Priset på utsläppsrätter för koldioxid har stigt dramatiskt de senaste åren. I detta gästinlägg diskuterar Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, huruvuda detta högre pris är ljuset i tunneln eller faktiskt dåliga nyheter.
[Read more…]Daniel Spiro: Är EU:s höga pris på utsläppsrätter bra eller dåliga nyheter?
2023-03-07 by 11 Comments
Elpriser, frihandel och industripolitik
2023-01-11 by 21 Comments
I ett tidigare inlägg diskuterades elpriserna utifrån ett handelsteoretiskt perspektiv. Det är uppenbart att handelshinder är det enda som kan få svenska elpriser att avvika från omvärldens och sådana hinder uppstår när kablarna till kringliggande elsystem nått sitt kapacitetstak. För en given kabelkapacitet är det lika uppenbart att en större inhemsk produktion gör att elexporten oftare slår i taket, med lägre inhemska priser som följd. Mindre uppenbart är varför så många framstår som frihandelsmotståndare just på elområdet.
[Read more…]Vad handelsteorin säger om elpriserna
2022-12-16 by 10 Comments
Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.
[Read more…]Rekorddyr bensin, men historiskt billigt att köra bil
2022-05-30 by 15 Comments
Det här är ett gästinlägg av Julius Andersson, forskare vid SITE på Handelshögskolan i Stockholm, och Celina Tippmann, forskningsassistent vid samma institution.
Den 1 maj i år sänktes skatten på bensin och diesel i Sverige med 1,80 kronor per liter. Denna sänkning av skatten på transportbränsle saknar motstycke i svensk historia. Sedan 1960 har den nominella skattesatsen på bensin endast sänkts tre gånger — och då med mycket små belopp, mellan 4-22 öre per liter.
[Read more…]Är tillväxt bra för klimatet?
2020-03-11 by 26 Comments
Följande är ett gästinlägg av Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Daniel har bland annat forskat och undervisat om resurs- och miljöfrågor. Inlägget är ganska långt och innehåller många länkar och utgör på så vis en bra start för den som vill hitta relevant bakomliggande forskning.
Lite då och då dyker påståendet upp att ekonomisk tillväxt är bra för miljön och klimatet. Ett exempel är Dagens Nyheters ledarsida, där Mattias Svensson för ett tag sen påstod att ”Tillväxt är en förutsättning för att rädda klimatet” och att minskning av utsläpp sker ”tack vare” att vi konsumerar mer i största allmänhet.[1] Frågan är om det stämmer; är konsumtionstillväxt bra för klimatet? [Read more…]
Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade
2019-12-09 by 3 Comments
[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]
Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.
KD bör dra i nödbromsen!
2019-11-07 by 7 Comments
Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunderlaget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.
Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!
Hur stora är de svenska utsläppen av växthusgaser? – Olika svar beroende på hur man mäter
2019-03-08 by 9 Comments
Detta inlägg är ett gästinlägg av Markus Larsson (ekonomie doktor), Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt programchef klimat och miljö, tankesmedjan Fores.
Navigerar man i ett landskap där en trovärdig källa säger att utvecklingen, till exempel utsläpp av växthusgaser, går åt rätt håll samtidigt som en annan, lika trovärdig, källa säger att utsläppen ökar gäller det att hålla tungan rätt i mun.
Såväl Naturvårdsverket som SCB rapporterar om Sveriges utsläpp av växthusgaser. Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt – ett sätt för att följa upp de svenska klimatmålen och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan: [Read more…]
Faktaresistens (mp)
2019-01-29 by 35 Comments
Strax före jul kunde DN berätta att Jonas Eliasson flyttats från sitt uppdrag som trafikdirektör i Stockholm. Den officiella förklaringen var att ”Inför kommande [mandat-] period är vi överens om att samarbetsformerna mellan trafikkontoret och trafiknämnden behöver utvecklas ytterligare”. Den verkliga anledningen är att trafikkontoret under Eliasson hade tagit fram en analys av införandet av miljözoner (förbud för vissa fordon på vissa gator) i Stockholm och funnit att tillräckligt ren luft skulle uppnås utan miljözoner, och att kostnaden i form av värdeminskning och förnyelse av fordonsparken var långt större än vinsterna. Detta gillade inte Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholm, som såg till att Eliasson fick nya uppgifter. Helldén har länge varit en förespråkare för miljözoner och regeringen gav kommuner rätt att införa sådana i augusti förra året.
Nordhaus förtjänar självklart priset
2018-10-12 by 13 Comments
I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer