Slutreplik: Fortsatt egendomliga resonemang om covidrestriktioner av Lars Jonung

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Mitt inlägg den 2/6 kritiserade Lars Jonung för att ha gett en felaktig bild av den empiriska forskningen när han hävdat att den tydligt visar att tvingande restriktioner och nedstängningar inte märkbart minskat smittspridning och dödlighet i covid-19. Jonung står fast vid denna uppfattning i sin replik den 14/6. Den har föranlett flera kommentarer – några mycket kritiska – och ett svar på dem från Jonung. [Read more…]

Myter i fördelningsdebatten

Den mediala bilden av Sverige som ett land med stor och växande ekonomisk ojämlikhet är många gånger överdriven och ibland direkt felaktig. Om detta skriver jag och Anders Björklund, SU, på DN Debatt (7/6-21) som grundar sig på en ny rapport där vi går igenom och granskar ett antal påståenden i fördelningsdebatten. Vi finner att en del av felen beror på brister i den officiella statistiken, som alltså behöver ses över för att långsiktiga trender inte ska bli missvisande. Detta inlägg är en sammanfattning av vår rapport.

[Read more…]

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande som saknar hög inkomst, förmögenhet och rika föräldrar, särskilt unga. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 med data från Svensk Mäklarstatistik och SCB – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar för 2017 har betecknats som ”överdrivna” av Thedéen.

[Read more…]

Pandemin och inkomsternas spridning i Sverige: Vad vet vi?

Frågan om Covid-pandemins fördelningseffekter diskuteras allt oftare. Fortfarande saknas tillräckligt uppdaterad information om hushållens löner, inkomster, konsumtion, hälsa med mera för att dra tydliga slutsatser. Men ett fåtal studier börjar nu komma där man försöker undersöka pandemins effekt på ojämlikheten med hjälp av särskilda datainsamlingar. I detta inlägg presenteras en av dessa studier som undersöker inkomstfördelningens utveckling i Sverige under 2020. [Read more…]

Mikroteoretikern som räddar liv

Algoritmer blir allt viktigare i våra liv och finns numera inbyggda i all tänkbar teknik. De har även gjort sitt intåg i offentligt beslutsfattande, till exempel för att behandla ansökningar om försörjningsstöd. I boken Algoritmmakaren beskriver Tommy Andersson de slags algoritmer han arbetat med och hur de används – och borde användas – i offentligt beslutsfattande. Den som förväntar sig en bok om algoritmernas intåg i vår vardag i allmänhet blir nog besviken. Men den som vill läsa en lättillgänglig, roande och personlig beskrivning av hur teorin för allokeringsmekanismer kan användas för att lösa viktiga samhällsproblem lär definitivt inte bli det. [Read more…]

Billigare med inhyrda läkare än anställda?

Det råder brist på läkare och sjuksköterskor. För att råda bot på bristen måste regionerna använda inhyrd personal till höga kostnader, förra året för 5,4 miljarder kronor. Regionerna ser de höga kostnaderna som ett problem och har på olika sätt och i många år försökt att stoppa inhyrningen av sjukvårdspersonal. Frågan är om de inte skjuter sig själva i foten.

[Read more…]

Är utlandsfödda och svenskfödda lika inför lagen?

Det här är ett gästinlägg av Joakim Jansson, postdoc i nationalekonomi vid Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet, samt affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.

Under slutet av maj och stora delar av juni pågick protester i USA och många europeiska länder mot överdrivet polisvåld och orättvisor inom rättsväsendet baserat på rasism under parollen Black Lives Matters. Även i Sverige har demonstrationer anordnats. Att demonstrera mot att exempelvis svarta i USA i betydligt större utsträckning blir utsatta för våld av polis än vita personer kan tyckas förståeligt, oavsett vad som orsakar denna skillnad. Debatten i Sverige har dock delvis istället kommit att handla om hur relevant denna rörelse är för situationen i Sverige idag. Vissa tenderar även att hävda att utsatta personer i någon mån har sig själva att skylla, p.g.a. exempelvis tidigare kriminell aktivitet. Att det offentliga samtalet rörande demonstrationerna i första hand kommit att röra polisvåld är även det olyckligt, då andra former av eventuella orättvisor inom rättsapparaten förbigås. [Read more…]

Ojämlikheten i Sverige — hur ser den ut?

Det nya numret av Ekonomisk Debatt har temat Ekonomisk ojämlikhet i Sverige och världen. I artiklarna tar tolv forskare upp frågor rörande global ojämlikhet, svenskt ojämlikhet i inkomster och förmögenheter, hälsa, familjebakgrundens betydelse samt situationen för barn till utlandsfödda föräldrar. Detta inlägg återger huvudbudskapet av min egen artikel som går igenom den allmänna bilden av den svenska inkomst- och förmögenhetsfördelningen. [Read more…]

Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]

Ekonomin oroar mer än sjukdomen

Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]