Ekonomikanon #9: IKEA Älmhult (Entreprenörskapet)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Entreprenörskap har präglat svenskt näringsliv och skapat välstånd sedan 1800-talet och det personifieras på många sätt av Ingvar Kamprads IKEA, nummer 9 i ekonomikanon. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg.…

Läs vidare

AI Can Make Society Richer—If Politics Doesn’t Get in the Way

Artificial intelligence has the potential to raise productivity, living standards and long-run economic growth. But its benefits will not be automatic. In this column, originally published in Dagens Nyheter, I argue that the best policy response is not to slow technological progress through taxes and regulation, but to facilitate labour market adjustment, retraining and competition. The real challenge is to help people adapt to change—not to stand in the way of innovation. Artificial intelligence has quickly gone from a vision of the future to an everyday tool. It’s already being used for writing, searching, programming, analyzing images, detecting fraud, and…

Läs vidare

Ekonomikanon #8: Saltsjöbadsavtalet (Arbetsmarknaden)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons verk nummer 8 är Saltsjöbadsavtalet som ingicks 1938 mellan företrädare för arbetsmarknadens parter och kom att lägga grunden till ett svenskt sätt att lösa intressemotsättningar. Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning. Ekonomikanons verk nummer 8 är Saltsjöbadsavtalet som slöts den 20 december 1938 mellan företrädare…

Läs vidare

Hur ska vi minska vårat diktatorberoende?

Detta inlägg är ett gästinlägg av Daniel Spiro, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet. Blockaden av Hormuz-sundet och de skenande energipriserna är en kraftig påminnelse om fossilmarknadens nyckfullhet och Sveriges sårbarhet. Detta har påpekats av många. Världens olja och fossilgas kontrolleras mestadels av diktaturer och passerar geopolitiskt riskfyllda s.k. ”chocke points”. Fossil konsumtion hindrar demokratisering och berikar Ryssland så att vi måste lägga mer på försvar och på uppbyggnad av Ukraina. Fossila bränslen används som medel och mål i geopolitisk utpressning, inte minst av vår forna bundsförvant USA. Priset på olja är extremt volatilt, med dess konsumtion importerar vi därmed makroekonomisk instabilitet och kostnadschocker…

Läs vidare