Ekonomikanon #8: Saltsjöbadsavtalet (Arbetsmarknaden)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons verk nummer 8 är Saltsjöbadsavtalet som ingicks 1938 mellan företrädare för arbetsmarknadens parter och kom att lägga grunden till ett svenskt sätt att lösa intressemotsättningar. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett…

Läs vidare

Hur ska vi minska vårat diktatorberoende?

Detta inlägg är ett gästinlägg av Daniel Spiro, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Blockaden av Hormuz-sundet och de skenande energipriserna är en kraftig påminnelse om fossilmarknadens nyckfullhet och Sveriges sårbarhet. Detta har påpekats av många. Världens olja och fossilgas kontrolleras mestadels av diktaturer och passerar geopolitiskt riskfyllda s.k. ”chocke points”. Fossil konsumtion hindrar demokratisering och berikar Ryssland så att vi måste lägga mer på försvar och på uppbyggnad av Ukraina. Fossila bränslen används som medel och mål i geopolitisk utpressning, inte minst av vår forna bundsförvant USA. Priset på olja är extremt volatilt, med dess konsumtion importerar vi därmed makroekonomisk instabilitet och kostnadschocker…

Läs vidare

Dags att skicka in till nationella konferensen 2026!

En vänlig påminnelse om deadline för att skicka in vetenskapliga bidrag till den nationella konferensen i nationalekonomi – senast 15 maj. Konferensen äger rum 20-21 november 2026 vid Jönköping International Business School. Välkonna! Skicka in på denna länk: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSf2O5uUYwQ4kMSNB_OkqgSgI3VgnnZVH1sDoFYziTe3XGngQA/viewform Mer information om konferensen finns här: https://sites.google.com/view/9th-swedish-conference-in-econ/home Den nationella konferensen i nationalekonomi arrangeras av Nationalekonomiska Föreningen i samarbete med lokala arrangörer vid JIBS.

Läs vidare

Reproducerbarhet och robusthet i nationalekonomi och statsvetenskap

Kan man lita på publicerad nationalekonomisk forskning? Det är en fråga som diskuterats livligt sedan den så kallade replikationskrisen slog hårt mot psykologin för drygt ett decennium sedan. Detta är ett gästinlägg av Olle Hammar, biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Frågan om reproducerbarhet inom nationalekonomisk forskning är också långt ifrån ny på Ekonomistas (se tidigare exempel här, här, här, här, här, här och här). I dagarna publicerades en av de hittills största reproduktionsstudierna inom samhällsvetenskap iNature, med konkreta svar på hur det faktiskt står till. I studien reproducerade vi 110 artiklar publicerade i…

Läs vidare