Ekonomipriset belönar auktionsteori

Ekonomipriskommittén belönar i år Paul Milgrom och hans doktorandhandledare Robert Wilson för deras fundamentala bidrag till auktionsteori. Auktionsteori är en tillämpning av teorin för allokeringsmekanismer, vilken belönades med ekonomipriset 2007. Roth och Shapley tilldelades priset 2012 för tillämpningar av teorin på matchningsproblem, så som till exempel hur skolvalssystem bäst utvecklas. I år belönas alltså ytterligare en tillämpning av teorin för allokeringsmekanismer, auktionsteori. [Read more…]

Milton Friedman och CSR – 50 år senare

För ganska precis 50 år sedan, den 13 september 1970, publicerade The New York Times Magazine en artikel av ekonomen Milton Friedman med titeln “The social responsibility of business is to increase its profits”. Artikeln är en spetsigt formulerad attack på tanken om Corporate Social Responsibility, CSR, idén att företag måste ta ett samhällsansvar bortom maximerandet av aktieägarnas vinst. 

[Read more…]

Hur viktig kan skolan vara?

”Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

[Read more…]

Nationalekonomer som pandemibekämpare

En ljuspunkt dessa dagar är att se att så många olika aktörer i samhället gör vad de kan för att hjälpa till i kampen mot pandemin och för att mildra dess konsekvenser. Detta verkar i hög grad gälla även nationalekonomer. Paul Romer har till exempel argumenterat för masstestning, det har skrivits en rad intressanta artiklar på VoxEU, det har startats ett forskarseminarium online om ”pandemiekonomi”, norska nationalekonomer har bildat en COVID-19-grupp, och både SNS och Nationalekonomiska Föreningen ordnar webbinarier om COVID-19-krisen. Framtiden får utvisa hur mycket nationalekonomer har att bidra med, men det verkar i alla fall inte vara någon brist på god vilja.

Ett annat exempel är en snabbrapport som jag skrev förra veckan tillsammans med Tommy Andersson, Erik Grönqvist, Erik Lindqvist, Hannes Malmberg och Daniel Spiro. Ingen av oss besitter någon expertkunskap i hur man hanterar pandemier, men vi tänkte att det inte kan skada att lägga fram de idéer vi tillsammans kunde komma på i offentlighetens ljus. Vad kom vi då fram till? [Read more…]

När tillfället gör tjuven och tjuven tillfället

Ibland florerar uppgifter av typen ”bara 5 procent av variationen i brottslighet (eller annat fenomen) kan förklaras av vilken miljö någon vuxit upp”. Detta kan få miljön att framstå som en ganska oväsentlig förklaring till fenomenet i fråga; allt bestäms av individuella egenskaper och det är tämligen meningslöst att angripa brottsligheten genom att åtgärda sociala förhållanden. Detta är dock en förhastad slutsats, bland annat i ljuset av att interaktionen mellan individella och sociala faktorer kan vara viktiga. [Read more…]

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Vad kan vi lära av statistiskt signifikanta resultat?

Konventionen i många vetenskapliga discipliner är att ett p-värde på 5% tolkas som att ett resultat är statistiskt signifikant. Den replikeringskris som först uppstod inom psykologi, men nu tagit sig vidare till bland annat nationalekonomi, har dock visat att många statistiskt signifikanta resultat inte låter sig replikeras. En viktig orsak till detta är att tidskrifter framförallt publicerar statistiskt signifikanta resultat, vilket pressar forskare att medvetet eller omedvetet välja analysmetoder så att man tar sig under 5%-ribban (vilket fick mig att utfärda en varning för statistiskt signifikanta resultat här på Ekonomistas). Men en annan orsak att många resultat inte replikeras kan vara att ett p-värde på 5% helt enkelt är en alltför låg ribba för att betrakta ett resultat som statistiskt signifikant. Tyvärr misstänker jag att många tenderar att överskatta hur mycket vi bör tro på ett resultat som har ett p-värde på 5%. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]

Statistiskt trolleri i världsklass

Det sägs ibland att allt går att bevisa med statistik. Talesättet syftar nog främst på att det är lätt att luras med statistik. Men faktum är att statistisk analys i varierande grad alltid vilar på antaganden. I många fall har vi goda skäl att göra dessa antaganden, medan andra fall är mer kontroversiella och kan ge upphov till långa vetenskapliga debatter, t.ex. när det gäller bortfall, mätfel och vilka variabler man kan bortse från i analysen. En artikel som är under utgivning i Journal of Political Economy visar dock att till och med den mest triviala jämförelse vilar på antaganden som inte är självklara. [Read more…]

Rör inte vår sommartid!

I både moderna och förmoderna samhällen uppvisar dygnsrytmen en tydlig säsongsvariation. I det förindustriella samhället anpassades arbetsdagarna av naturliga skäl till detta; enligt en källa var den medeltida arbetsdagen dubbelt så lång under sommaren som under vintern. I och med elektricitet och modernitet så styrs våra liv idag däremot av en klocktid som inte är säsongsanpassad. Detta är värt att ha i åtanke när röster nu höjs för ett avskaffande av de regelbundna växlingar mellan sommar- och vintertid som vi sedan 1980 haft nöjet att åtnjuta. [Read more…]