Spelar verkligen skolsegregation ingen roll?

Diskussionen om skolsegregation tangerar ofta diskussionen om kamrateffekter. Detta är begripligt, men också beklagligt eftersom kamrateffekter är ett snävare begrepp än effekterna av skolsegregation. Skillnaderna mellan dessa begrepp kan belysas med utgångspunkt i en studie av sociologerna Maria Brandén, Gunn Birkelund och Ryszard Szulkin. Studien har uppmärksammats då forskarna påstår att resultaten visar att skolsegregation inte spelar någon roll för skolresultat. Jag vill hävda att denna tolkning inte stämmer, samtidigt som studien innehåller flera intressanta resultat.  [Read more…]

Ekonomikritik missar målet

I vintras kom tidskriften Fronesis ut med ett dubbelnummer med titeln “Ekonomiskt vetande”. Det visade sig innehålla en samling texter om s k heterodox nationalekonomi, vilket är ett samlingsnamn för diverse teorier med udden mot ämnets huvudfåra. Men trots denna intressanta inramning, och ett antal läsvärda bidrag, är numret i sin helhet en besvikelse för alla som hade hoppats på bärkraftig kritik och nya insikter. [Read more…]

Finns det vetenskaplig konsensus om global uppvärmning?

I samband med att jag undervisat kring hur samhället bäst ska hantera problem som t ex den globala uppvärmningen har jag – lite till min förvåning – stött på invändningar kring hela frågeställningens premisser. Enskilda studenter har frågat varför de ”bara får den ena sidan av bilden när det finns så många som inte alls är överens om att global uppvärmning är ett faktum, och i den mån de är det så är de i alla fall inte överens om att uppvärmningen är ett resultat av mänsklig aktivitet”. [Read more…]

Försåtlig forskarfrihet

Den psykologiska disciplinen har genomgått en replikationskris efter att det visat sig att en hel del tidigare forskningsresultat inte låtit sig replikeras. Andrew Gelman har skrivit en lång och mycket läsvärd redogörelse för denna kris. En av Gelmans förklaringar till hur så många icke-replikerbara forskningsresultat uppkommit är det svåröversättliga begreppet ”garden of forking paths”. I analysen av data ställs forskaren inför en mängd val där det är frestande att göra valen efter att man har sneglat på resultatet, kanske för att man är på jakt efter statistiskt signifikanta resultat som vinner tidskriftsredaktörens gunst. Ställs man inför många sådana val kan slutresultatet bli ganska missvisande, och hade man gjort andra vägval kanske man hade kommit fram till ett helt annat resultat.  [Read more…]

Nobel-forskare friad från fuskanklagelser

Jag har tidigare skrivit om den anmälan om forskningsfusk som riktats mot fyra forskare verksamma vid Uppsala och Stockholms universitet. Då en av dessa, Eva Mörk, sitter i ekonomipriskommittén, valde SVT Nyheter att berätta om anmälan med rubriken ”Nobel-professor anklagas för forskningsfusk”. Eftersom misstanken om forskningsfusk är något av det värsta en forskare kan råka ut för, är det också viktigt att meddela när forskare frias från sådana anklagelser. [Read more…]

Dags att svära forskared?

Nyligen har två trista historier i svensk nationalekonomi fått viss uppmärksamhet. Det ena fallet rör en grupp nationalekonomer som anmälts för forskningsfusk. I det andra fallet har ingen anmälan riktats, men det har varit mycket diskussioner (och väldigt mycket skitsnack!) i nätforum om en kommande artikel i American Economic Review (vilken jag tidigare skrivit om) där nära relaterad epidemiologisk forskning först citerades efter att artikeln accepterats för publicering. (Tidskriftsredaktörerna har beslutat att en uppdaterad version med en särskild not ska publiceras.) [Read more…]

Gener och utbildningslängd

Förra veckan publicerades en studie i tidskriften Nature som visar att 74 specifika gener kan förklara en halv procent av variationen i utbildningslängd (i utvecklade länder i väst). Två av de drivande bakom studien är de svenska nationalekonomerna David Cesarini (NYU samt knuten till IFN) och Magnus Johannesson (Handels). Karin Bojs skrev i helgen en krönika om studien i Dagens Nyheter och drog följande slutsats: ”Våra gener har vi alltså på gott och ont, och av den nya studien lär vi oss hur lite de faktiskt säger om våra studieresultat.” Bojs har rätt i att utbildningslängd framförallt förklaras av miljöfaktorer, men generna har sammantaget mycket större betydelse än vad dessa 74 identifierade gener ger sken av. [Read more…]

Dags att höja kraven på statistiska resultat?

Alla forskare som vill dra slutsatser från sina kvantitativa forskningsresultat måste först försäkra sig om att resultaten är statistiskt säkerställda. Det finns lyckligtvis regler, och tumregler, som anger vad som krävs för att resultat ska anses säkra. Men i takt med att datamängder vuxit, det som ibland kallas “big data”, och att dagens datorer möjliggör omfattande analyser för att hitta bästa förklaringsmodellen kan vissa av de gamla tumreglerna ha blivit förlegade. Det kan vara dags att forskare, och forskningens användare, höjer kraven på vad som ska anses statistiskt säkerställda resultat. [Read more…]

Är ekonomer pålitligare än psykologer?

I höstas publicerades resultaten från ett stort forskningsprojekt som gick ut på att replikera 100 experimentella psykologiska studier (se inlägg här). Resultaten var nedslående. Endast 36 procent av studierna kunde replikeras i bemärkelsen att signifikanta effekter på femprocentsnivån uppmättes. Idag publicerar Science resultaten från en replikering av 18 nationalekonomiska laboratorieexperiment. Flera av de deltagande forskarna har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm: Anna Dreber, Eskil Forsell, Magnus Johannesson, Johan Almenberg, Adam Altmejd, Emma Heikensten och Siri Isaksson. [Read more…]

Har Angus Deatons forskning gjort avtryck i Sverige?

Nyligen kungjordes att ekonomipriset 2015 går till Angus Deaton för hans banbrytande forskning om konsumtion och välfärd. En intressant fråga är om Deatons forskning gjort något avtryck i Sverige. Priskommitténs vetenskapliga redogörelse innehåller ett antal referenser till verk av andra forskare än Deaton, dock inget om de svenska studier som gjorts. Det finns en del sådana studier gjorda, och detta inlägg redogör för några av dessa. [Read more…]