Hur ska vi minska vårat diktatorberoende?
Detta inlägg är ett gästinlägg av Daniel Spiro, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Blockaden av Hormuz-sundet och de skenande energipriserna är en kraftig påminnelse om fossilmarknadens nyckfullhet och Sveriges sårbarhet. Detta har påpekats av många. Världens olja och fossilgas kontrolleras mestadels av diktaturer och passerar geopolitiskt riskfyllda s.k. ”chocke points”. Fossil konsumtion hindrar demokratisering och berikar…
Läs vidareDags att skicka in till nationella konferensen 2026!
En vänlig påminnelse om deadline för att skicka in vetenskapliga bidrag till den nationella konferensen i nationalekonomi – senast 15 maj. Konferensen äger rum 20-21 november 2026 vid Jönköping International Business School. Välkonna! Skicka in på denna länk: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSf2O5uUYwQ4kMSNB_OkqgSgI3VgnnZVH1sDoFYziTe3XGngQA/viewform Mer information om konferensen finns här: https://sites.google.com/view/9th-swedish-conference-in-econ/home Den nationella konferensen i nationalekonomi arrangeras av Nationalekonomiska Föreningen i samarbete med lokala arrangörer vid JIBS.
Läs vidareReproducerbarhet och robusthet i nationalekonomi och statsvetenskap
Kan man lita på publicerad nationalekonomisk forskning? Det är en fråga som diskuterats livligt sedan den så kallade replikationskrisen slog hårt mot psykologin för drygt ett decennium sedan. Detta är ett gästinlägg av Olle Hammar, biträdande lektor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Frågan om reproducerbarhet inom nationalekonomisk forskning är också långt ifrån ny på Ekonomistas (se tidigare exempel här, här, här, här, här, här och här). I dagarna publicerades en av de hittills största reproduktionsstudierna inom samhällsvetenskap iNature, med konkreta svar på hur det faktiskt står till. I studien reproducerade vi 110 artiklar publicerade i…
Läs vidareEkonomikanon #7: Folkpensionsreformen 1913 (Välfärdssamhället)
I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Folkpensionsreformen från 1913 var världens första universella socialförsäkring och är verk nummer 7 i ekonomikanon. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons verk nummer 7 är folkpensionsreformen från 1913, världens första generella pensionssystem. Den offentliga sektorns framväxt under 1900-talet förändrade Sverige i grunden, och kom med…
Läs vidare
Ekonomistas 
Senaste kommentarer