Hur ska vi finansiera utbyggnaden av försvaret?

Alla är idag överens om att Sverige har försummat landets militära och civila beredskap. Enigheten är dock mindre om hur upprustningen ska finansieras. Detta inlägg diskuterar vilka olika metoder som regeringen kan använda sig av och vad vi kan lära av tidigare liknande hastiga försvarsutgiftsökningar.

[Read more…]

Hur stor bör egentligen statsskulden vara?

Sedan en tid debatteras det finanspolitiska ramverkets utformning. En viktig fråga i denna diskussion är hur stor statsskulden är och bör vara. Viss förvirring verkar dock råda om vilken offentlig skuld som egentligen bör diskuteras, om statens tillgångar ska beaktas, vilken typ av nationalinkomst som skulden bör relateras till, om det är skuldräntor och inte skuld som bör stå i fokus, samt vilka framtida skuldnivåer vi skulle kunna få ifall en ny finanskris inträffar. Detta inlägg diskuterar dessa frågor.

[Read more…]

Hur stor var Coronapandemins effekt på ekonomin under 2020?

Den ekonomiska aktiviteten sjönk i Sverige under pandemiåret 2020. Men hur stor pandemins effekt var på nedgången är inte helt klart eftersom officiell statistik sällan rensar för trender och normala fluktuationer mellan och inom år. I en ny rapport (och underliggande forskningsstudie) har Nikolay Angelov, Skatteverket, och jag själv studerat pandemins effekt på privat sektor med hjälp av månatliga registerdata från Skatteverket. Våra resultat berör moms och företagens omsättning, punktskatter samt inkomstskatter och sjuklön.

[Read more…]

Myter i fördelningsdebatten

Den mediala bilden av Sverige som ett land med stor och växande ekonomisk ojämlikhet är många gånger överdriven och ibland direkt felaktig. Om detta skriver jag och Anders Björklund, SU, på DN Debatt (7/6-21) som grundar sig på en ny rapport där vi går igenom och granskar ett antal påståenden i fördelningsdebatten. Vi finner att en del av felen beror på brister i den officiella statistiken, som alltså behöver ses över för att långsiktiga trender inte ska bli missvisande. Detta inlägg är en sammanfattning av vår rapport.

[Read more…]

Hur oroade bör vi vara över Europas försämrade offentliga finanser?

Det senaste årets nedstängning av de europeiska ekonomierna i kampen mot Coronapandemin har kostat stora belopp. Att inte ge medborgarna inkomststöd under nedstängningen skulle ha skapat politiskt kaos, men även den oreda som har uppstått i många EU-länders offentliga finanser riskerar få allvarliga konsekvenser. Budgetreglerna från Maastrichtavtalet har överskridits som aldrig förr, nationella industristöd börjar diskuteras, och vissa har rentav krävt att ECB borde efterskänka sina stödlån till euroländerna. Ingen vet ännu vad som kommer att hända, men att de drastiska, koordinerade nedstängningarna av de europeiska ländernas ekonomier kommer att få ett högt pris står allt klarare.

[Read more…]

Mikroteoretikern som räddar liv

Algoritmer blir allt viktigare i våra liv och finns numera inbyggda i all tänkbar teknik. De har även gjort sitt intåg i offentligt beslutsfattande, till exempel för att behandla ansökningar om försörjningsstöd. I boken Algoritmmakaren beskriver Tommy Andersson de slags algoritmer han arbetat med och hur de används – och borde användas – i offentligt beslutsfattande. Den som förväntar sig en bok om algoritmernas intåg i vår vardag i allmänhet blir nog besviken. Men den som vill läsa en lättillgänglig, roande och personlig beskrivning av hur teorin för allokeringsmekanismer kan användas för att lösa viktiga samhällsproblem lär definitivt inte bli det. [Read more…]

Billigare med inhyrda läkare än anställda?

Det råder brist på läkare och sjuksköterskor. För att råda bot på bristen måste regionerna använda inhyrd personal till höga kostnader, förra året för 5,4 miljarder kronor. Regionerna ser de höga kostnaderna som ett problem och har på olika sätt och i många år försökt att stoppa inhyrningen av sjukvårdspersonal. Frågan är om de inte skjuter sig själva i foten.

[Read more…]

Strukturreformer i Coronakrisens spår

Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]

SCB svarar på Ekonomistas inlägg om offentlig sektors produktion

Detta är ett gästinlägg från Statistikmyndigheten SCB som kommenterar förra veckans Ekonomistasinlägg ”Det dolda produktionstappet i offentlig sektor” av Daniel Waldenström. SCB förklarar att den offentliga sektorns produktion i BNP-indikatorn mäts både i termer av kostnader och volymförändringar, och alltså inte enbart utifrån kostnader som påstods i inlägget.    [Read more…]

Det dolda produktionstappet i offentlig sektor

Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men troligtvis är produktionsraset i ekonomin ännu större än dessa siffror visar. Orsaken är att nedgången i den offentliga sektorns verksamhet inte fångas upp tillfullo i BNP-statistiken eftersom denna mäts utifrån kostnader snarare än marknadsvärden. Därmed vet ingen hur stora värden som går förlorade när ekonomin stängs ned, men att de är större än vad den officiella statistiken visar är sannolikt. [Read more…]