Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]

Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

[Read more…]

Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

Ansvarsutkrävande behövs för både fel och ineffektivitet

Detta är ett gästinlägg av Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

Den tredje statsmaktens granskning av både privat och offentlig verksamhet är nödvändig, inte minst för att motverka korruption. Vid felaktigheter ställs den ytterst ansvarige till ansvar. Denna artikel diskuterar två aspekter av ett långtgående ansvarutkrävande vid upptäckta felaktigheter. Den första är att ansvarsutkrävande påverkar styrning av verksamhet och att detta påverkar effektiviteten på samhällsnivå. Den andra är att vi måste stärka effektivitetsrevision av den offentliga verksamheten. Nedan illustreras problemet med exempel från näringsliv och statlig verksamhet. [Read more…]

Konstigt och fel om inkomstskillnader och demokrati

Skribenterna i Project Syndicate producerar oftast mycket läsvärda texter som jag regelbundet skummar igenom. När en rubrik som ”The inequality puzzel” dyker upp stannar jag oftast upp och läser. Det var så jag kom att läsa en artikel med just det namnet skriven av Dambisa Moyo, känd ekonom och författare (av bland annat kioskvältaren Dead Aid) och listad under Project Syndicates ”Public Intellectuals”. Artikeln visade sig dock inte motsvara förväntningarna utan är istället en bra utgångspunkt för att reda ut några saker om vad vi vet och inte vet om till exempel sambandet mellan inkomstskillnader och  demokrati. [Read more…]

Etnisk heterogenitet och välfärdsstatens storlek

I oktober 2015 höll Nordic Economic Policy Review en konferens i Helsingfors på temat ”Vart är den nordiska modellen på väg?” Nu har uppsatserna från konferensen publicerats. Bland dem finns ett bidrag där jag diskuterar vilka konsekvenser som ökad etnisk heterogenitet kan få för den nordiska modellen med dess omfattande omfördelning av ekonomiska resurser mellan medborgare. [Read more…]

Nordic Economic Policy Review om välfärdsstatens framtid

Häromveckan publicerades ett nytt nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR) med temat ”Whither the Nordic Welfare Model?” Tidskriften initierades av de nordiska finansministrarna 2009 med målsättningen att ”göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer tillämplig för beslutsfattare och att främja en bredare diskussion om ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna”. [Read more…]

Ytterligare en viktig rapport från ESO

Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, ESO, släppte idag ytterligare en rapport om den svenska ekonomin. Denna gång om sjukskrivningar, hur vi kan förstå dem och agera för att de ska minska. ESO ger årligen ut ett antal genomarbetande undersökningar som utgör ett viktigt komplement till regeringens utredningar och intresseorganisationernas rapporter eftersom de skrivs av akademiskt verksamma forskare. Det kan vara värt att påminna om att ESO behövs i det svenska utredningslandskapet, eftersom ESO ju lades ned av regeringen för drygt tio år sedan på oklara grunder, och det vore olyckligt om så skedde igen. [Read more…]

Varför finns det överhuvudtaget några jobb kvar?

Automatisering och allt smartare utnyttjande av teknikens möjligheter leder till att vissa yrken, som övervägande återfinns inom medelklassen, blir obsoleta. För detta har vi oroat oss i åtminstone 70 år. I en nyligen publicerad översiktsartikel frågar sig David Autor (MIT) hur befogad oron är. [Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]