Ekonomikanon #7: Folkpensionsreformen 1913 (Välfärdssamhället)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Folkpensionsreformen från 1913 var världens första universella socialförsäkring och är verk nummer 7 i ekonomikanon. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess…

Läs vidare

Konkurrenskraftsfond eller mer gemensam marknad?

I EU-kommissionens förslag till sjuårsbudget 2028–2034 finns en så kallad konkurrenskraftsfond (European Competitiveness Fund, ECF). I denna sammanförs 14 existerande program och får en ökning av sina medel med i genomsnitt 150 procent. Konkurrenskraftfonden ska göra praktisk poltitik av Draghi-rapporten, som larmade om att EU har hamnat på efterkälken i förhållande till USA när det gäller teknisk utveckling och produktivitetstillväxt. Mindre makt för experter Förslaget innebär att kommissionen och medlems­staterna får ökad och avgörande makt över valet av projekt och att experter får liten eller ingen makt (utom när det gäller programmet för forskning och innovationer, Horisont Europa). När det gäller…

Läs vidare

Ekonomikanon #6: Harsprånget i Lule älv (Energiförsörjningen)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Harsprånget i Lule älvär vårt största vattenkraftverk och en symbol för hur naturresurser och ingenjörskonst format Sverige energiförsörjning. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons verk nummer 6 är Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Lule älv. Under hela industrialiseringen fram till idag har vattenkraften utgjort Sveriges…

Läs vidare

Ny EU-budget: mera pengar och ökad makt till kommissionen*

EU-kommissionens förslag till ny sjuårsbudget har fått hård kritik för stora nedskärningar i jordbruks- och regionalstöden samt för att den ger större makt till kommissionen och nationella regeringar på bekostnad av Europaparlamentet och regionerna. Det är knappast troligt att budgetförslaget går igenom utan kompromisser på dessa punkter. En stor del av stöden föreslås bli resultatbaserade och anpassade till nationella behov samt kunna omfördelas under budgetperioden. Stora nedskärningar i jordbruks- och regionalstöd Förslaget till ny sjuårsbudget innebär en real ökning med 0,24 procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst (BNI) inklusive räntor och amorteringar på den så kallade faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery…

Läs vidare