Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning

Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre.  I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]

Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]

Svart och vitt om invandringens konsekvenser

I fjol släppte Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation som visat starkt patos i migrationsfrågor, boken Utan invandring stannar Sverige. Bokens uttryckliga syfte är att gå till botten med vad forskningen säger om hur Sverige påverkas av invandring och Strömbäck skriver explicit: ”Det handlar inte om mina egna åsikter och värderingar”. Den bild Strömbäck ger av invandringens konsekvenser är närmast rosenskimrande och kontrasten är skarp till nationalekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning — Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende som kom ut förra veckan. Sanandaji diskuterar också konsekvenserna av invandringen till Sverige, men bilden är betydligt mörkare än den som förmedlas av Strömbäcks bok. Sanandaji utger sig inte heller för att ge ett slutgiltigt svar eller det enda tänkbara perspektivet: ”Boken är helt enkelt min analys av den situation som vi i dag befinner oss i — varken mer eller mindre”. [Read more…]

Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

[Read more…]

Ny studie av den falnande amerikanska drömmen

En ny studie av amerikanska inkomstdata visar att andelen personer som tjänar mer än sina föräldrar har sjunkit stadigt under det senaste halvseklet, från över 90 procent av de som föddes på 40-talet till endast hälften de som fötts på 1980-talet. Författarna menar att “den amerikanska drömmen” är avlägsnare idag än på lång tid. Men deras egna känslighetsanalyser visar att skillnaderna kanske inte är så stora, trots allt. [Read more…]

Hur fördelas BNP-tillväxten bland hushållen?

Ett av de största problemen med de senaste decenniernas inkomstfördelningsanalyser är att de inte täckt in alla inkomster i ekonomin. Exempelvis tillfaller en stor del av arbetsgivaravgiften faktiskt löntagaren i form av försäkringsinkomster vid sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom. Merparten av företagens vinster återinvesteras och syns aldrig i ägarnas inkomstdeklarationer. I en ny, banbrytande studie visar fransmännen Thomas Piketty, Emmanuel Saez och Gabriel Zucman att endast 60 procent av nationalinkomsten i USA syns i hushållens taxerade inkomster. Genom att fördela de resterande 40 procenten skapar forskarna en databas för USA där hela den makroekonomiska tillväxten under 1900-talet fördelas på de amerikanska hushållen. [Read more…]

Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

Tysk ekonomstrid om inkomstklyftor

Har ojämlikheten i inkomstfördelningen ökat eller minskat? Vilka är de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom? Vad bör politikerna göra åt saken? Dessa frågor diskuteras i många västländer, men i Tyskland pågår nog den förmodligen hetsigaste debatten. Hårdast står striden mellan två av landets kändaste ekonomer som var och en basar över landets två största ekonomiska utredningsinstitut: Marcel Fratzscher vid Berlinbaserade DIW och Clemens Fuest vid Münchenbaserade Ifo.

[Read more…]

Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?

Vem äger egentligen kapitalet i det moderna välfärdssamhället? Ett antal fördelningsstudier visar att ägandet av hus och finansiella tillgångar (dvs aktier och fonder) är skevt fördelat. Men denna bild har ifrågasatts, inte minst av Harvardprofessorn Martin Feldstein, för att vara alltför snäv. Feldstein menar att bl a Thomas Pikettys analyser av förmögenhetsfördelningen missar den kanske viktigaste tillgången för många hushåll: värdet av framtida pensioner. I denna text tittar jag närmare på Feldsteins kritik. Jag presenterar nya beräkningar av förmögenhetsfördelningen för USA och Sverige och ser vad som händer med nivå och trend när hänsyn tas till ofonderade pensionstillgångar.  [Read more…]

Vad vet vi om förmögenhetsfördelningen i Sverige?

Hur har förmögenhetsfördelningen i Sverige utvecklats efter förmögenhetsskattens avskaffande 2007? Denna fråga har många ställt men ingen besvarat eftersom insamlingen av individdata över finansiella tillgångar och skulder upphörde när skatten försvann. En ny studie försöker dock beräkna fördelningen med hjälp av data över inkomster och fastighetsägande som fortfarande finns i de svenska taxeringsregistren. Metoden är osäker och resultaten måste tas med en nypa salt. Det mesta pekar dock mot att förmögenhetsskillnaderna ökade i Sverige under åren kring finanskrisen 2007-2009 och att de främsta drivkrafterna är ojämlikare banksparande och höjda bostadsrättspriser. [Read more…]