock bara tillämpas på personalen), se http://chef.se/oppet-kontorslandskap-ger-chefen-stjarnglans/.

  107. Anton says:

    Hej!
    Kan inte ni göra ett inlägg angående den italienska bankkrisen, Cervenka hade ett bra inlägg om den på SvD men hade vart intressant att få er syn på saken också.

Trackbacks

  1. […] ekonomisk psykologi. Men även nationalekonomer har börjat intressera sig för det här intygade Robert Östling från Ekonomistas. Han har intresserat sig för beslutsfattande och beteendeekonomi som blivit allt hetare inom […]

  2. […] Ej kategoriserade, Jämställdhet, Styrelser, Svenskt Näringsliv | Inga kommentarer Sajten Ekonomistas har läst Folksams Kompetensindex 2010. Docent i nationalekonomi Daniel Waldenström är måttligt […]

  3. […] Ekonomistas, som drivs av sex forskare i nationalekonomi, rapporterade häromdagen att könskvoterade bolagsstyrelser i Norge blivit en kostsam […]

  4. […] den utmärkta och kunniga bloggen Ekonomistas finns bra och saklig kritik kring hur slutsatser om elevers kunskapsspridning görs och sprids. Läs […]

  5. Venusnytt skriver:

    […] får sån ångest av dessas utbildning kön hudfärg (klass): https://ekonomistas.se/om/ […]

  6. […] flera tidigare kommentarstrådar (nyligen här och här) har det dykt upp diskussioner kring vad pengar är och hur de skapas, och det har efterlysts ett […]

  7. […] lyckats bättre med att engagera kvinnliga skribenter: Tre politologer av elva är kvinnor, mot noll av fem […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s