Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi

I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.

Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]

Nationalekonomin och den senaste finanskrisen

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Hans Lind.

I bland annat tidskriften Fronesis temanummer om nationalekonomi och nationalekonomer (nr 54-55, 2016) finns i flera uppsatser ett argumentationsmönster som förenklat kan beskrivas på följande sätt:

En observation: Mainstream-nationalekonomer kunde inte förutsäga den senaste finanskrisen.

Tes 1: En bra teori ska kunna förutsäga utvecklingen.

Tes 2: Mainstream-nationalekonomer använder den etablerade ekonomiska teorin.

Slutsats 1: Alltså är den etablerade ekonomiska teorin en dålig ekonomisk teori

Slutsats 2: Alltså är det viktigt att det utvecklas nya (heterodoxa) teorier som kan ersätta den etablerade ekonomiska teorin.

Det går att kritisera flera steg i denna argumentation.

[Read more…]

Mekanismer för skolval

På senare tid har det varit ovanligt många utspel i skolvalsdebatten. Exempelvis vill SSU låta socioekonomiska faktorer bestämma elevplacering och Skolkommissionen vill lotta ut platser i skolor med högt söktryck. Debatten är viktig eftersom klyftorna mellan de svenska skolorna växer och elevsammansättningen inom varje skola blir allt homogenare. I detta gästinlägg presenterar och diskuterar Tommy Andersson, professor vid Lunds universitet och styrelseledamot i Society for Economic Design, vad forskningen säger om grundprinciperna för elevplacering. [Read more…]

Spelar verkligen skolsegregation ingen roll?

Diskussionen om skolsegregation tangerar ofta diskussionen om kamrateffekter. Detta är begripligt, men också beklagligt eftersom kamrateffekter är ett snävare begrepp än effekterna av skolsegregation. Skillnaderna mellan dessa begrepp kan belysas med utgångspunkt i en studie av sociologerna Maria Brandén, Gunn Birkelund och Ryszard Szulkin. Studien har uppmärksammats då forskarna påstår att resultaten visar att skolsegregation inte spelar någon roll för skolresultat. Jag vill hävda att denna tolkning inte stämmer, samtidigt som studien innehåller flera intressanta resultat.  [Read more…]

Ekonomikritik missar målet

I vintras kom tidskriften Fronesis ut med ett dubbelnummer med titeln “Ekonomiskt vetande”. Det visade sig innehålla en samling texter om s k heterodox nationalekonomi, vilket är ett samlingsnamn för diverse teorier med udden mot ämnets huvudfåra. Men trots denna intressanta inramning, och ett antal läsvärda bidrag, är numret i sin helhet en besvikelse för alla som hade hoppats på bärkraftig kritik och nya insikter. [Read more…]

Finns det vetenskaplig konsensus om global uppvärmning?

I samband med att jag undervisat kring hur samhället bäst ska hantera problem som t ex den globala uppvärmningen har jag – lite till min förvåning – stött på invändningar kring hela frågeställningens premisser. Enskilda studenter har frågat varför de ”bara får den ena sidan av bilden när det finns så många som inte alls är överens om att global uppvärmning är ett faktum, och i den mån de är det så är de i alla fall inte överens om att uppvärmningen är ett resultat av mänsklig aktivitet”. [Read more…]

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

Nobel-forskare friad från fuskanklagelser

Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken ”Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser. [Read more…]

Dags att svära forskared?

Nyligen har två trista historier i svensk nationalekonomi fått viss uppmärksamhet. Det ena fallet rör en grupp nationalekonomer som anmälts för forskningsfusk. I det andra fallet har ingen anmälan riktats, men det har varit mycket diskussioner (och väldigt mycket skitsnack!) i nätforum om en kommande artikel i American Economic Review (vilken jag tidigare skrivit om) där nära relaterad epidemiologisk forskning först citerades efter att artikeln accepterats för publicering. (Tidskriftsredaktörerna har beslutat att en uppdaterad version med en särskild not ska publiceras.) [Read more…]

Gener och utbildningslängd

Förra veckan publicerades en studie i tidskriften Nature som visar att 74 specifika gener kan förklara en halv procent av variationen i utbildningslängd (i utvecklade länder i väst). Två av de drivande bakom studien är de svenska nationalekonomerna David Cesarini (NYU samt knuten till IFN) och Magnus Johannesson (Handels). Karin Bojs skrev i helgen en krönika om studien i Dagens Nyheter och drog följande slutsats: ”Våra gener har vi alltså på gott och ont, och av den nya studien lär vi oss hur lite de faktiskt säger om våra studieresultat.” Bojs har rätt i att utbildningslängd framförallt förklaras av miljöfaktorer, men generna har sammantaget mycket större betydelse än vad dessa 74 identifierade gener ger sken av. [Read more…]