Riksbanken som ett lärorikt exempel

Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.

[Read more…]

TTIP och glädjekalkyler

TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership – kallas ett handelsavtal som förhandlas mellan EU och USA. Avtalet inkluderar en minskning av kvarvarande tullar, som för de flesta varor ligger på 0-4 procent, av s.k. icke-tariffära handelshinder, framförallt hinder som skapas av olika produktregler, och av diskriminering vid offentlig upphandling. Dessutom ingår omdebatterade regler för att förstärka direktinvesterande företags ställning mot regeringar. Om det blir ett avtal beror bl.a. på om president Obama får s.k. fast-track, dvs. en fullmakt att presentera ett allt-eller-inget förslag till kongressen.

[Read more…]

Så gör man inte!

På SVT går just nu ett barnprogram som heter ”Så gör man inte!”. Det går ut på att de två vuxna huvudrollsinnehavarna gör precis sådant som vuxna brukar uppmana barn att inte göra, såsom att vända spaghettiskålen över huvudet och låtsas att det är en peruk. Detta tycker förstås barn är hejdlöst kul och i vår familj uppskattas det av alla mellan 2 och 38 år. Veckans snackis på många samhällsvetenskapliga institutioner har varit ett liknande drama i forskarvärlden. I veckan uppdagades nämligen att en statsvetenskaplig studie som publicerades i Science i fjol bygger på påhittade data.  [Read more…]

Söderbergska priset 2015 – Beteendeekonomiskt seminarium på KVA

Tisdagen den 26 maj tilldelas Tore Ellingsen och Magnus Johannesson (båda från Handelshögskolan i Stockholm) det prestigefulla Söderbergska priset för ”sina gemensamma och inflytelserika arbeten inom området beteendeekonomi”. I samband med utdelningen hålls ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin med titeln ”Beteendeekonomi: Imperialism eller öppenhet”. Förutom pristagarnas föreläsning så innehåller programmet även anföranden av Anna Dreber Almenberg, David Cesarini, Robert Östling samt undertecknad. Ett unikt tillfälle således att avnjuta två Ekonomistas-skribenter och fyra andra forskare inom beteendeekonomi under ett förhoppningsvis mycket spännande seminarium. Anmälan görs här – notera att antalet platser är begränsat så först till kvarn gäller! [Read more…]

En liten knuff för billigare fondsparande

För en tid sedan uppmärksammade Harry Flam och Roine Vestman på DN Debatt att det är klokare att köpa billiga indexfonder än dyrare, ”aktivt” förvaltade Sverigefonder. En anledning till att många sparare ändå väljer dyrare fonder skulle kunna vara att de inte riktigt förstår innebörden av skillnader på några tiondels procentenheter i förvaltningsavgifter. Det så kallade Normanbeloppet syftade till att tydliggöra detta, men Normanbeloppet syns framförallt när man väljer fonder. De förvaltningsavgifter man betalar för fondandelar man redan äger dras däremot direkt från det investerade kapitalet på ett föga transparent vis. [Read more…]

Ytligt om ROT och RUT

Regeringens förslag att sänka ROT-avdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden och sänka taket för RUT-avdraget till 25000 kronor per person och år har väckt en del kritik. Att kritik kommer när subventioner begränsas är väntat, men även Ekonomistyrningsverket (ESV) har kritiserat förslagen. ESVs kritik är förvånande ytlig men intressant då den fångar flera av standardinvändningarna mot en minskning av dessa subventioners generositet. [Read more…]

Felbeteendeekonomi

Nationalekonomen Richard Thaler har precis kommit ut med boken Misbehaving. Richard Thaler kan sägas vara en av de verkligt stora inom beteendekonomi, bland annat skrev han under många år under vinjetten ”anomalier” i Journal of Economic Perspectives om beteendeavvikelser från standardteorin. På senare år har Richard Thaler framförallt gjort sig känd för att tillsammans med Cass Sunstein myntat och populariserat begreppet ”nudge” (se till exempel mitt tidigare blogginlägg). [Read more…]

Lyckas fattiga barn som får flytta till rikare områden bättre i livet?

Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]

Vad vill SCB göra med sina historiska samlingar?

De senaste dagarna har ett rykte cirkulerat i forskarkretsar om att SCB tänker göra sig av med hela sin unika samling av svensk och internationell historisk statistik, inalles två hyllkilometer. Den internationella samlingen skulle troligtvis hamna utomlands, kanske i en depå i Nordnorge eller i Madrid, och därmed utom räckhåll för svenska bibliotekstjänster. Den svenska samlingen, som inte utgiven av SCB, skulle i värsta fall slängas. Biblioteket läggs troligtvis ned vilket påverkar både den interna och externa servicen. I ett mejlsvar från GD Stefan Lundgren har jag fått bekräftelse om att denna process är på gång, men även att SCB inte tänker göra någonting förhastat som exempelvis att splittra den internationella samlingen eller slänga svenskt material utan att först ha säkerställt att det finns bevarat i digital eller annan form. Men trots dessa besked återstår flera frågor. Att digitalisera allt svenskt material är ett stort projekt, och dessutom handlar det såväl om att skanna in som att överföra tryckta data till digitala databaser. Finns resurser avsatta för detta eller krävs extra anslag från staten? Och den övergripande frågan: Hur ser SCB på sin roll som myndighet med det yttersta ansvaret för både historisk och nutida statistik, en roll som man axlat ända sedan Tabellverkets dagar på 1700-talet? [Read more…]

Förklarar teknologisk utveckling ökade inkomstklyftor?

För ett knappt år sedan gav tidskriften Science ut ett specialnummer om forskning kring inkomst- och förmögenhetsskillnader (eller snarare forskning på det något flyktigare temat ”inequality”). Numret innehåller många intressanta artiklar men speciellt två texter illustrerar poänger som båda är viktiga men som ofta ställs mot varandra på ett sätt som inte för debatten om inkomstskillnader framåt, speciellt i ett svenskt perspektiv. [Read more…]