Reproducerbarhet och robusthet i nationalekonomi och statsvetenskap
Kan man lita på publicerad nationalekonomisk forskning? Det är en fråga som diskuterats livligt sedan den så kallade replikationskrisen slog hårt mot psykologin för drygt ett decennium sedan. Detta är ett gästinlägg av Olle Hammar, biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Frågan om reproducerbarhet inom nationalekonomisk forskning är också…
Läs vidareEkonomikanon #7: Folkpensionsreformen 1913 (Välfärdssamhället)
I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Folkpensionsreformen från 1913 var världens första universella socialförsäkring och är verk nummer 7 i ekonomikanon. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons verk nummer 7 är folkpensionsreformen från 1913, världens första generella pensionssystem. Den offentliga sektorns framväxt under 1900-talet förändrade Sverige i grunden, och kom med…
Läs vidareKonkurrenskraftsfond eller mer gemensam marknad?
I EU-kommissionens förslag till sjuårsbudget 2028–2034 finns en så kallad konkurrenskraftsfond (European Competitiveness Fund, ECF). I denna sammanförs 14 existerande program och får en ökning av sina medel med i genomsnitt 150 procent. Konkurrenskraftfonden ska göra praktisk poltitik av Draghi-rapporten, som larmade om att EU har hamnat på efterkälken i förhållande till USA när det gäller teknisk utveckling och produktivitetstillväxt. Mindre makt för experter Förslaget innebär att kommissionen och medlemsstaterna får ökad och avgörande makt över valet av projekt och att experter får liten eller ingen makt (utom när det gäller programmet för forskning och innovationer, Horisont Europa). När det gäller…
Läs vidareEkonomikanon #6: Harsprånget i Lule älv (Energiförsörjningen)
I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Harsprånget i Lule älvär vårt största vattenkraftverk och en symbol för hur naturresurser och ingenjörskonst format Sverige energiförsörjning. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons verk nummer 6 är Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Lule älv. Under hela industrialiseringen fram till idag har vattenkraften utgjort Sveriges…
Läs vidare
Ekonomistas 
Senaste kommentarer