Läsvärt, vecka 5 2014

1. Recension av Greg Clarks bok om bristen på långsiktig social rörlighet.

2. Ökar en yrkesarmé risken att ett land ger sig in i konflikter?

3. Vad har nationalekonomer att säga om brottslighet?

4. Nog är Ekonomipriset lite konstigt, tycker Noah Smith. [Read more…]

Grovmaskigt avtalsnät fångar inte många skattekronor

Ett sätt att undvika beskattning är att placera sina inkomster i länder som inte lämnar ut bankuppgifter till andra länders skattemyndigheter. Efter finanskrisen har flera initiativ tagits på internationell nivå för att minska denna möjlighet till skatteflykt. G20-gruppens hot om ekonomiska sanktioner mot skatteparadis ledde till en explosion av antalet avtal om informationsutbyten: mellan mötet i april 2009 till december samma år undertecknades mer än 300 bilaterala avtal. En nypublicerad analys (gratisversion) av bland annat Niels Johannesen visar dock att dessa avtal inte riktigt levde upp till förhoppningarna. [Read more…]

På vilken typ av konsumenter fungerar finanspolitiska stimulanser?

Jag har tidigare skrivit på Ekonomistas om den akademiska debatt som pågår mellan de som anser att finansiella stimulanser är bra och effektiva och de som hävdar att de inte fungerar. I en ny studie av Jonathan A. Parker verkar det som att båda sidor, på sätt och vis, har rätt. Han tittar närmare på effekterna av det omdebatterat exempel på finanspolitiska stimulanser som utfördes i USA 2008 när de amerikanska konsumenterna fick stimulans-checkar i form av en extra skatteåterbäring. [Read more…]

Tendentiös PM från Riksbanken?

[English translation.]

Samverkansrådet för makrotillsyn inrättade i februari 2013 en analysgrupp för att göra ett antal analyser av frågor om hushållens skuldsättning. (Samverkansrådets uppgifter har nu tagits över av det nyligen bildade Stabilitetsrådet.) Fem PM av mycket god kvalitet publicerades av Finansinspektionen i oktober 2013. De omnämns i detta inlägg. Nu har tre ytterligare PM sent omsider publicerats av Riksbanken, dock av blandad kvalitet. Ett av dessa, PM 6 ”Risker för makroekonomin och den finansiella stabiliteten av utvecklingen av hushållens skulder och bostadspriserna”, är tyvärr tämligen tendentiöst och snarast missvisande.  [Read more…]

Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?

När inkomstfördelningen ska beskrivas är det nästan alltid spridningen i hushållens årsinkomster som menas. Denna spridning säger förvisso en hel del om marknad och politik fördelar och omfördelar resurser, men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och vilken roll folks inkomströrlighet under karriären och mellan generationer spelar. Forskningens utmaning ligger därmed i att komplettera analysen av den årsvisa ojämlikheten med mått på inkomströrlighet inom och mellan generationer. En ny forskningsrapport sprider nytt ljus på detta område. [Read more…]

Förtydliganden om självständig sjukförsäkring

Nedanstående är ett förtydligande av några förslag i SNS Konjunkturrådsrapport 2014 som presenterades i förra veckan. Inlägget är skrivet av rapportförfattarna, Torben Andersen, Annika Sundén och Jesper Roine.

I förra veckan presenterade vi SNS Konjunkturrådsrapport 2014. Det handlade om en rad aspekter av den svenska välfärdsmodellen, dess förtjänster och stöd i befolkningen, de finansieringsutmaningar den står inför, samt några områden inom vilka vi kan tänka oss reformer som skulle kunna bidra till modellens utveckling. Mycket av diskussionen den senaste veckan har dock kommit att fokusera på den del som handlade om att stärka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna och att eventuellt göra sjukförsäkringen självständig från statsbudgeten. >

Intersektionell diskriminering i dressyrtävlingar

I den nationalekonomiska forskarvärlden är det högtryck på den akademiska arbetsmarknaden just nu. Doktorander som snart ska disputera flyger världen runt för att presentera sin forskning vid de institutioner som är intresserade av att anställa dem. Detta innebär extra många spännande (och tidskrävande!) forskarseminarier som ger en bra bild av vad som ”gäller just nu”. Till exempel kan man lära sig om professionella domare i hästdressyrtävlingar favoriserar ryttare av samma kön och nationalitet som dem själva. [Read more…]

Supervalår med supertråkig ekonomisk debatt

I söndags debatterade den moderate finansminstern Anders Borg och socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson ekonomi i SvTs Agenda. Trots tappra försök att medels hårda ord få det att låta som att de har olika åsikter så var skillnaderna i föreslagen praktisk politik i princip obefintliga. Anders Borg vill inte sänka skatten och det vill inte heller Magdalena Andersson. Hon tycker istället att det vore en god idé att höja skatten något – men bara lite grann, och definitivt utan att reversera något av den nuvarande regeringens fem jobbskatteavdrag. Pengarna från en sådan skattehöjning ska satsas på skolan. Även Anders Borg kan tänka sig vissa begränsade skattehöjningar – återigen till förmån för satsningar på skolan. Gäsp. [Read more…]

Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?

Just nu pågår en diskussion bland ojämlikhetsforskare om mått på inkomstspridning och omfördelning även ska inkludera offentliga välfärdstjänster. Samhällets omfördelning sker nämligen inte uteslutande i form av skatter och bidrag; subventionerade tjänster inom välfärdssektorn såsom grundskola, barn- och äldreomsorg skapar också en omfördelning som visserligen inte syns i lönekuvert eller deklarationsblanketter men som ändå spelar roll för människors välstånd. Vad säger då forskningen om denna omfördelning? Påverkas ojämlikheten, fattigdomen och ländernas rangordning när välfärdstjänster inkluderas i hushållens inkomster?

[Read more…]

Läsvärt, vecka 4 2014

1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.

2. Dani Rodrik hoppas att den offentliga nationalekonomiska debatten kan bli lika nyanserad som forskningen.

3. Shiller om rationalitet. [Read more…]