Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Vad kan vi lära av statistiskt signifikanta resultat?

Konventionen i många vetenskapliga discipliner är att ett p-värde på 5% tolkas som att ett resultat är statistiskt signifikant. Den replikeringskris som först uppstod inom psykologi, men nu tagit sig vidare till bland annat nationalekonomi, har dock visat att många statistiskt signifikanta resultat inte låter sig replikeras. En viktig orsak till detta är att tidskrifter framförallt publicerar statistiskt signifikanta resultat, vilket pressar forskare att medvetet eller omedvetet välja analysmetoder så att man tar sig under 5%-ribban (vilket fick mig att utfärda en varning för statistiskt signifikanta resultat här på Ekonomistas). Men en annan orsak att många resultat inte replikeras kan vara att ett p-värde på 5% helt enkelt är en alltför låg ribba för att betrakta ett resultat som statistiskt signifikant. Tyvärr misstänker jag att många tenderar att överskatta hur mycket vi bör tro på ett resultat som har ett p-värde på 5%. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]

Statistiskt trolleri i världsklass

Det sägs ibland att allt går att bevisa med statistik. Talesättet syftar nog främst på att det är lätt att luras med statistik. Men faktum är att statistisk analys i varierande grad alltid vilar på antaganden. I många fall har vi goda skäl att göra dessa antaganden, medan andra fall är mer kontroversiella och kan ge upphov till långa vetenskapliga debatter, t.ex. när det gäller bortfall, mätfel och vilka variabler man kan bortse från i analysen. En artikel som är under utgivning i Journal of Political Economy visar dock att till och med den mest triviala jämförelse vilar på antaganden som inte är självklara. [Read more…]

Rör inte vår sommartid!

I både moderna och förmoderna samhällen uppvisar dygnsrytmen en tydlig säsongsvariation. I det förindustriella samhället anpassades arbetsdagarna av naturliga skäl till detta; enligt en källa var den medeltida arbetsdagen dubbelt så lång under sommaren som under vintern. I och med elektricitet och modernitet så styrs våra liv idag däremot av en klocktid som inte är säsongsanpassad. Detta är värt att ha i åtanke när röster nu höjs för ett avskaffande av de regelbundna växlingar mellan sommar- och vintertid som vi sedan 1980 haft nöjet att åtnjuta. [Read more…]

Gästinlägg: In Vitro Economics

Sent i höstas meddelades att Petter Lundborg vid Lunds universitet tilldelats Assar Lindbeck-medaljen för 2017. Denna utmärkelse delas ut vartannat år till en svensk forskare under 45 års ålder som gett stora bidrag till ekonomisk forskning. Vi på Ekonomistas är glada över att här kunna publicera ett gästinlägg där han beskriver ett av sina pågående forskningsprojekt. Petter får naturligtvis även våra varmaste gratulationer!  [Read more…]

Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi

I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.

Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]

Nationalekonomin och den senaste finanskrisen

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Hans Lind.

I bland annat tidskriften Fronesis temanummer om nationalekonomi och nationalekonomer (nr 54-55, 2016) finns i flera uppsatser ett argumentationsmönster som förenklat kan beskrivas på följande sätt:

En observation: Mainstream-nationalekonomer kunde inte förutsäga den senaste finanskrisen.

Tes 1: En bra teori ska kunna förutsäga utvecklingen.

Tes 2: Mainstream-nationalekonomer använder den etablerade ekonomiska teorin.

Slutsats 1: Alltså är den etablerade ekonomiska teorin en dålig ekonomisk teori

Slutsats 2: Alltså är det viktigt att det utvecklas nya (heterodoxa) teorier som kan ersätta den etablerade ekonomiska teorin.

Det går att kritisera flera steg i denna argumentation.

[Read more…]

Mekanismer för skolval

På senare tid har det varit ovanligt många utspel i skolvalsdebatten. Exempelvis vill SSU låta socioekonomiska faktorer bestämma elevplacering och Skolkommissionen vill lotta ut platser i skolor med högt söktryck. Debatten är viktig eftersom klyftorna mellan de svenska skolorna växer och elevsammansättningen inom varje skola blir allt homogenare. I detta gästinlägg presenterar och diskuterar Tommy Andersson, professor vid Lunds universitet och styrelseledamot i Society for Economic Design, vad forskningen säger om grundprinciperna för elevplacering. [Read more…]

Spelar verkligen skolsegregation ingen roll?

Diskussionen om skolsegregation tangerar ofta diskussionen om kamrateffekter. Detta är begripligt, men också beklagligt eftersom kamrateffekter är ett snävare begrepp än effekterna av skolsegregation. Skillnaderna mellan dessa begrepp kan belysas med utgångspunkt i en studie av sociologerna Maria Brandén, Gunn Birkelund och Ryszard Szulkin. Studien har uppmärksammats då forskarna påstår att resultaten visar att skolsegregation inte spelar någon roll för skolresultat. Jag vill hävda att denna tolkning inte stämmer, samtidigt som studien innehåller flera intressanta resultat.  [Read more…]