Hur oroade bör vi vara över Europas försämrade offentliga finanser?

Det senaste årets nedstängning av de europeiska ekonomierna i kampen mot Coronapandemin har kostat stora belopp. Att inte ge medborgarna inkomststöd under nedstängningen skulle ha skapat politiskt kaos, men även den oreda som har uppstått i många EU-länders offentliga finanser riskerar få allvarliga konsekvenser. Budgetreglerna från Maastrichtavtalet har överskridits som aldrig förr, nationella industristöd börjar diskuteras, och vissa har rentav krävt att ECB borde efterskänka sina stödlån till euroländerna. Ingen vet ännu vad som kommer att hända, men att de drastiska, koordinerade nedstängningarna av de europeiska ländernas ekonomier kommer att få ett högt pris står allt klarare.

[Read more…]

Mikroteoretikern som räddar liv

Algoritmer blir allt viktigare i våra liv och finns numera inbyggda i all tänkbar teknik. De har även gjort sitt intåg i offentligt beslutsfattande, till exempel för att behandla ansökningar om försörjningsstöd. I boken Algoritmmakaren beskriver Tommy Andersson de slags algoritmer han arbetat med och hur de används – och borde användas – i offentligt beslutsfattande. Den som förväntar sig en bok om algoritmernas intåg i vår vardag i allmänhet blir nog besviken. Men den som vill läsa en lättillgänglig, roande och personlig beskrivning av hur teorin för allokeringsmekanismer kan användas för att lösa viktiga samhällsproblem lär definitivt inte bli det. [Read more…]

Billigare med inhyrda läkare än anställda?

Det råder brist på läkare och sjuksköterskor. För att råda bot på bristen måste regionerna använda inhyrd personal till höga kostnader, förra året för 5,4 miljarder kronor. Regionerna ser de höga kostnaderna som ett problem och har på olika sätt och i många år försökt att stoppa inhyrningen av sjukvårdspersonal. Frågan är om de inte skjuter sig själva i foten.

[Read more…]

Strukturreformer i Coronakrisens spår

Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]

SCB svarar på Ekonomistas inlägg om offentlig sektors produktion

Detta är ett gästinlägg från Statistikmyndigheten SCB som kommenterar förra veckans Ekonomistasinlägg ”Det dolda produktionstappet i offentlig sektor” av Daniel Waldenström. SCB förklarar att den offentliga sektorns produktion i BNP-indikatorn mäts både i termer av kostnader och volymförändringar, och alltså inte enbart utifrån kostnader som påstods i inlägget.    [Read more…]

Det dolda produktionstappet i offentlig sektor

Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men troligtvis är produktionsraset i ekonomin ännu större än dessa siffror visar. Orsaken är att nedgången i den offentliga sektorns verksamhet inte fångas upp tillfullo i BNP-statistiken eftersom denna mäts utifrån kostnader snarare än marknadsvärden. Därmed vet ingen hur stora värden som går förlorade när ekonomin stängs ned, men att de är större än vad den officiella statistiken visar är sannolikt. [Read more…]

Gunnar Lantz: Krisstöd till rätt kommuner

En viktig del av regeringens krispaket är extra resurser till kommunerna. I detta gästinlägg diskuterar Gunnar Lantz, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), utformningen av detta krisstöd.
[Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

OECDs nya modell för bolagsskatten sänker Sveriges skatteintäkter med miljarder

Sveriges regering står inför en sannolik budgetsmäll om OECDs föreslagna bolagsskattereform införs. I flera år har många stora länder irriterat sig över att handel med varor och tjänster, inte sällan digitalt, sker i deras länder medan bolagsvinster hamnar i andra, ofta små, exporterande länder. Nu har OECD föreslagit en ny modell för bolagsbeskattning som flyttar skatteintäkterna till de länder där handeln sker. Sverige har protesterat, men det hjälper knappast. Om reformen genomförs kommer den att leda till att en betydande del av Sveriges bolagsskatteintäkter försvinner utomlands. Idag är bolagsskatten drygt 140 mdr kr, och bedömningar talar om tapp på mellan 15 och 70 miljader, vilket är mycket stora belopp. Regeringen får gärna berätta hur de tänker agera ifall ett sådant statsfinansiellt bakslag inträffar. [Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]