Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

[Read more…]

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d. moderata statssekreteraren Hans Lindblad. Men man ska inte låta sig förledas av detta lågvattenmärke i den offentliga debatten, för i Ruists rapport finns mycket matnyttigt. Rapporten är huvudsakligen deskriptiv och redovisar en mängd statistiska uppgifter om flyktingars integration på arbetsmarknaden som tidigare inte redovisats. I det här inlägget delar jag med mig av de fyra resultat jag tyckte var mest slående i rapporten. [Read more…]

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer

I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. [Read more…]

Samhällsekonomiskt lönsamma cykelbanor

Eftersom egenintresset är korrumperande, är jag ibland överdrivet skeptisk till intressegrupper som gynnar mina egna intressen. En sådan är den ”gröna cykellobbyn” som verkar för bättre framkomlighet för cyklister, t.ex. genom att anlägga fler cykelbanor. När jag stötte på ett påstående i sociala medier om att en satsning på nya cykelbanor skulle ge en samhällsekonomisk nytta som var 22 gånger större än kostnaden var jag därför minst sagt skeptisk, i synnerhet med tanke med den låga avkastningen på många andra infrastrukturprojekt (som vi skrivit om tidigare). Men i det här fallet tyder mycket på att de förbättrade cykelbanor jag själv skulle ha stor nytta av faktiskt också kan vara samhällsekonomiskt lönsamma. [Read more…]

Vilka orter bör ha förlossningskliniker?

Det här är ett gästinlägg av Anders Fredriksson som är forskare i nationalekonomi vid universitetet i São Paulo.

Nedläggningen av förlossningskliniken i Sollefteå har liksom vid tidigare nedläggningar av offentlig verksamhet lett till en debatt om tillgängligheten på service i olika delar av landet. I denna text analyserar jag var i Sverige förlossningskliniker bör ligga om det är medborgarnas reseavstånd som skall avgöra placeringen. I analysen använder jag en avståndsdatabas från myndigheten Tillväxtanalys, samt data från Socialstyrelsen och SCB. De tre storstadsregionerna och Gotland ingår inte i analysen. [Read more…]

När vände det för polisen?

Det går knappt en dag utan att det går att läsa om rättsväsendets alla problem. Brottsutredningar verkar antingen läggas på hög eller läggas ner och uppklarningsgraden faller. På flera sätt påminner utvecklingen om den i svensk skola och även om det går att ha många synpunkter på skoldebatten så har den trots allt genererat en hel del kunskap. Det vore därför värdefullt med en motsvarande genomlysning av rättsväsendet. [Read more…]

Kapitalbeskattningens förutsättningar

Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]

Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för likviditetsbegränsade bostadsköpare

Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda. För de likviditetsbegränsade dominerar den negativa effekten av en påtvingad lägre bostadskonsumtion över den positiva effekten av lägre priser. För de välbeställda finns bara den positiva effekten av lägre bostadspriser. Det är anmärkningsvärt att Finansinspektionen och regeringen inte presenterat någon analys av välfärdseffekterna av amorteringskraven.
(Detta är en ny version av ett tidigare inlägg om fördelningseffekterna av amorteringskrav.)

[Read more…]

”Skatteplanering får inte bli ett skällsord”

Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]

Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen

De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män? Är deras familjesituation densamma som toppinkomstmännens? Hur har dessa saker förändrats över tid? [Read more…]