I höstas dök det upp en uppmärksammad uppsats (under utgivning i Journal of Economic Perspectives) skriven av bland andra sociologen Marion Fourcade med titeln “The Superiority of Economics”. Nationalekonomi kallas ju ibland för samhällsvetenskapernas drottning och i uppsatsen analyseras skarpsinnigt hur detta manifesteras på olika plan. Till exempel visas att nationalekonomer citerar andra samhällsvetenskapliga discipliner mycket mindre än de själva citeras av andra, att nationalekonomer har högst löner bland samhällsvetare och att nationalekonomer samverkar nära med politiska beslutsfattare. De visar också att nationalekonomin är väldigt hierarkisk där ett fåtal topptidskrifter och toppinstitutioner har mycket stort inflytande över disciplinens utveckling. [Read more…]
Skiljer nationalekonomer på betalningsvilja och nytta?
Efter att ha läst Greg Mankiws storsäljande lärobok i nationalekonomi undrar Nina Björk om nationalekonomer missat att människors betalningsvilja beror på deras betalningsförmåga. Hennes undran beror på att nationalekonomer förefaller likställa betalningsviljan med den nytta individen får av något. Som alltid när kulturskribenter diskuterar nationalekonomi blev detta ett samtalsämne vid nationalekonomernas lunchbord. “Björk har missuppfattat” och “vi likställer inte alls betalningsvilja med nytta”, var den vanligaste responsen. Trots att detta till viss del är sant så vill jag ändå hävda att Björk har en poäng. [Read more…]
Grekland, andra akten
Efter valet på söndag blir vänsterpartiet Syriza förmodligen största parti i det grekiska parlamentet. Syriza har sagt att man vill omförhandla villkoren i EU:s och IMF:s stödprogram, dvs. lätta på skuldbördan, sänka skatter och höja offentliga utgifter. Samtidigt har man deklarerat att Grekland ska behålla euron. Det är troligt att en ny grekisk regering kommer att gå på Syrizas linje. [Read more…]
Den globala förmögenhetskoncentrationen och dess svenska motsvarighet
I dagarna har en rapport från Oxfam om global förmögenhetskoncentration fått enorm spridning. Den faktauppgift som tycks få alla att stanna upp är att världens 80 rikaste personer har en samlad förmögenhet som motsvarar förmögenheten hos den fattigare halvan av världens befolkning, alltså cirka 3,5 miljarder personer. [Read more…]
Ny omfattande forskningsöversikt om ekonomisk ojämlikhet
I takt med en ständigt ökande mängd forskningsrön uppstår tid efter annan ett behov av att sammanfatta forskningsläget inom olika ämnesområden. Nyligen släpptes den allra senaste översikten av forskningen om ekonomisk ojämlikhet och inkomstfördelning i den välkända bokserien Handbook of Income Distribution. I denna forskningsantologi har redaktörerna Anthony Atkinson och François Bourguignon bjudit in fördelningsforskare att sammanfatta kunskapsläget inom olika områden. Översikterna vänder sig till forskare men är skrivna så att inte enbart det egna ämnets experter ska kunna förstå, vilket gör antologin till en veritabel bibel för alla som vill fördjupa sin förståelse av den ekonomiska ojämlikheten i våra samhällen. [Read more…]
Den svenska skulden
Detta är ett inlägg av Roine Vestman som är forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I oktober 2014 anlitade SNS honom som granskare av ett utkast till den rapport som han här kommenterar. Rapporten kan laddas ned här.
Igår offentliggjordes rapporten ”Den svenska skulden” av SNS Konjunkturråd (se även debattartikeln i DN). Den ambitiösa rapporten bjuder bland annat på flera intressanta förslag till reformer av den svenska marknaden för företagsobligationer som anses vara underutvecklad. Tonvikten i rapporten läggs dock – naturligt nog i rådande läge – på de svenska hushållens skuldsättning. I det här inlägget lyfter jag fram det allra mest tänkvärda som rör just hushållens skuldsättning och redogör för min syn på hur rapporten hanterar detta ämne. I korthet kan man säga att författarna lyfter fram och förtydligar olika perspektiv på ämnet, vilket i sig är värdefullt, och att den lägger fram flera intressanta policyåtgärder som kommer att uppfattas som kontroversiella. [Read more…]
Harry Flam ny Ekonomistas-skribent
Lars EO Svensson kommer under 2015 att vara Resident Scholar vid Internationella valutafonden (IMF) i Washington, vilket innebär att han inte kommer skriva annat än något enstaka blogginlägg. Under hans bortovaro kommer i stället Harry Flam att skriva på Ekonomistas.
Harry är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) på Stockholms universitet. Harry forskar bland annat om internationell handel, men har även ett brett intresse för ekonomiska-politiska frågor. Han är en ofta anlitad ekonomisk expert och kommenterar regelbundet ekonomiska händelser i massmedia. Vi på Ekonomistas är mycket glada att Harry kommer skriva på Ekonomistas och ser särskilt fram mot fler inlägg om aktuella ekonomiska händelser.
Harry Flam har tidigare skrivit två av förra årets mest lästa Ekonomistas-inlägg om Riksbanken respektive bostadspriser.
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer