Detta inlägg är ett gästinlägg av Markus Larsson (ekonomie doktor), Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt programchef klimat och miljö, tankesmedjan Fores.

Navigerar man i ett landskap där en trovärdig källa säger att utvecklingen, till exempel utsläpp av växthusgaser, går åt rätt håll samtidigt som en annan, lika trovärdig, källa säger att utsläppen ökar gäller det att hålla tungan rätt i mun.

Såväl Naturvårdsverket som SCB rapporterar om Sveriges utsläpp av växthusgaser. Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt – ett sätt för att följa upp de svenska klimatmålen och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan: [Read more…]

Detta är ett gästinlägg i vår serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik. Inlägget är skrivet av Markus Larsson, Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, Anton Arbman Hansing, Lunds tekniska högskola, Mathias Fridahl, Linköpings universitet. Alla tre är också verksamma i Fores klimat- och miljöprogram. Tidigare inlägg i serien finns här, här, och här.

Målet med all klimatpolitik bör vara att, på kort och lång sikt, bidra till att minimera de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Vägen dit är att kraftigt minska utsläppen i närtid och samtidigt verka för att på sikt nå en värld med negativa nettoutsläpp. Vid första anblick kan dessa mål te sig identiska, men i själva verket kräver de till viss del olika sorters politiska åtgärder. En effektiv klimatpolitik har åtminstone tre ben: teknikneutrala styrmedel, innovationssatsningar och internationella insatser. [Read more…]