Gästinlägg: Brist på sjuksköterskor?

I detta gästinlägg undar Mats Persson, professor på IIES, vad som kan ligga bakom den sjuksköterskebrist som råder runtom i landet. Frågorna är fler än svaren så diskutera gärna vidare i kommentarstråden!

Häromveckan kunde man i SvD man läsa att det råder stor brist på sjuksköterskor i Sverige. Bristen är så stor att många sjukhus, till exempel exempelvis Sahlgrenska i Göteborg, tvingas hyra in sig på privata sjukhus och kliniker för att kunna genomföra viktiga operationer. Och detta är inte något nytt fenomen. Varje sommar läser vi i tidningarna att det är brist på sjuksköterskor under semestertiden, och sjukhusen tvingas därför hyra in sköterskor från den privata sektorn. [Read more…]

Kostar familjeveckan 5,4 eller 32,9 miljarder?

Den politiska debatten utvecklas ibland till sifferdueller där förledande exakta uppgifter kastas fram och tillbaka. Det är ofta inte särskilt enkelt att hänga med och själv bilda sig en kvalificerad uppfattning. I en artikel i Kvartal argumenterar jag för att den jämförelsevis höga befolkningstillväxten de senaste och de kommande åren lätt skapar förvirring. Ett annat exempel på förvirrande sifferuppgifter är de olika beräkningar av kostnaden för Socialdemokraternas senaste vallöfte om en veckas betald ledighet till föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Socialdemokraterna hävdar att kostnaden är 5,4 miljarder medan Svenskt Näringsliv påstår att det handlar om en ”samhällsekonomisk kostnad” på 32,9 miljarder. Vem har egentligen rätt? [Read more…]

Finanspolitiska rådets rapport 2018

Det finanspolitiska rådets främsta uppgift är att granska regeringens finanspolitik och bedöma hur den förhåller sig till långsiktigt hållbara offentliga finanser, till det finanspolitiska ramverkets överskottsmål och budgettak samt till konjunkturen.

Rådet konstaterar i sin årliga rapport att de offentliga finanserna är i gott skick. Den offentliga finansiella bruttoskulden, som inkluderar statens, kommunernas och pensionssystemets skulder, ligger på ca 35 procent av BNP och fortsätter att falla. Om överskottsmålet hålls och personaltätheten i den offentliga sektorn inte ändras kommer den offentliga sektorns skuldkvot att falla till strax under 30 procent 2030 och ligga kvar där under överskådlig framtid. [Read more…]

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer

I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. [Read more…]

Dansen kring guldkalven

Detta är ett inlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

På förslag från regeringen fattade riksdagen i december 2016 beslut om att planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen åren 2018–2029 ska uppgå till 622 miljarder varav 333 miljarder kronor ska användas för investeringar. Med detta som utgångspunkt har Trafikverket tagit fram ett förslag till vilka projekt som ska genomföras. Efter en remissrunda som avslutades i december 2017 våndas nu regeringen över den plan som formellt träder i kraft i januari innevarande år.

[Read more…]

Pristävling: Gissa vilket transportprojekt regeringen inte kommer att satsa på!

Om någon månad eller två kommer regeringen att presentera sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen. Planen innehåller projekt som är pågående eller ska påbörjas under kommande tolvårsperiod, 2018-2029. Inför offentliggörandet utlyser jag en pristävling om vilket av följande tre projekt som inte kommer att börja byggas under tolvårsperioden samt en motivering. Första priset är en publicering på Ekonomistas, med pristagarens motivering och bild.

[Read more…]

När vände det för polisen?

Det går knappt en dag utan att det går att läsa om rättsväsendets alla problem. Brottsutredningar verkar antingen läggas på hög eller läggas ner och uppklarningsgraden faller. På flera sätt påminner utvecklingen om den i svensk skola och även om det går att ha många synpunkter på skoldebatten så har den trots allt genererat en hel del kunskap. Det vore därför värdefullt med en motsvarande genomlysning av rättsväsendet. [Read more…]

Byråkratins ökning i universitetsvärlden

I förra veckan beskrev malmöstatsvetaren Patrik Hall på DN Debatt hur byråkraterna ökar hastigt i offentlig sektor medan ”kärnverksamheterna” får allt mindre plats. Hur ser det då ut i universitetsvärlden? Följer den övrig offentlig sektor eller går den mot strömmen? Detta inlägg presenterar siffror från samma yrkesstatistik som Hall använde, och siffrorna ger en ännu mer dramatisk bild: byråkratin ökar snabbare inom universiteten än i övrig offentlig sektor, antalet lärare ökar endast marginellt och assistenter som ger stöd till forskare och lärare minskar drastiskt. Varför denna byråkratisering är så kraftfull och vilka konskvenser den har för forskning och undervisning är inte uppenbart. Mer kunskap, och kanske rentav en större utredning, vore därför välkommen.  [Read more…]

Lär av det norska undantaget!

I Sverige omfattas forskare vid högskolor och universitet sedan 1949 av det så kallade lärarundantaget. Lärarundantaget innebär att forskare har äganderätt till sina forskningsresultat. Till exempel har en forskare som på arbetstid forskar fram en patenterbar uppfinning rätt till alla intäkter från patentet. Denna lagstiftning är numera ganska unik för Sverige eftersom många europeiska länder under 2000-talet övergått till system som påminner om den amerikanska lagstiftningen där lärosätet behåller 2/3 och forskaren 1/3 av dylika intäkter.  [Read more…]

Är bankerna nyckeln till att komma åt skatteflykt?

Varje år undandras kanske miljarder kronor i skatt i Sverige. En del av denna skatteflykt är förknippad med att rika svenskar gömmer sitt kapital i utländska skatteparadis. Skatteverkets insatser för att komma åt denna skatteflykt har varit blygsamma, till stor del beroende på svårigheten att finna information om de individer som gömmer kapital. Men om fokus istället skiftas till bankerna i Sverige, och nya lagar som hotar om mycket höga böter eller rentav indragen rätt att verka som bank i Sverige ifall bevis hittas för att de bidragit till skatteflykt, så blir läget ett annat. Kanske är det detta som krävs för att vi ska komma åt skatteflykten ut ur landet? [Read more…]