När jag 2008 började skriva om betygsinflationen på gymnasiet gick 0.76 procent av samtliga elever ut gymnasiet med maxbetyg. Bland eleverna från naturvetenskapligt program var andelen 3,5 procent. Det innebar att andelen hade ökat med 2400 respektive 3100 procent sedan 1997 då det målrelaterade betygsystemet infördes. Siffrorna för 2011 är nu preliminärt släppta av Skolverket och andelen med toppbetyg är nu uppe i 0,85 procent (en ökning med 2700 procent sedan 1997) bland samtliga och 4 procent bland naturstudenterna (3500 procents ökning).
I rättvisans namn ska sägas att meritvärdesberäkningen gjordes om år 2010 vilket gör att värdena till och med 2009 inte är helt jämförbara med värdena från och med 2010.* Vi ser dock en tydlig ökning av andelen toppelever på naturprogrammet mellan 2010 och 2011, vilket får en att tro att betygssättningen blivit allt generösare.
En alternativ förklaring vore att eleverna lär sig allt mer men fram till 2008 fanns inga tecken på detta: de bäst preseterande naturstudenternas (de i 95e percentilen) resultat i TIMSS sjönk i matematik med 0,55 standardavvikelser mellan 1995 och 2008 och i fysik med 0,5. Kanske ser det annorlunda ut därefter men då utvärderingar av kunskapsnivån i den svenska gymnasieskolan är sällsynta är frågan svår att besvara.
* Tom 2009 beräknades meritvärdet på samtliga kurser men from 2010 räknas tillvalskurser enbart in om de höjer meritvärdet. Förändringen påverkade inte bara beräkningen utan även eleverna incitament att läsa extra kurser.
Senaste kommentarer