Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet

Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]

Riksbanken litar inte på Riksgälden

Min replik på DN Debatt den 19 juni:

Riksbanken motsätter sig regeringens förslag att banken ska avveckla en del av valutareserven. Men dagens ordning, att Riksbanken har rätt att låna upp valuta och öka statsskulden utan att regering och riksdag kan motsätta sig det, är minst sagt otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. [Read more…]

Vi avstyrker Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband

Detta är ett remissvar av Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm, på Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband.        English

Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. 
[Read more…]

Orimlig ränteprognos i Riksbankens senaste rapport

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Den 15 februari publicerade Riksbanken sin senaste Penningpolitiska rapport. I den finns nedanstående diagram över den historiska utvecklingen av reporäntan sedan 2011, och en prognos över den framtida reporäntan från februari 2017 fram till 2020.

”Solfjädern” i den högra delen av diagrammet speglar att prognoser om framtida räntor alltid är osäkra. Punktprognosen visas av den streckade kurvan, och de blå ytorna visar osäkerhetsintervall för räntan – osäkerhetsintervall som Riksbanker bedömer som rimliga. [Read more…]

Frågor till Goodfriend och King, Kings svar, och min replik

Idag hade Finansutskottet en utfrågning om Goodfriend och Kings utvärdering av penningpolitiken. Jag fick ställa några frågor och King svarade. Jag fick inte tillfälle till replik på svaret vid utfrågningen. Mina frågor, Kings svar och min replik finns här.

Remissvar på Goodfriend och Kings utvärdering om Riksbankens penningpolitik 2010-2015

I mitt remissvar till Finansutskottet idag på Goodfriend och Kings utvärdering instämmer jag i utredarnas kritik att Riksbanksmajoriteten med en problematisk strategi fört en för stram penningpolitik efter 2011 och medvetet ha utnyttjat överoptimistiska inflationsprognoser för att motivera en högre ränta. Jag avvisar utredarnas påstående att majoritetens stora penningpolitiska åtstramning 2010-2011 skulle varit rimlig i ljuset av tillgänglig information och återhämtningen efter krisen. Jag avvisar också utredarnas påstående att minoriteten i det stora hela skulle ha godtagit åtstramningen, eftersom den vid varje möte röstade för en måttligt lägre ränta och räntebana. Minoritetens lägre ränta och räntebana vid varje penningpolitiskt möte följde en enkel och robust handlingsregel, som tydligt framkommer i protokoll och tal, och var bara det första steget, inte det enda steget, mot en väl avvägd penningpolitik.  [Read more…]

Flyktingkrisen – lösningen på penningpolitikens rävsax?

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet (@GoranHjelm).

För att undvika att fastna i för låg inflation har sedan finanskrisens utbrott 2008 en rad ovanliga penningpolitiska åtgärder vidtagits i många länder. I flera länder har dessa åtgärder inte räckt för att få en positiv spiral med högre inflationsförväntningar och högre inflation. Utvecklingen har därmed likheter med teorin om ”låginflationsfällor”.[1] [Read more…]

Goodfriend och King ger en felaktig bild av minoritetens penningpolitiska ställningstaganden

I sin utvärdering av Riksbanken penningpolitik gör Marvin Goodfriend och Mervyn King en stor sak av att minoriteten i direktionen (Karolina Ekholm och jag) skulle ha röstat för reporäntor bara 0.25 procentenheter lägre än majoritetens. De använder denna omständighet till att försöka hävda att räntehöjningarna 2010-2011 ”godtogs i det stora hela” av alla i direktionen. Men de missar att korrekt redogöra för hur expansiv penningpolitik minoriteten röstade på. Rätt mätt, nämligen som genomsnittet över räntebanans tre år, var minoritetens penningpolitik betydligt mer expansiv. (För att inte tala om att den vara bara var första steget av flera steg nödvändiga för att nå en bättre penningpolitik.) Detta utreds närmare här.

Två allvarliga fel i Goodfriend och Kings utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Marvin Goodfriend och Mervyn King presenterade sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 den 19 januari. De kommer med en del allvarlig och motiverad kritik mot Riksbankens penningpolitik, men de börjar olyckligtvis med två allvarliga fel. Dessa diskuteras här.

Tillägg 24 januari: Sedan detta skrevs har Paul Krugman hittat en bra illustration till felet att blanda ihop förändringstakt och nivå, ett av de fel Goodfriend och King gör sig skyldiga till. Beträffande detta fel har dessutom Simon James Cox påmint om ett mycket relevant citat från Mervyn King:

It’s levels, stupid. It’s not growth rates, it’s levels that matters here. That’s what matters in terms of thinking about the downward pressure on inflation in the medium term. And after a deep recession you would normally expect a period of robust growth in order to use up that margin of space capacity.

Riksbanken som ett lärorikt exempel

Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.

[Read more…]