Republik eller monarki i Sverige? Låt diskussionen börja.

Italiens kung Umberto II abdikerade 1947 efter att 54,3% av italienarna röstat för republik i en folkomröstning.

Nationalekonomer som studerat sambandet mellan politik och ekonomi har på senare tid visat att länders konstitutioner har betydelse för både vilken politik som förs och de långsiktiga ekonomiska utfallen (se t ex denna bok). Forskningen har framför allt fokuserat på vissa konstitutionella aspekter, som konsekvenserna av att ha ett president- eller parlamentariskt system, majoritetsvalkretsar eller proportionella val.

Det finns en aspekt som studerats betydligt mindre, nämligen betydelsen av vilket statsskick — republik eller monarki — länder har. Anledningen är dock emellertid ganska naturlig. Det som nog spelar mest roll är hur beslutsordningen ser ut, och mindre viktigt är om den mäktigaste kallas kung eller president.

Samtidigt finns det åtminstone två skäl att skärgranska statsskickets betydelse. Det faktum att en kung ärver sin position medan en president förvärvar den har betydelse, både symboliskt och kanske även faktiskt. För det andra är det ett historiskt faktum att monarkin är på väg ut. För länge sedan, kanske så sent som på medeltiden, var i princip hela jorden täckt av monarkier. Därefter har de gradvis försvunnit i takt med samhällenas utveckling och medborgarnas växande krav på medbestämmande. Enbart sedan år 1900 har över hundra monarkier avskaffats, och idag återstår endast 44 i världen varav en är den svenska.

I Sverige har frågan om statsskicket nyligen aktualiserats på grund av ett förslag om republikansk författningsändring som den lilla, men växande, Republikanska Föreningen nyligen presenterade. Kanske än mer intressant än var dock föreningens dokument Frågeställningar inför ett republikanskt statsskick – utredningens förslag där flera viktiga diskussionspunkter kring statsskickets utformning och eventuella förändring lyfts. Vilken sorts republik är bäst, en med stark eller svag president? Hur skulle en övergång bäst gå till, genom folkomröstning eller parlamentsbeslut?

Även om Sverige i slutändan inte kommer att ändra statsskick borde frågor som dessa frågor diskuteras runtom i samhället. De utgör en naturlig del av statsskickets demokratiska förankring, och kanske har frågan rentav betydelse för hur bra det går i långa loppet.

Comments

  1. Jag kan inte se att det spelar så stor roll. Thatcher sade något i stil med att den som föredrar folkvalda politiker framför ärftlig monarki har inte träffat särskilt många folkvalda politiker. Som man sade, ett argument mot republik är ”president Palme” (eller ”president Bildt).

    Att Sverige har monarki och USA har republik är snarare ett tecken på att man respekterar grundlagens idé, att en grundlag är något man skriver när ”Peter is sober” så att när ”Peter is drunk” hindras han från att gå å stad och göra en massa dumheter.

    Därför var det ett misstag att byta grundlag 1974. Själva tanken med den nya grundlagen är (precis som monarki) att dels millimeterrättvisa ska gälla, som för barn som delar på en flaska läsk, dels att ”folkviljan” ska få komma till tals så ohindrat som möjligt. Man har gjort det lite lättare att göra dumheter när man inte har en andra kammare som kan lägga käppar i hjulet och tvinga fram kompromisser och eftertanke.

    I Frankrike yrar man om vikten av republik och grundlag, men man kan rösta igenom nya grundlagar med (tror jag 60%) av senatorer och deputeranden samlade i kongress. Sådana majoriteter är mycket lätt att få med enmansvalkretsar. Inte ens det räcker. Frankrike har haft 11 grundlagar sedan den första 1791. Revolutionen skapade en obalans man inte lyckats komma underfund med efter 222 år.

    Som klassisk liberal så tycker jag monarkifrågan är lite fel ställd. Den utgår från att demokratin är så otroligt viktig att vi måste koncentrera alla våra rättviseansträngningar på den. Jag såg hellre ett friare samhälle med år 1900s skattetryck om 7% eller Per-Albins på 12-13 procent, där staten bara pysslade med sådant som man behöver staten till, och där medborgarna fick bestämma över sina egna liv och resurser till 90%. I ett liberalt samhälle hålls staten kort och medborgarna är inte beroende av vad den gör för sitt väl och ve.

    • Björn M says:

      Erik L, Om du tycker det är klassiskt liberalt att nedtona demokratifrågor och istället vill vrida tillbaka samhället till anno 1900, så har vi olika uppfattningar om liberalism.

      Att vara hänvisad till det klassamhälle som rådde då, med den minimala rörlighet mellan klasser, -arbetarklass med mössan i hand, godsägaren, fabrikören, kammarljungrun, husbonden, tattaren, och alla andra roliga roller kan endast av den mest ”nyspråkige” kallas liberalism. Snarare konservatism av det konservativare, inskränktare, slaget.

      Som liberal bör man vara mer intresserad av ”level playingfield” enligt min ringa åsikt, än att stirra sig blind på sin plånbok eller skattens storlek.

      Ingen blir rik helt på egen hand, och därför bör ingen heller bli fattig på egen hand utan att få stöd.

      Samhället bör ge alla mesta möjliga möjlighet att skapa sig sin egen lycka, genom utbildning, sjukvård och andra regler.

      Vad gäller statskick tror jag på att det viktiga är att ha stabila, trovärdiga institutioner som kan tillsättas/avsättas genom demokratiska beslut. En väl avvägd blandning av beslutsfähighet och stabilitet. Intressant kan vara att jämföra USA, med den budgetlåsning som nästan drev landet i obestånd eller de täta grundlagsskiften som skett i Frankrike. Båda dessa exempel visar på svagheter i resp modell.

      Sedan gäller förstås att despoter/monarker etc som ej kan avsättas på fredlig, etablerad väg är av ondo i det långa loppet, men det är mer av en grundläggande sanitär fråga.

  2. juli says:

    Ja att gå tillbaka till förhållanden som rådde år 1900 vore super, för några % av befolkningen. Inkomstklyftorna, brottsligheten, kalabaliken som skulle råda där dessa % aldrig behöver beblanda sig, blir nog inte så kul. Vad en klassisk liberal borde koncentrera sig på är att alla ska ha rätt till samma sjukvård och skolgång, oavsett hur rika ens föräldrar är och oavsett vilket område man växt upp i. För att göra individens val hyfsat jämlikt behövs det tex mycket mer resurser på dessa än dagens system. Det vet jag som själv växt upp i/nära fattiga områden.

    • 1) kausalitet och korrelation ar inte samma sak

      2) positiva och negativa rattigheter bor hallas atskilda (atminstone for klassiska liberaler)

      3) de rikaste personer ar 1900 levde formodligen ett samre liv an 90% av dagens befolkning i Sverige

      • Inget av det du skriver är särskilt relevant? Skulle minska till 7% skatt i Sverige skulle landet brytas sönder omedelbart! Att vilja inför samhällsstrukturen från år 1900 är bara trams. Det vi bör göra är att göra livet rättvisare för människor i olika grupperingar och klasser, dvs mer resurser till offentlig verksamhet.

      • ”Det vi bör göra är att göra livet rättvisare för människor i olika grupperingar och klasser, dvs mer resurser till offentlig verksamhet.”

        Jag ser inte hur det ena foljer pa det andra.

      • Juli, du har minsann inget förtroende för dina svenska medborgare.

        År 1900, med i medel 7 års skolgång klarade våra förfäder av att hålla ihop samhället med 7% skattetryck.

        1932-38, under ”landsfadern” Per-Albin klarade de av det med 12-13% skattetryck.

        Idag, med samma levnadsnivå som i Sverige, klarar man av det i Hong Kong, Taiwan och Singapore med 12-13% skattetryck.

        Men i dagens Sverige, med drygt 14 års skolgång i medel, om vi avskaffade de cirka 33 procent av BNP som går till och från precis samma personer, plus att vi själva, nästan alla, skulle betala för skola, universitet och sjukvård, då skulle ”landet brytas sönder omedelbart” påstår du.

        Tror du verkligen att svenskarna blivit asociala psykopater? Eller att vi blivit så beroende av farbror staten att vi numera inkapabla att klara oss utan att någon håller oss i handen hela livet?

        Människan är ett flockdjur, vi delar in oss i ”klasser” om någon hittar på ”klasser”. Eller i Djurgårdare och AIK-anhängare. De är mentala konstruktioner, mappade på virtuella folkstammar. Jag tycker ”svenskar” är bättre i Sverige.

      • det är lätt för dig att säga som själv tillhör det övre skiktet. På samma sätt vill brahminerna behålla kastsystemet Indien.

      • Juli, jag vet inte hur jag ska tala om det här för dig utan att göra dig ledsen, men det inträffade en del saker i Berlin och på andra platser 1989, saker som det inte verkar som om du hört talas om:
        http://sv.wikipedia.org/wiki/Berlinmurens_fall#Berlinmurens_fall

        Hela det marxistiska idébygget rasade samman. Sorry…

        Lärde mig just en intressant sak. Marx kom inte längre i del 3 av Kapitalet än till att han just skulle definiera vad en ”klass” egentligen är för något. Tydligen gav han upp, troligen därför att i ett kapitalistiskt samhälle byter folk ständigt plats i den sociala och ekonomiska hierarkin.

      • ” kapitalistiskt samhälle byter folk ständigt plats i den sociala och ekonomiska hierarkin”

        Jasså? Du blandar inte ihop det med att fåtalet gör klassresan uppåt och att mobiliteten i övrigt är obefintlig? Jag tror Jonas V har skrivit ett bra inlägg här någonstans om arvskatt och det faktum att hälften av livsinkomsterna hos kollektivet kommer från arv.

      • Jag håller med om att det inte är tillräckligt många som gör ”klassresor”, även om jag anser att ”klass” är ett begrepp som bara blir till en mental verlighet när någon identifierar sig med den.

        Så, för att underlätta klassresandet så borde det vara så lätt som möjligt att ackumulera kapital. Bort med progressiv beskattning, skatter på sparande, avkastning, bort med de obligatoriska sociala avgifterna också. Arvsskatter gör att folk bränner pengarna istället för att ge dem till nästa generation. Och det kan ta flera generationer att klassresa, så bort med arvsskatten. Bort med alla lagar som skyddar etablerade intressen (t ex existerande företagare och arbetstagargrupper).

      • social rörlighet är korrelerat med storlek på offentlig sektor: ju större offentlig sektor ju större chans att bli rikare än sina föräldrar om dom var fattiga. Progressiva skatter hjälper därför till att driva fram klassresor.

      • en däremot klassiska liberal bra tanke i detta sammanhang: det är att ta bort arvet, eftersom det är en oerhört orättvis institution. Men det gillar såklart inte liberaler med mkt pengar och som egentligen mest är konservativa och vill behålla så stora klyftor som möjligt.

      • Juli, du är en rolig en du. Så Kamprad och andra ”self-made” men lyckades genom ett under göra en klassresa. Riktiga mirakel skedde på 1800-talet och början av 1900-talet när de stora svenska exportföretagen bildades. Hur kunde det ske med en så liten offentlig sektor? Hur kunde någon knappt läskunnig som James Watt lyckas? Gudomligt ingripande får vi anta.

        Nu dock, sedan 1975, när skattetrycket äntligen nådde 50% av BNP sprutar Sverige däremot ut klassresenärer.

        Förresten, har inte Kafka skrivit om byråkratiers inneboende dynamik???

      • Per S says:

        ”de rikaste personer ar 1900 levde formodligen ett samre liv an 90% av dagens befolkning i Sverige”

        Med ditt sätt att mäta lever du förmodligen ett sämre liv än 95:e percentilen (uppifrån) 2200. Skulle du byta?

      • juli says:

        Jag tycker du är rolig. Möjligen för individer att göra klassresa är korrelerat till storlek på offentliga sektorn. Kausalitet? Ja det skulle jag tippa, det är ju bland annat sjukvård och utbildning som skapar förutsättningar för människor. I länder där inte fattiga har råd till god utbildning eller sjukvård minskar förutsättningarna, såklart. Ps, skippa att läsa länken till bryan caplan nedan 🙂

      • Emil says:

        ”Möjligen för individer att göra klassresa är korrelerat till storlek på offentliga sektorn.”

        Jo for det ar mycket klassresor pa Kuba och i Nordkorea… Du kan mojligtvis med nagon sorts intelektuell hederlighet kunna argumentera for att en for liten offentlig sektor inte ger stora mojligheter for individer att gora klassresor (aven om jag inte kommer att halla med dig eftersom det finns gott om andra variabler som paverkar an bara storlek pa offentlig sektor). Men att pasta att storre offentlig sektor alltid gor det lattare att gora klassresor ar ett extremistiskt uttalande.

      • Emil says:

        Per S.

        ”Med ditt sätt att mäta lever du förmodligen ett sämre liv än 95:e percentilen (uppifrån) 2200. Skulle du byta?”

        Svaret pa din fraga ar ett rungande ja. Vidare forstar jag inte vad det skulle vara for kontroversiellt i ett konstaterande att vi har haft ekonomisk utveckling sedan ar 1900?

      • Hmmm jag tror jag känner igen temat för den här
        diskussionen/pajkastningen … ;-).

      • Bra att det kommer en dagisfröken och sätter stopp på käbblet. Ska vi sjunga ”we shall overcome”?

        I Frankrike byter folk ibland åsikt för att INTE vara överens när de diskuterar med någon. Det är så tråkigt när alla nickar och håller med. I Sverige säger man ”nu talar vi om något annat för vi är inte överens”… Kulturskillnad som jag inte tycker är till fosterlandets fördel.

        Jag hörde Christopher Hitchens säga

        ”It’s offensive” is not an argument.

        vilket jag håller med om.

        Jag lär mig mycket i alla mycket under sådana här debatter. Kanske inte alltid vad opponenter vill lära mig, men åtminstone hur man vässar argumenten. Att vara oense behöver inte betyda brist på respekt och ovänskap.

    • Jag tror att den genomsnittliga kvalitén på kommentarerna här skulle öka om exempelvis jag och Emil kom överens om att sluta kommentera här på ekonomistas. Jämförelser mellan Sverige och Nordkorea etc börjar bli lite tröttsamt.

      Att stoppa anonyma att kommentera vore synd, jag vill ju inte bli av med Cosmoskittens kommentarer exempelvis. En mer aktiv moderator vore bra, men vem har tid med det?

      • ”Jämförelser mellan Sverige och Nordkorea etc börjar bli lite tröttsamt.”

        Nar nagon tycker att det ar sjalvklart att det i-land som har hogst skattetryck behover drastiskt hoja sagda skattetryck for att inte implodera ar jamforelser med Nordkorea pa sin plats.

      • Jag har aldrig fattat problemet med anonyma kommentarer. Det är väl bara att låta bli att läsa. I andra hand kan man införa en smartare kommenteringsfunktion med användarmoderering (à la Slashdot) för att de välskrivna kommentarerna ska synas bättre (och spammandet försvinna).

      • Mod parent up.

      • juli says:

        att jämföra nordkorea med sverige är alltså att jämföra en kommunistisk diktatur med världens mest liberala marknadsekonomi. mkt givande…

      • Emil says:

        Jag har inte jamfort dagens Sverige med Nordkorea, jag har jamfort dina teorier om vad som driver utveckling, jamstalldhet och rattvisa med Nordkorea. Dagens Sverige ar, tack och lov, fortfarande langt ifran Nordkorea.

        For du fram kommunistiska argument sa far du nog finna dig i att jamforas med kommunister…

      • Vad är det du pratar om egentligen? Nordkorea, har du ens vart där? Jag anser att skola och sjukvård ska vara offentligt finansierat och att DET leder fram till ett liberalt samhälle där individer ges möjlighet att förverkliga sin potential och sina drömmar. Prismekanismerna får inte styra dessa institutioner. Men överlag är jag väldigt mycket för marknadskrafter i näringslivet, såklart – så snälla försök att ta dig upp över sandlådekanten nu och sluta blanda in nordkorea så fort du inte håller med.

      • ”Vad är det du pratar om egentligen? Nordkorea, har du ens vart där?”

        Nej, de slapper inte in folk hur som helst ser du. Daremot har jag varit i ett flertal f.d. kommunistlander.

        ”Jag anser att skola och sjukvård ska vara offentligt finansierat”

        Fast du sade inte enbart detta, utan tex aven att ”social rörlighet är korrelerat med storlek på offentlig sektor: ju större offentlig sektor ju större chans att bli rikare ” och ”Det vi bör göra är att göra livet rättvisare för människor i olika grupperingar och klasser, dvs mer resurser till offentlig verksamhet.”

        ”[…] och att DET leder fram till ett liberalt samhälle”

        Aterigen, det ar skillnad mellan negativa och positiva rattigheter

        ”så snälla försök att ta dig upp över sandlådekanten nu ”

        Ok, om du slutar att argumenta om Indiska kastsystem eller att vi som inte tycker som du har ”mkt pengar” och bara ”vill behålla så stora klyftor som möjligt” eller att vi som vill ha lagre skatter vill att allt skall vara som ar 1900 (franvaro av insikt om dynamiska effekter eller att ”pajen kan vaxa” ar ganska symptomatiskt)

      • men ursprungligen pratade vi ju utifrån att det efterlängtade var just år 1900 med dess skattetryck. Offentlig finansierad sjukvård är korrelerat med social rörlighet, såklart! I indien är det systemet som gör att vissa inte har rätt till sjukvård, i länder med privat finansierat system är det prissättnings/vinst-mekanismerna. Sak samma.

      • ”men ursprungligen pratade vi ju utifrån att det efterlängtade var just år 1900 med dess skattetryck.”

        Nej, vi pratade om hur ar 1900’s skattetryck var efterlangtat, inte hur allt annat fran ar 1900 var efterlangtat (det var du som pratade om resten)

        ”Offentlig finansierad sjukvård är korrelerat med social rörlighet, såklart!”

        Aterigen, du pastod inte bara detta.

        ”I indien är det systemet som gör att vissa inte har rätt till sjukvård”

        Det finns ju ett par andra saker i Indien som ocksa paverkar social rorlighet (forutom kastsystem sa har de en stor och intrusiv stat och har en ekonomi som lange har fortryckts i ett planekonomisystem)

        ”i länder med privat finansierat system är det prissättnings/vinst-mekanismerna”

        Nja, det finns ett par exempel pa lander med privatfinansierad sjukvard med hyfsad social rorlighet (for att inte tala om allmant valstand), tex USA och Singapore. (Schweiz och Tyskland har ocksa hyfsat stort inslag av privatfinansiering av sin sjukvard). Samtidigt finns det gott om exempel pa motsatsen: Kuba, Nordkorea, etc. En rimlig slutsats bor alltsa vara att du grovt forenklar, varav min slutsats ovan ”Du kan mojligtvis med nagon sorts intelektuell hederlighet kunna argumentera for att en for liten offentlig sektor inte ger stora mojligheter for individer att gora klassresor (aven om jag inte kommer att halla med dig eftersom det finns gott om andra variabler som paverkar an bara storlek pa offentlig sektor). Men att pasta att storre offentlig sektor alltid gor det lattare att gora klassresor ar ett extremistiskt uttalande.”

      • givetvis finns det andra saker som påverkar, så är det med allt. Det allmänna välståndet är inte så bra för de mest utsatta, som vi diskuterar här. Därav offentliga sektorn och skatter. Sjukvården måste vara offentligt finansierad i en marknadsekonomi EFTERSOM DOM INTE HAR RÅD. Jag vet att många inte bryr sig om det faktumet utan istället bryr sig om effektivitet, och vad du pratar om, att totala kakan bla bla, vilket förmodligen inte stämmer det heller. De länder i världen med mest social rörlighet är de länderna med absolut störs offentlig sektor. Och regressionslinjen är nog ganska snygg med olika kombinationer däremellan. Indien har nog inte särskilt stor intrusiv stat då den mesta handeln sker svart. Det där med intellektuell hederlighet orkar jag inte ens prata om med nyliberaler, det är bara att kolla på vad som skedde vid SNS-affären.

      • Den som är låginkomstagare, som säg tjänar 15 000 kr i månaden, betalar cirka 62,5% i skatt.

        Detta låter mycket, men I själva verket tjänar de 15 000 x 1,47 kr = 22 000 kr per månad där 7000 kr är en skatt som kallas för sociala avgifter.

        Därefter betalar de ca 31% i kommunalskatt på de 15 000 kronorna, eller 4650 kronor. De har alltså 10 350 kr kvar.

        På detta betalar de i runda slängar 25% moms. Vissa saker har lägre moms, på andra är det punktskatter som på energi och alkohol. Så säg 25% och ta alltså bort 20%. Då blir det 8300 kronor kvar.

        Så en låginkomsttagare med 15000 kr i månadslön betalar 22 000 – 8300 = 13 700 kr i skatt. Varje månad.

        I ett liberalt (klassiskt liberal alltså) samhälle, med ett skattetryck på 10% skulle denna person betala 2200 kr per skatt i månaden. Och ha kvar nästan 20 000 kr. Inte illa med en månadslön på 15 000!

        Jag tror visst att lågavlönade har råd med både privat skola och privat sjukvård.

      • ”Givetvis finns det andra saker som påverkar, så är det med allt.”

        Vilket var poangen jag har forsokt fora fram till dig hela tiden..

        ”Det allmänna välståndet är inte så bra för de mest utsatta, som vi diskuterar här. Därav offentliga sektorn och skatter.”

        Men alla skatter gar definitivt inte till de mest utsatta…

        ”Sjukvården måste vara offentligt finansierad i en marknadsekonomi EFTERSOM DOM INTE HAR RÅD.”

        Sjukvarden for alla maste alltsa vara offentligt finansierad for att vissa inte har rad? Man kan alltsa inte ens fa diskutera att finansieringen kanske skall begransas till bara de som inte har rad?

        ”De länder i världen med mest social rörlighet är de länderna med absolut störs offentlig sektor.”

        Nej, Nordkorea och Kuba har inte storst social rorlighet i varlden.

        ”Indien har nog inte särskilt stor intrusiv stat då den mesta handeln sker svart.”

        Du behover onekligen lasa pa mer om Indien.

        ”Det där med intellektuell hederlighet orkar jag inte ens prata om med nyliberaler, det är bara att kolla på vad som skedde vid SNS-affären.”

        Aha, du far alltsa vara intellektuellt ohederlig for att du tycker att nagon eller nagra nyliberaler har varit det tidigare…

      • men alltså måste man explicit förklara att nordkorea är en kommunistisk diktatur varje gång, utan handel, utan marknadsekonomi, utan modern teknologi etc etc? Är du oförmögen att koppla detta till nästa inlägg?

        Hur stort är skattetrycket i indien (inräknat allt som är producerat svart, vilket är en stor del av ekonomin va?)?

      • ”men alltså måste man explicit förklara att nordkorea är en kommunistisk diktatur varje gång, utan handel, utan marknadsekonomi, utan modern teknologi etc etc? ”

        Det ar fortfarande ett land med en stor offentlig sektor, det var du som pastod att det fanns ett direkt samband mellan dessa tva faktorer. Motexemplet bevisar att du overforenklar, att det atminstone finns en brytpunkt dar en for stor offentlig sektor har en negativ paverkan och inte en positiv.

        ”Hur stort är skattetrycket i indien (inräknat allt som är producerat svart, vilket är en stor del av ekonomin va?)?”

        Indien ar fortfarande till stor del en planekonomi med en enorm offentlig sektor, bade pa lokal och nationell niva. Staten blandar sig i allt fran matdistribution till detaljplanering av tex fabriker. En stor del av svarta betalningar gar darfor till exempel till statliga tjansteman for att dessa skall gora sitt jobb. Jag har naturligtvis inte exakta siffror pa hur hogt skattetrycket ar (vilket inte du heller har) men det rader inget tvivel om att landet har en stor offentlig sektor.

      • Erik, så om en hjärtoperation kostar 250 000kr eller dubbelt så mkt, om det blir dyra omkostnader? Resten av allt som finansieras offentligt, blir den privat nu? Ska fattiga inte få vistas på privatfinansierade vägar? Vad sker med brottsligheten när inkomstskillnaderna sticker iväg till aldrig tidigare skådade nivåer, vad sker med tiggeriet när arbetslösa inte får rätt till något (ja du vet att arbetslösheten inte försvinner, den är en del av pris mekanismen).

      • ”Erik, så om en hjärtoperation kostar 250 000kr eller dubbelt så mkt, om det blir dyra omkostnader? Resten av allt som finansieras offentligt, blir den privat nu?”

        För det första så finns det något som heter försäkringar. Om ditt hus brinner ner så betalar försäkringen.

        För det andra, när folk får pengar över visar all erfarenhet att de brinner av iver att hjälpa till. I ett liberalt (klassiskt alltså) samhälle donerar folk otroliga summor till olika ändamål. Nästan varenda människa vill hjälpa dem som har det svårt, och bland dem som inte vill det så gör det sociala trycket att rika knösar ger pengar ändå. Ingen vill framstå som en kallhamrad egoist.

        Sedan finns det människor som har ”genetisk” otur, eller förolyckas och inte kan få en försäkring. Precis som att man inte kan försäkra huset efter branden. Om frivilliga insatser inte hjälper så kan man ta om hand om dem med skatter på 2-3% av BNP. I denna kategori hamnar också sådana som av någon anledning bestämmer sig för att inte betala en sjukförsäkring. Förståelsen för deras öde kan då eventuellt vara lägre hos medmänniskorna.

        Slutligen ger ett lägre skattetryck (förutsatt att det också är få och enkla regleringar) högre tillväxt. I ett samhälle som är rikare är även de sämst ställda rikare i absoluta mått.

        Hur har du härlett att klyftorna mellan inkomstkategorier ska öka med ett lägre skattetryck? Som Tanzi och Schuknecht skriver så ger 36% av BNP i bidrag och subventioner endast att de lägsta 40 procenten av befolkningen i Sverige ökar sin andel från 19.9 till 22.4 procent av BNP.

        Skatterna i Sverige tar från de rika och ger till de rika, tar från de fattiga och ger till de fattiga.

      • emil, Indien har en tillväxt på 7-8%? Har du last ngt om dani rodriks tankar om indien och kina?

      • och att tjata om nordkorea pallar jag inte längre. Din poäng är så dum. Givetvis ska marknaden vara fri med stark konkurrenslagstirfning. Det sa jag direkt men du fortsatte och fortsatte…

      • ”emil, Indien har en tillväxt på 7-8%?”

        Nar borjade det vaxa? Ungefar vid samma tidpunkt som Kina, dvs da de borjade minska den offentliga sektorn…

        Vilka delar av Indien vaxer mest? Skulle det mojligtvis kunna vara de delar dar den offentliga sektorn ar minst? (Kom ihag att Indien ar en federal stat)

        ”Har du last ngt om dani rodriks tankar om indien och kina?”

        Jag har last mycket om Indien och Kina (men inte Dani Rodrik) och har ocksa tillbringat ett par ar i Syd-ostra Asien samt gjort en hel del affarer med Indiska foretag (inte lika mycket med Kinesiska an sa lange) och ocksa besokt landet ett par ganger. Du?

      • ”och att tjata om nordkorea pallar jag inte längre. ”

        Varfor skall man inte fa namna Nordkorea om det som foreslas ar Nordkoreanskt? Vad har du for argument for att vi bara skall ignorera de kanske storsta empiriska ekonomiska experimenten som har gjorts nagonsin? Att de pa nagot okant satt skulle vara annorlunda an det du foreslar for att du har goda intentioner?

        ”Givetvis ska marknaden vara fri med stark konkurrenslagstirfning.”

        Poangen ar ju just att en (for) stor stat inte direktiv har en positiv paverkan pa den fria marknaden… (For ”stark konkurrenslagstiftning” har inte nodvandigtvis heller en positiv inverkan pa den fria marknaden)

        ”Det sa jag direkt men du fortsatte och fortsatte…”

        Sade den som har slagit rekord i att bygga strawmen

      • Ja enligt honom är den synen inte helt oproblematisk. Du borde läsa honom. Jag har vart i indien, och att staten lägger sig i vardagslivet är inte riktigt min uppfattning.

      • ”Jag har vart i indien, och att staten lägger sig i vardagslivet är inte riktigt min uppfattning.”

        Forsok att tex transportera gods mellan Delhi och Mumbai och se hur manga ganger du maste betala tullar. Eller ta en titt pa hur matdistribution gar till, eller las pa om varfor fabriker rakar finns dar de finns. Att den Indiska staten (nationell och federal) ar intrusiv ar ett faktum.

      • ”För det andra, när folk får pengar över visar all erfarenhet att de brinner av iver att hjälpa till. I ett liberalt (klassiskt alltså) samhälle donerar folk otroliga summor till olika ändamål.”

        Ja det är standardargumentationen – sen svälter de fattiga ihjäl, medan de rika har så många privatjets att dom inte vet vilket som ska välja.

        ”Slutligen ger ett lägre skattetryck (förutsatt att det också är få och enkla regleringar) högre tillväxt.”

        Det köper jag absolut inte. Det ger högre tillväxt för vissa grupper (och den minoritetens tillväxt är så pass stor att det ser bra ut i den aggregerade statistiken).

      • Ja om man transporterar gods i indien är det klart att man inte vill betala tullar, dom pengarna går ju till den offentliga sektorn (och förhoppningsvis till fattiga). Då är det bättre att du får behålla dom. Tullar överlag kan vara bra för länder. Speciellt fattiga.

        Jag håller med JNS ovan, att avsluta en massa tjabbel (där jag är minst lika värdelös) och jämförelser med nordkorea skulle höja nivån på bloggen. Men den här tråden är förvisso redan paj, så det är bra att det sker här och inte i en intressant diskussion.

      • ”Ja om man transporterar gods i indien är det klart att man inte vill betala tullar, dom pengarna går ju till den offentliga sektorn (och förhoppningsvis till fattiga). Då är det bättre att du får behålla dom. Tullar överlag kan vara bra för länder. Speciellt fattiga.”

        Vi pratade om tullar inom Indien for transporter mellan Delhi och Mumbai, dessa drabbar indier till (minst) lika stor del som ”de rika” utlanningarna. Att protektionistiska tullar skulle vara bra for fattiga lander ar ju inte heller precis ett okontroversiellt pastaende.

        ”Jag håller med JNS ovan, att avsluta en massa tjabbel (där jag är minst lika värdelös) och jämförelser med nordkorea skulle höja nivån på bloggen.”

        Aterigen, nar du for fram argumentation som ar nordkoreansk sa far du vanta dig jamforelser med nordkorea, du kan inte forvanta dig att du skall fa gora cherry-picking bland dina jamforelser om inte vi andra skall fa gora det (den enda skillnaden ar att jag jamfor med situationer som faktiskt har hant nar man har forsokt folja politik sadan som den du argumenterar for medan du jamfor med pahittade fantasiutsagor och nidbilder)

    • Att anse att de problematiska sektorerna (för en marknadsekonomi) som tex sjukvård och skola (för att på något sätt normalisera förutsättningarna för dem som växer upp fattigt) är lika med nordkorea är väl strawman om något? De länder med stor (i sammanhanget) offentlig sektor är bland de rikaste är knappast någon tillfällighet (bara tur?). Individer (resurser) som annars skulle gå förlorade kan nu bidra genom att de har haft tillgång till utbildning. Fler har chansen att plugga, vissa gillar det, andra inte.

      • ”Att anse att de problematiska sektorerna (för en marknadsekonomi) som tex sjukvård och skola (för att på något sätt normalisera förutsättningarna för dem som växer upp fattigt)”

        Aterigen, det var inte detta som du sade nar jag gjorde jamforelsen med Nordkorea.

        ”De länder med stor (i sammanhanget) offentlig sektor är bland de rikaste är knappast någon tillfällighet (bara tur?).”

        1) kausalitet och korrelation ar inte samma sak
        2) de lander som har storst offentlig sektor ar inte bland de rikaste (vilket var vad du pastod) bara for att vissa lander med relativt stor offentlig ar bland de rikaste
        3) det finns gott om exempel pa lander med mindre offentlig sektor som ar rikare eller ungefar lika rika som Sverige: USA, Schweiz, UK, Tyskland ar bara nagra exempel.

      • givetvis finns det exempel, men tyskland har en relativt stor offentlig sektor. Offentlig sektor är givetvis inget självändamål. Du har påpekat din korrelations-kausalitetshistoria flera gånger nu. Jag vet, men samma problem gäller vid liberalisering och tillväxt.

      • Var har du fått för dig att folk inte skulle gå i skolan om inte staten ordnade skola?

        I Storbritannien, där staten inte lade ut ett korvöre på skolan förrän 1872, gick då över 99,5 % av barnen i skolan, i genomsnitt 5,7 år.

        Man fick då för sig att Tyskland kom i kapp, och de gjorde de, för de kunde kopiera Storbritannien, precis som Kina kopierar väst nu. Politikerna bestämde sig för att ”göra något” och startade statliga skolor. De fattiga ville dock hellre gå i de privata, ofta av kyrkan organiserade skolorna. Ett tag stod det 1 miljon tomma skolplatser. Man gjorde då som i Sverige, tvingade de fattiga betala skatt, och gjorde de statliga skolorna kostnadsfria. Detta hjälpte inte fullt ut heller, utan till slut tvingade man de privata skolorna att ansöka om förstatligande.

  3. BNP per kapita (om man nu kan jämföra sådana saker, hur jämför man ”med och utan penicillin” eller ”hur många ton potatis motsvarar en iPhone?”) har ökat med en faktor 8 eller så sedan 1900. Säkert 12-15 sedan 1848.

    Vad som verkar vara svårt att få in i skallen på vissa är att om man tog alla inkomster alla hade 1848 (då Marx ville göra detta t ex) och delade ut dem lika mycket till alla, så skulle alla fortfarande vara nästan lika fattiga. Samma sak 1900, fast på en högre nivå förstås.

    ”Omfördelningen” i Sverige innebär att kring 36% av BNP tas i skatt. Resultatet var kring 1980-90 att de 40% fattigaste ökade sin andel av BNP från 19.9 till 22.4% (Tanzi och Schuknecht). Man kan alltså sänka skattetrycket i Sverige med ungefär 33 procentenheter utan att det har några omfördelningspolitiska effekter över huvud taget.

    Jag har inga siffror, men jag gissar att klyftorna år 1900 inte var mycket större än de är nu. Sverige var bara så otroligt mycket fattigare. Hong Kong, Taiwan och Singapore ligger på 12-13% i skattetryck.

    Vad fint med ”samma” sjukhus och skola för alla. Synd att om det vore olika sjukhus för alla så skulle även de sämsta vara bättre än ”vad alla får” nu.

    Hur kan jag säga det? Tänk på hur det skulle se ut om bilar eller mobiltelefoner ansågs lika viktiga som vård, skola och omsorg? Tänk om stat och landsting såg till att ”alla har rätt till samma mobiltelefon” eller till ”samma bil”… Bakelit i ena fallet och T-Ford eller traktor i det andra.

    Läkekonsten, skolor, universitet, vetenskaplig forskning är all privata uppfinningar. Det tog sekler innan makten började förstatliga dessa resultat av privata initiativ.

    • Olle Montanus says:

      Detta resonemang är inte bara uppenbart ensidigt, det är direkt felaktigt. Läkekonsten, åtminstone i den mån den moderna medicinska forskningen avses, utvecklades framför allt vid offentligt finansierade tyska universitet under 1800-talet. Skolor och universitet var traditionellt kyrkliga inrättningar, och kyrkan var då det begav sig en statlig eller överstatlig offentlig institution. De äldsta universiteten behövde för sitt grundande såväl påvliga som statliga dekret. Att påstå att det skulle vara privata institutioner är alltså direkt vilseledande.

      Men framför allt är det oklart hur händelser för 1000 år sedan kan vara relevanta i en diskussion om skattetrycket i Sverige år 2011. Statliga institutioner är ju gudskelov också mångdubbelt mer produktiva och effektiva än vad de var på 1100-talet — och detta är en viktig anledning varför vi fått uppleva så många uppfinningar och förbättringar av levnadsstandarden.

      • Var har du läst sådan smörja?

        Läkekonsten, i väst, uppfanns av de gamla grekerna. De var alla privatpraktiserande i de 1200-1500 olika länderna, statsstaterna, eller anställda på entreprenad. Läkarna tjänade grova pengar och kunde därför lägga ner mycket pengar på läkarutbildningen. Fattiga fick gratis sjukvård för att inte vara ogina. Den hippokratiska eden är en privat uppfunnen kvalitetsgaranti. I det gamla Kina och under den arabiska vetenskapens storhetstid (900-1050) var läkarna också privatpraktiserande. Läkarna i Europa sedan medeltiden har för det mesta varit privatpraktiserande eller varit anställda av krigsmakter.

        Det första universitetet, det i Bologna, grundades av studenter 1090. Dessa var lite äldre köpmanssöner som ville fortbilda sig. Studenterna anställde och avskedade lärarna efter eget huvud. De var ju de som var arbetsgivare. Kring 1110-1120 började präster privat undervisa i teologi och kanonisk rätt i Paris. Kring 1150 kom det tusentals studenter dit för att studera. 1176 bildades ett ”universellt sällskap för mästare och studenter” vilket gav oss namnet universitet. Dagens universitet är organiserade som medeltida gillen, just därför att de är medeltida gillen.

        Sedan grundades privata universitet i Oxford och Cambridge samt på en massa andra ställen (alla inte privata, se nedan). Oxford och Cambridge var 100% privata till 1920 då den brittiska staten i praktiken drev dem i konkurs.

        När någon väl uppfunnit något så kan till och med en blind höna, en marxist eller en politiker kopiera. Det blev status att ha universitet och de sprang upp över hela Europa. Städer konkurrerade om de bästa lärarna.

        Universitetet i Paris var som sagt 100% privat, och här kan man se betydelsen av oberoende finansiering. När påven 1229 förklarade skolastiken för kättersk och förbjöd Parisuniversitetet att undervisa i detta, så struntade de högaktningsfullt i honom. Påven gav inte upp, utan lyckades till slut genomdriva förbudet. Då flyttade hela universitetet till andra franska universitet och till Oxford. 1231 tvingades påven ge upp.

        Senare, 1350-1450, efter digerdöden, och under 100-årskriget, gick den franska staten och kyrkan gradvis in och ”hjälpte” och kontrollerade universitetet i Paris. 1500 tog de helt över och Paris hade då gott från att vara ett av det klarast skinande intellektuella ljusen i Europa till en plats där ingen som helst kreativ verksamhet pågick.

        Det där med att kopiera akademier och universitet gjordes av prestigeskäl och var inte så ofta till nytta för gemene man. När akademin i St Petersburg grundades 1725 slukade den 1/4 av hela Rysslands budget för undervisning och medicin. De tyska universiteten kopierade vilt de brittiska under 1800-talet, och lade givetvis till preussisk patriotism och krigaranda.

      • Olle Montanus says:

        ”Smörja”, alltså. Din debattstil talar egentligen för sig själv, men det kan ändå vara värt att påpeka några direkta felaktigheter i din framställning.

        Att beskriva de tidigaste universiteten som privaträttsliga inrättningar är direkt missvisande. Universitetet i Oxford uppstod ur stadens klosterskolor, därför har universitetet än i dag tydliga kyrkliga drag; universitetet i Cambridge inrättades efter påbud från engelske kungen och påven i Rom. Även i Padova växte universitetet fram ur tidigare klosterskolor och Bologna, som enligt modern historieskrivning grundades kring 1130-40, var alltså ett resultat av påvliga och statliga dekret.

        Man kan visserligen hylla den relativa autonomi dessa universitet emellanåt åtnjöt och likaså är det fullt riktigt att de i stor utsträckning finansierades av studenter, men faktum kvarstår att de inte kan beskrivas som privata inrättningar i begreppets moderna mening.

        Och läkekonsten, jovars… den moderna vetenskapliga revolutionen, som i den disciplinen kom förhållandevis sent, drevs helt klart på av offentligt finansierade vetenskapliga institutioner. Vill man dra fram de gamla grekerna och diverse olika medeltida försök att praktisera läkekonst, kan man ju lika gärna påpeka att även new age och naturmedicin är privata initiativ — det är ungefär lika relevant i sammanhanget.

        Men huvudpoängen är att världen är för komplex för att rymmas i enkla monokausala förklaringsmodeller.

      • Om du verkligen tror på det du skriver så kanske du kan förklara hur man i Sovjet och hela östblocket kunde vara så inkapabla när man drev allting i statlig regi. Enligt dig fanns det ju massor av exempel på hur statlig styrning och statliga initiativ driver fram ny kunskap.

        Har du något boktips förresten? Jag har tydligen inte följt med i ”modern forskning”, mina källor är 3-30 år gamla och tydligen alldeles föråldrade.

      • Silly says:

        Det förefaller underligt att Lidström inte väljer att peka på att Sovjet inte grundades av påvliga dekret och att Sverige år 1900 därför var bäst.

      • Silly, jag måste erkänna att jag inte förstår vad du menar. Jag gissar att du tolkar ett antal saker jag skrivit på ett annat sätt än på det vis jag faktiskt uttryckt mig, och dessutom lägger till ett antal kausala samband som jag inte skriver under på.

        Kan du utveckla ditt resonemang?

    • Lidström, du påstår så mycket konstigt på din blogg att man inte riktigt vet vad som sker. Du påstår att Krugman inte förstår sig på Keynes som i sin tur inte förstår sig på ekonomi. Sanningen är att du är en konspiratoriskt lagd rättshaverist som likt många republikaner på högerkanten, samt internet-ungdomen.

      • Jag tror nog att jag och Göran Persson är rörande överens om Krugman, ”Den som är satt i skuld är inte fri”:
        http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_som_%C3%A4r_satt_i_skuld_%C3%A4r_icke_fri

        Att Obama inte skulle ha lånat och stimulerat tillräckligt mycket är vad Krugman säger. Här i Europa ska vi låta sedelpressen gå säger han också.

        Mer direkt hänförde sig mitt kommentar om Krugman till en uppgift om att han, när han fick James Bates Clark-medaljen inte skulle ha studerat den österrikiska teorin om konjunkturcykeln. Jag kan inte hitta denna referens igen så jag kan inte säga hur vederhäftig den är.

        Vad jag däremot kan säga är att Krugman inte beskriver den österrikiska teorin korrekt när han säger sig kritisera den, något som t ex Stefan Karlsson skriver om här:

        http://www.csmonitor.com/Business/Stefan-Karlsson/2010/0408/Krugman-on-Austrian-Business-Cycle-Theory

        Jag får intrycket att Krugman är medvetet oärlig i sin argumentation. Jag såg en artikel om en tunnel mellan New Jersey och New York där detta var så grovt att det måste ha varit med flit. Eller så är han helt förblindad. Det sägs att Paul Krugman före år 2000 argumenterade på ett mycket bättre sätt. Jag läste honom inte då, så jag kan inte bedöma detta.

        Kul på sätt och vis att jag vid 47 års ålder framstår som ungdomlig. Jag var i och för sig 27 sista gången de bad om leg på systemet.

      • ”Du påstår att Krugman inte förstår sig på Keynes som i sin tur inte förstår sig på ekonomi. ”

        Det later ganska rimligt maste jag saga och bra mycket mindre extremistiskt an att pasta att i-landet med varldens hogsta skattetryck har behov av att drastiskt oka storleken av sin offentliga sektor.

      • Krugmans argumentation är knivskarp och han kan den österrikiska skolan utan och innan. Emil, vi ser att klyftorna ökar fort nu sedan 2006, vilket såklart är ett resultat av borgerlig politik. Jag tycker ni borde vara ärliga: ni vill ha ökade klyftor, eftersom det bara gör er rikare.

      • I den artikel som Stefan Karlsson syftar på

        http://krugman.blogs.nytimes.com/2010/04/07/martin-and-the-austrians/

        har Krugman helt glömt bort att huvudpoängen i den ”österrikiska” teorin är att när räntan hålls lägre än vad den skulle göra om marknaden fritt fick bestämma nivån så lägger man ut pengar på ANDRA saker än det skulle ha gjort om räntan varit högre. Hade räntan varit högre hade det sparats mer, och därför funnits mer pengar till investeringar längre bak i produktionskedjan. Till slut blir skillnaden för stor mellan de investeringar man borde ha gjort och det man faktiskt lade ut pengarna och man får en recession.

        ”Malinvestment” är det nyckelord som Krugman helt missar. Om han är ohederlig eller okunnig kan jag inte avgöra. Intelligent är han utan tvekan, men det har ingenting att göra med förståelse tyvärr.

      • Per S says:

        Den som undrar varför den så kallade österrikiska skolan är populärare på nätet än bland seriöst forskarutbildade nationalekonomer – eller för den delen bland beslutsfattare – kan exempelvis läsa här: http://econfaculty.gmu.edu/bcaplan/whyaust.htm

      • För mig är anledningen att jag är ”österrikisk” att detta är en sorts ekonomi som man kan följa från ax till limpa. Samma enkla regler som är okontroversiella hos fysiker, kemister och biologer tillämpas helt enkelt på grupper av människor.

        All annan ekonomi jag sett gör antaganden om jämvikt, eller använder sig av matematik som trollformler. Men det finns ingen jämvikt i ekonomin och samhället är ett så komplext system att nästan alltid fungerar de fyra räknesätten lika bra som avancerad matematik. Statistik kan inte ersätta insikt.

        ”Österrikare” påpekar att det finns en tidsaxel inblandad och att information är utspridd hos alla aktörer, samt att dessa aktörer inte ens vet om vad de vet, precis som ingen av oss ”vet” hur man cyklar (försök uttrycka det i ord så får du se). Att diskutera ”Pareto-optimalitet” är bara strunt.

        En amöba, ett träd och en människokropp är exempel på självorganiserade system, som inte har planerats av någon, utan har framkommit genom naturligt urval. Den som inte ”tror” på detta kallas för en bakåtsträvande idiot, en fundamentalist, en kreationist.

        Men den som påpekar att ett mänskligt samhälle också är ett exempel på självorganisation, att det aldrig har ”designats” av någon är tydligen en rättshaverist. Go figure…

  4. Ulf L says:

    ”If it ain´t broke, don´t fix it”
    Ska man övergå till från monarki till republik finns det två saker som måste göras.
    Visa att monarkin har systematiska fel som stör samhällets funktionsätt.
    Visa att en övergång till republik eliminerar dessa fel utan att introducera nya och större fel.

  5. Helge J says:

    Samband mellan monarki och (dåligt) ekonomiskt utfall? Är det Spanien, Belgien och Storbritannien ni tänker på? Det kan ju inte gärna vara Sverige. Eller Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Norge, Nederländerna, Danmark.
    Tror inte det finns något enkelt samband. Torde finnas faktorer med betydligt högre förklaringsvärde.

  6. Jonas Hagerlid says:

    Monarkin har historiskt sett dominerat Europa från och med republikens fall i Rom till och med Första världkriget, starkast under perioden 1500-1792. Under exempelvis år 1500 och 1700 bodde det mer än tio gånger så många i monarkier som i republiker i Västeuropa om man använder ekonomhistorikern Angus Maddisons data. Viktiga undantag har varit påvedömet/Vatikanstaten, Schweiz från 1499, Nederländerna mellan 1568-1815 och en grupp statsrepubliker däribland, Venedig, Genua, Lubeck, Ragusa etc.. Frankrike och England var republiker under kortare perioder under denna tid också

    Det finns även ett geografiskt mönster här då republikerna var koncentrerade till de mest urbaniserade delarna av Europa under medeltiden och den tidigmoderna perioden. Dessa var Flandern, Rhenlandet och NordItalien. (Se Capital, Coercion and European states av Charles tilly)

    Varför vi ser detta mönster är svårt att svara på. Min spekulation är monarkin åtnjöt stark legitimitet/dyrkan hos bönderna, vilka var en mycket viktigare klass i periferin än i centrum där borgarna var viktigare. Att monarkin åtnjöt starkt stöd hos bönderna kan i min mening beläggas för Sveriges del vilket jag skrivit om och försökt förklara här: http://dl.dropbox.com/u/25117426/The%20spectrum%20of%20justification%20and%20visualisation..pdf

  7. Valkung på livstid. Sverige hade valkungsystem ett antal hundra år fram till ungefär Gustaf Wasa.

    • Var det ens på livstid? Jag vill minnas att det stod att ”Svearna äga konung taga och konung vräka”.

      På sätt och vis är enda skillnaden då att i en republik är mandatperioderna fasta. Fransmännen säger ofta att de har en elektiv monarki snarare än en republik idag.

      Intressant uppsats Jonas. Det finns ett diagram som jag tycker är mycket illustrativt i andra delen av Rosén-Karlssons universitetshistoria (den gröna ”oförkrympta upplagan” från 1960). Den visar hur andelen ofrälse hos arméns och flottans officerare föll från kring 50% 1718 till kring 10% några årtionden senare (jag citerar ur minnet). Inte undra på att adeln avskydde Karl XII och svartmålade honom, precis som de senare gjorde med Gustav III. Och denna meritokrati uppskattades å andra sidan av bönderna. Men de höll inte i pennan och skrev historia.

      • Poängen med livstid är att man inte kan avsättas och alltså blir förhållandevis självständig. Jag tror för all del att Göran Persson skulle kunna bli en bra monark som kunde tala klarspråk när de behövdes och tex stoppa påfund som FRA-lagen.

      • Jag tror att de flesta, när de tänker på en republik, tänker på den amerikanska eller franska där en president väljs av folket. Jag tycker själv det är onödigt med republik, men jag såg gärna att vi till riksdagen införde Karl Staaff och sossarnas gamla förslag med enmansvalkretsar med majoritetsval i två omgångar, som i Frankrike.

        Tyvärr är ju Sverige de blodfattiga kompromissernas rike där ”idéer och inte personer” ska bestämma. Så om vi skulle gå över till republik skulle det bli efter tyskt, italienskt, grekiskt mönster, där riksdagens ledamöter väljer någon som är så blek och maktlös att han inte gör någon förnär. Så mjäkig att det bräker.

  8. En konkret ekonomisk fråga är om Sveriges export får draghjälp av vår monark (relativt jämförbara länder med president, t ex Finland). Det är förstås inte en avgörande fråga för valet av statsskick, men med tanke på hur ofta man får höra detta argument för monarkin vore det skönt att få veta hur det egentligen ligger till.

    • Funderar på vilken effekt det skulle ha på Finlands export om de gick över till monarki. Om apanaget inte är alltför vidlyftigt behöver ju inte effekten vara särskilt stor för att det ska löna sig. Om samtliga länder skulle gå över till monarki skulle den globala handeln öka då?

      • Kanske blir det lättare med studie som bara försäker analysera monarkins effekt på ett enskilt företags export. Hur skulle exempelvis HM eller Ericsson klara sig utan kungen? Eventuellt är kungens betydelse för dessa företag ringa men hur mycket skulle ett avskaffande av monarkin slå mot Sveriges turistinkomster?

      • Schweiz har varken kung eller en president som ”visar handlingskraft” som franska presidenter på statsbesök för att sälja saker.

        Jag studerade där 1987-88 och de hade då en folkomröstning ifall de skulle gå ner från 44 till 40-timmarsvecka (hälften eller så jobbade halva lördag då). Det blev ett rungande ”nej”. Det var roligt att höra på France Info, en fransk radiokanal, när reportern skulle försöka förklara att schweizarna röstat nej till minskad arbetstid….

        Schweiz ekonomi går just nu som tåget förstår jag.

        Så hårt arbete och goda lagar är nog så pass mycket viktigare att det alrig kommer att kunna statistiskt belägga om ett kungahus sprider ekonomisk välgång.

      • Jo, det är nog svårt att bevisa. Men jag gillar kungen, han är lite rolig och så är det trevligt att ha med honom på nobelmiddagen. Kanske skulle man kunna tydliggöra hans uppdrag ännu mer.

        Om man la kungahuset under Sveriges turistråd (Visit Sweden) så skulle de kunna stötta kungafamiljen i utövandet av det kungaliga arbetet och samtidigt skulle kungahuset belasta regering och riksdag i mindre omfattning.

    • Björn M says:

      Den inköpare eller investerare som baserar sitt köp/investering på om köparen lever i en monarki eller ej begår oftast nån form av tjänstefel. Vad som är viktigt är stabilitet och rättssamhälle. Tex, många investorer går just nu ur Ryssland pga att det ej går att driva verksamhet där. Tyvärr. En despot med en fejkad demokrati medför att Ryssland idag ej är ett rättssamhälle.

      Vilken investerare baserar sitt beslut på om USA är en monarki eller ej, huruvida Sultanen av Brunei är på plats eller liknande? Vi talar om stabilitet och rättssamhällets kvalitet. I längden brukar dock dessa faktorer baseras på nån form av verklig demokrati och självbestämmande.

    • Vill man få en uppfattning om hur (o)viktig kungen är som person i omvärldens syn på Sverige så kan man fundera över var på en topp-hundra-kända-svenskar-i-världen-lista han skulle kvala in. Eller skulle han det? Långt efter ABBA, Björn Borg, o.s.v.

      Ännu bättre, vad vet ni om omvärldens monarker i allmänhet? Förmodligen inte jävla dugg. Än mindre påverkar de(t) er i sammanhang som rör huruvida ni skulle göra affärer med ett visst lan eller inte.

      I frågan om monarki eller inte kan man väl bara ärligt svara på frågan huruvida man anser att ämbeten generellt skall ärvas eller förvärvas och sedan ha den goda smaken att vara principfast. Vill man anlägga en mer ekonomisk syn på saken kan man kanske förorda konkurrens vad gäller innehavet av tronen.

      En mer känslomässig reflektion är att om jag nu skall behöva stå ut med statsskicket monarki varför har vi hamnat i den situationen att kungahuset består av ett gäng obegåvade oduglingar?

  9. BankerBoi says:

    Republik eller monarki. Dagens kvasiproblem när 35% av en tysk 10-àrs statsobligation möts med köparstrejk.

    Välkomna till ankdammen.

  10. grå sparv says:

    får man fråga vad fan allt det här har att göra med republik eller monarki?!

Trackbacks

  1. […] egentligen händer och varför. Jag tänkte på detta när jag deltog i en debatt om en artikel på ekonomistas. Så fort någon, undertecknad i detta fall, påstår att skattetrycket år 1900 i Sverige (7 […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s