Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]

Gästinlägg: Ursprungets sociala mobilitet

Detta är ett gästinlägg av Thor Berger, Wallanderstipendiat i ekonomisk historia vid Lunds Universitet samt Per Engzell, fil dr i sociologi från Institutet för social forskning och postdok vid Oxfords universitet

[Read more…]

Vinsten av att individanpassa ”soffliggarfonden”

Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning. 

När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt. Många tänker på ett förval som ett tillräckligt bra val för de pensionssparare som är oförmögna eller omotiverade att göra ett eget bättre val. Men det är inte uppenbart att någon premiepensionssparare bör välja bort AP7 Såfa. [Read more…]

Radikalt reformpaket till jul?

Nationalekonomer anklagas ibland för att huvudsakligen vara försvarare av rådande marknadsliberala ordning. Och visst stämmer det att nationalekonomer framförallt ägnar sig åt analysera justeringar av det kapitalistiska systemet snarare än mer revolutionära idéer. Tidigare i år kom dock boken Radical Markets som argumenterar för att ekonomer såsom Adam Smith och John Stuart Mill förespråkade marknadsliberala idéer som var väldigt radikala för sin tid och innebar ett uppbrott mot tidigare system med nedärvda priviliger. Författarna Eric Posner och Glen Weyl menar att tiden nu är mogen för att föra denna tradition vidare och formulera nya radikala nationalekonomiska idéer för en ny tid, bland annat för att möta ökad ojämlikhet. [Read more…]

Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

[Read more…]

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d. moderata statssekreteraren Hans Lindblad. Men man ska inte låta sig förledas av detta lågvattenmärke i den offentliga debatten, för i Ruists rapport finns mycket matnyttigt. Rapporten är huvudsakligen deskriptiv och redovisar en mängd statistiska uppgifter om flyktingars integration på arbetsmarknaden som tidigare inte redovisats. I det här inlägget delar jag med mig av de fyra resultat jag tyckte var mest slående i rapporten. [Read more…]

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer

I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. [Read more…]

Samhällsekonomiskt lönsamma cykelbanor

Eftersom egenintresset är korrumperande, är jag ibland överdrivet skeptisk till intressegrupper som gynnar mina egna intressen. En sådan är den ”gröna cykellobbyn” som verkar för bättre framkomlighet för cyklister, t.ex. genom att anlägga fler cykelbanor. När jag stötte på ett påstående i sociala medier om att en satsning på nya cykelbanor skulle ge en samhällsekonomisk nytta som var 22 gånger större än kostnaden var jag därför minst sagt skeptisk, i synnerhet med tanke med den låga avkastningen på många andra infrastrukturprojekt (som vi skrivit om tidigare). Men i det här fallet tyder mycket på att de förbättrade cykelbanor jag själv skulle ha stor nytta av faktiskt också kan vara samhällsekonomiskt lönsamma. [Read more…]