Skillnaderna i inflationstakt mellan euroländerna har aldrig varit större än nu. Samtidigt har länderna en och samma styrränta. Länderna med högst inflation skulle behöva en betydligt mer restriktiv penningpolitik. Låga realräntor stimulerar lånebaserad konsumtion och investeringar som eldar på inflationen ytterligare och försämrar ländernas konkurrenskraft.
[Read more…]Vad krävs av en riksbankschef?
Den nuvarande riksbankschefens mandat utlöper den 31 december 2022. I en debattartikel i Dagens Industri diskuterar Gabriel Urwitz, tidigare adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, och Staffan Viotti, tidigare rådgivare i Riksbanken och Finansinspektionen, vilka krav som ska ställas på en ny riksbankschef. De betonar chefskompetens och menar att ingen av de övriga ledamöterna av Riksbankens direktion har sådan i tillräcklig grad. I en replik anser Carl B. Hamilton att de viktigaste egenskaperna är auktoritet och integritet för att kunna hävda Riksbankens oberoende. Och i ekots lördagsintervju tycks Stefan Ingves, nuvarande riksbankschef, ställa sig till förfogande, vilket innebär att han kan komma att inneha posten i 23 år.
[Read more…]Riksbanken utnyttjar coronakrisen
Detta är ett inlägg av Peter Englund och Per Krusell, som var sakkunniga i Riksbankskommittén, samt Harry Flam, som var utredare av Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.
Riksbankens direktion missförstår helt syftet med förslaget till ny riksbankslag. Det framgår tydligt av direktionens remissvar på Riksbankskommitténs lagförslag som sammanfattas på DN-debatt och av riksbankschefens uttalanden i en intervju i DN. Lagförslaget syftar till att befästa Riksbankens oberoende, inte att inskränka det som riksbankschefen misstänker. Dessutom tycks direktionen anse att den är bättre skickad att göra bedömningar om vilka prioriteringar som är bäst för Sverige i en kris än regering och riksdag. [Read more…]
Remissvar på förslaget till ny riksbankslag
I november 2019 blev den parlamentariskt sammansatta Riksbankskommittén klar med förslaget till ny riksbankslag (SOU 2019:46). Dessförinnan hade dock huvuddragen i en överenskommelse mellan partierna sammanfattats i en DN Debatt-artikel. Kommitténs förslag skickades på remiss till ett antal remissinstanser. Remissvaren publiceras här.
Handelshögskolans i Stockholm remissvar är skrivet av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson. En sammanfattning publiceras i detta inlägg. Det fullständiga remissvaret finns här. [Read more…]
Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen
I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]
Behövs helikopterpengar för att hantera coronakrisen?
Nu när det står klart att coronaviruset kommer ha tydligt negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen på kort sikt frågar sig många vad som är en lämplig politik för att säkerställa att ekonomin återhämtar sig så fort som möjligt. [Read more…]
Bör centralbanker ge ut digitala valutor?
Jag deltog nyligen i ett webinar – ett seminarium på nätet – om digitala valutor, arrangerat av CEPR (Centre for Economic Policy Research). Seminariet hade titeln “Digital currencies: Where are we heading, and should central banks be part of it?” och skälet till att jag ville delta var att jag var intresserad av att höra vad etablerade forskare anser om möjligheten att centralbanker ger ut digitala valutor. Talare var bl a Barry Eichengreen från Berkeley, en välkänd ekonom som har skrivit ett stort antal uppsatser och böcker om det internationella monetära systemet, och Stephen Cecchetti från Brandeis University, som tidigare var chefekonom på Bank for International Settlements (BIS).
Den nakna sanningen om inflationen
Något jag tror många som flyttar till Sverige har svårt att vänja sig vid är omklädningsrummens duschar utan avskiljande väggar eller draperier. Detta nakna umgänge är kringgärdat av vissa oskrivna regler. Man bör noga kontrollera blicken och inte kommentera varandras kroppar, men annars är det okej att prata om det mesta även med sådana man knappt känner. Till exempel kan man passa på att fråga en nationalekonom om inflationsstatistik. [Read more…]
Riksbanken firar 350 år: Kan vi lära av historien?
I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. [Read more…]
Penningpolitik och makrotillsyn: Olika och separata?
Svaret på frågan är ja, enligt en uppsats av mig som ska publiceras i Canadian Economic Journal. Penningpolitik och makrotillsyn är helt olika slags politik, med olika mål och olika verktyg. De bedrivs bäst separat, med olika beslutande myndigheter, som i Sverige, eller med olika beslutande kommittéer inom centralbanken, som i Storbritannien. Penningpolitiken ska inte ha finansiell stabilitet som mål, eftersom penningpolitik inte kan uppnå finansiell stabilitet. [Read more…]
Senaste kommentarer