Strukturreformer i Coronakrisens spår

Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]

SCB svarar på Ekonomistas inlägg om offentlig sektors produktion

Detta är ett gästinlägg från Statistikmyndigheten SCB som kommenterar förra veckans Ekonomistasinlägg ”Det dolda produktionstappet i offentlig sektor” av Daniel Waldenström. SCB förklarar att den offentliga sektorns produktion i BNP-indikatorn mäts både i termer av kostnader och volymförändringar, och alltså inte enbart utifrån kostnader som påstods i inlägget.    [Read more…]

Det dolda produktionstappet i offentlig sektor

Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men troligtvis är produktionsraset i ekonomin ännu större än dessa siffror visar. Orsaken är att nedgången i den offentliga sektorns verksamhet inte fångas upp tillfullo i BNP-statistiken eftersom denna mäts utifrån kostnader snarare än marknadsvärden. Därmed vet ingen hur stora värden som går förlorade när ekonomin stängs ned, men att de är större än vad den officiella statistiken visar är sannolikt. [Read more…]

Gunnar Lantz: Krisstöd till rätt kommuner

En viktig del av regeringens krispaket är extra resurser till kommunerna. I detta gästinlägg diskuterar Gunnar Lantz, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), utformningen av detta krisstöd.
[Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

OECDs nya modell för bolagsskatten sänker Sveriges skatteintäkter med miljarder

Sveriges regering står inför en sannolik budgetsmäll om OECDs föreslagna bolagsskattereform införs. I flera år har många stora länder irriterat sig över att handel med varor och tjänster, inte sällan digitalt, sker i deras länder medan bolagsvinster hamnar i andra, ofta små, exporterande länder. Nu har OECD föreslagit en ny modell för bolagsbeskattning som flyttar skatteintäkterna till de länder där handeln sker. Sverige har protesterat, men det hjälper knappast. Om reformen genomförs kommer den att leda till att en betydande del av Sveriges bolagsskatteintäkter försvinner utomlands. Idag är bolagsskatten drygt 140 mdr kr, och bedömningar talar om tapp på mellan 15 och 70 miljader, vilket är mycket stora belopp. Regeringen får gärna berätta hur de tänker agera ifall ett sådant statsfinansiellt bakslag inträffar. [Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]

Överskottsmålet inget hinder för finanspolitisk stimulans (men bör kanske sänkas ändå)

Under den senaste tiden har det i media skrivits en hel del om den svenska finanspolitiken och vårt finanspolitiska ramverk (t ex här, här och här). Bakgrunden är till viss del att det duggat tätt med tecken på konjunkturavmattning och att frågan om finanspolitiska stimulanser då aktualiserats. Men det handlar också om mer strukturella trender, där en åldrande befolkning, stora barnkullar och ett stort behov av integrationsinsatser för flyktinginvandrare sätter press på kommunernas och landstingens ekonomi. [Read more…]

KD bör dra i nödbromsen!

Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunder­laget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.

Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!

[Read more…]

Gästinlägg: Förbifarten blir dyrare än nödvändigt

Det är möjligt att minska risken för att tunnelprojekt överskrider budget. Det förutsätter emellertid att Trafikverket förstår hur upphandlingar och kontrakt begränsar branschens förmåga till nytänkade, skriver professor Jan-Eric Nilsson (VTI) i detta gästinlägg. [Read more…]