Ojämlikheten i Sverige — hur ser den ut?

Det nya numret av Ekonomisk Debatt har temat Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen. I artiklarna tar tolv forskare upp frågor rörande global ojämlikhet, svenskt ojämlikhet i inkomster och förmögenheter, hälsa, familjebakgrundens betydelse samt situationen för barn till utlandsfödda föräldrar. Detta inlägg återger huvudbudskapet av min egen artikel som går igenom den allmänna bilden av den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningen. [Read more…]

Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]

Ekonomin oroar mer än sjukdomen

Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]

Rätt åtgärd vid rätt tid?

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

När vissa beslut är irreversibla ska vi, enligt teorin för reala optioner, inte naivt tillämpa principen om nuvärdesmaximering. Om osäkerheten är stor men förväntas minska är det värt att investera mycket i att hålla flera dörrar öppna. Tillämpat på coronaepidemin innebär detta att det finns ett optionsvärde i att snabbt och aggressivt införa karantänsregler för att inte släppa viruset fritt i samhället, även om sannolikheten är hög för att viruset inte är särskilt dödligt. På liknande sätt finns det ett optionsvärde i att snabbt ge företag omfattande stöd för att undvika onödiga konkurser, även om karantänsreglerna sannolikt snabbt kan lyftas och ekonomin återgå till vardagen. I ett senare skede, när mer information finns tillgänglig, kan karantänsreglerna lättas och det ekonomiska stödet reduceras. [Read more…]

Nationalekonomer som pandemibekämpare

En ljuspunkt dessa dagar är att se att så många olika aktörer i samhället gör vad de kan för att hjälpa till i kampen mot pandemin och för att mildra dess konsekvenser. Detta verkar i hög grad gälla även nationalekonomer. Paul Romer har till exempel argumenterat för masstestning, det har skrivits en rad intressanta artiklar på VoxEU, det har startats ett forskarseminarium online om ”pandemiekonomi”, norska nationalekonomer har bildat en COVID-19-grupp, och både SNS och Nationalekonomiska Föreningen ordnar webbinarier om COVID-19-krisen. Framtiden får utvisa hur mycket nationalekonomer har att bidra med, men det verkar i alla fall inte vara någon brist på god vilja.

Ett annat exempel är en snabbrapport som jag skrev förra veckan tillsammans med Tommy Andersson, Erik Grönqvist, Erik Lindqvist, Hannes Malmberg och Daniel Spiro. Ingen av oss besitter någon expertkunskap i hur man hanterar pandemier, men vi tänkte att det inte kan skada att lägga fram de idéer vi tillsammans kunde komma på i offentlighetens ljus. Vad kom vi då fram till? [Read more…]

Värdering av coronavirusets dödsfall

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

En specifik människas liv kan inte värderas i pengar, men för att vi ska kunna fatta rimliga policybeslut behöver vi ha en uppfattning om värdet av ett statistiskt liv. De vanliga metoder som brukar användas för att värdera statistiska liv kan bidra till beslutsunderlaget när våra politiker och andra beslutsfattare ska välja strategi för att bekämpa coronaviruset. Enkla överslagsberäkningar, baserade på de åldersspecifika dödlighetstal som rapporterats i litteraturen, visar att värdet av de levnadsår som viruset kan komma att ta kan uppgå till motsvarande en fjärdedel av BNP. Detta ger stöd för uppfattningen att väldigt drastiska åtgärder är motiverade. [Read more…]

Stoppa, bromsa eller fortsätta som förut?

Argumentet att vi måste ”platta till kurvan” har nu fått stor spridning. Det är bra för att skapa en förståelse för att åtgärder som vidtas inte bara handlar om den egna smittorisken, utan också om att sjukvårdssystemet inte klarar av alltför många sjuka samtidigt. Det som saknas när kurvorna presenteras i TV-rutan och sociala medier är skalan på tidsaxeln. Min gissning är att många tror att det handlar om veckor eller någon månad. I Kina och Sydkorea lyckades man ju nästintill stoppa smittspridningen helt under relativt kort tid (i alla fall för tillfället). [Read more…]

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]