I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Näringsfrihetsreformen 1864, ekonomikanons fjärde verk, lade tillsammans med andra liberala lagändringar grunden för Sveriges entreprenörskap, industrialisering och välstånd.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Storskiftet 1751 är nummer 3 i ekonomikanon. Skiftesrörelsens effektivisering av jordbruket utökade livsmedelsförsörjningen, frigjorde arbetskraft och möjliggjorde Sveriges industrialisering och ekonomiska utveckling.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Först ut är världsarvet Falu koppargruva, en representant för den svenska gruvnäringen som har präglat vårt samhälle i sekler.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Detta inledande inlägg diskuterar grundläggande begrepp och premisser samt presenterar ekonomilistan. Senare inlägg går igenom och diskuterar varje enskilt verk i ekonomikanon.

Vi har nåtts av budskapet att Bertil Holmlund, en av Sveriges mest tongivande nationalekonomer, har gått bort. Bertil var professor vid Uppsala universitet och hans studier av arbetsmarknadens funktionssätt har haft stor inverkan på såväl forskarsamhälle som ekonomisk politik. Han var ledamot av KVA, ordförande för ekonomipriskommittén och mottagare av det Söderbergska priset 2011.

Ekonomisk ojämlikhet är en av vår tids stora frågor. I debatten hörs utspel och slutsatser som oftast bortser från fakta och forskning. Varför är det så? Detta inlägg diskuterar frågan om forskningens roll i den svenska ojämlikhetsdebatten och spekulerar i varför fakta och forskningsresultat inte får större gensvar.

Hur står sig 2020-talets börsutveckling i ett historiskt perspektiv? Detta inlägg presenterar en uppdatering av en historiska databas över den svenska aktiemarknaden sedan 1900-talets början. Serierna visar nominell och real avkastning, trender i avkastningens volatilitet, direktavkastning, korta och långa statsräntor och aktiers riskpremier. Samtliga serier är fritt tillgängliga liksom ett bokkapitel som beskriver databasens innehåll.