Ett gott nyttigt år

Jag firade nyligen nyår i en stuga i de i samband med skid-VM så omtalade ”fjällen” i närheten av Falun. Eftersom detta är betydligt mer glesbefolkade trakter än Stockholms innerstad, där jag vanligtvis firar nyår, tänkte jag att jag nog måste köpa lite egna fyrverkerier för att vi säkert skulle få njuta av några nyårsraketer. Fyrverkerier är ganska dyra att köpa, samtidigt som många fler än de som skjuter upp dem kan njuta av dem. Det finns alltså stora positiva externaliteter att skjuta upp fyrverkerier (och negativa för ljudkänsliga och hundägare, men låt oss lämna detta därhän). Höga kostnader för den enskilda och stora positiva externaliteter borde innebära att det skjuts upp för lite raketer på nyår. Det var detta resonemang som fick mig att lägga 300 kronor på 40 sekunders nöje. Mitt teoretiserande visade sig vara helt felaktigt. [Read more…]

Världens första historiska internationella prisomräknare

Hur hög lön har du mätt i tyska riksmark år 1930 eller franska livres revolutionsåret 1789? Vilket värde hade 1000 finska mark år 1955 i termer av serbiska dinarer 1892 eller chilenska pesos 1973? Hur många kinesiska yuan år 1923 motsvarade hundra polska zloty 1980? Svaren på dessa och många andra frågor finns i världens förmodligen första historiska internationella prisomräknare  som konstruerats av ekonom-historikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. [Read more…]

Goodfriend och King ger en felaktig bild av minoritetens penningpolitiska ställningstaganden

I sin utvärdering av Riksbanken penningpolitik gör Marvin Goodfriend och Mervyn King en stor sak av att minoriteten i direktionen (Karolina Ekholm och jag) skulle ha röstat för reporäntor bara 0.25 procentenheter lägre än majoritetens. De använder denna omständighet till att försöka hävda att räntehöjningarna 2010-2011 ”godtogs i det stora hela” av alla i direktionen. Men de missar att korrekt redogöra för hur expansiv penningpolitik minoriteten röstade på. Rätt mätt, nämligen som genomsnittet över räntebanans tre år, var minoritetens penningpolitik betydligt mer expansiv. (För att inte tala om att den vara bara var första steget av flera steg nödvändiga för att nå en bättre penningpolitik.) Detta utreds närmare här.

Två allvarliga fel i Goodfriend och Kings utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Marvin Goodfriend och Mervyn King presenterade sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 den 19 januari. De kommer med en del allvarlig och motiverad kritik mot Riksbankens penningpolitik, men de börjar olyckligtvis med två allvarliga fel. Dessa diskuteras här.

Tillägg 24 januari: Sedan detta skrevs har Paul Krugman hittat en bra illustration till felet att blanda ihop förändringstakt och nivå, ett av de fel Goodfriend och King gör sig skyldiga till. Beträffande detta fel har dessutom Simon James Cox påmint om ett mycket relevant citat från Mervyn King:

It’s levels, stupid. It’s not growth rates, it’s levels that matters here. That’s what matters in terms of thinking about the downward pressure on inflation in the medium term. And after a deep recession you would normally expect a period of robust growth in order to use up that margin of space capacity.

Bilder av en sjuk bostadsmarknad

Margot Wallström har väckt en del uppmärksamhet för att hon skaffat sig ett (tillfälligt) hyreskontrakt i Stockholms innerstad i sedvanlig ordning, det vill säga genom att utnyttja vänskap och kontakter. Detta har fått en del att dra slutsatsen att det är dags för regeringen att tillhandahålla bostäder åt statsråd, precis som riksdagsledamöter har möjlighet att få en bostad. F.d. statsrådet Margareta Winberg (S) frågar sig till exempel på sin offentliga Facebook-sida sig hur vi egentligen ”värderar ett statsråd”. Svaret på den frågan är 127 000 kronor i månaden, vilket borde var mer än tillräckligt för att skaffa sig en bostad på en fungerande bostadsmarknad på egen hand. [Read more…]

Riksbankens stöd till Ukraina

Riksbankens träffade i september ett så kallat swappavtal med Ukrainas centralbank som innebär att Riksbanken på begäran byter upp till 500 miljoner i dollar mot motsvarande belopp i hrynia. Avtalet löper på sex månader.

Avtalet är tillkommet på förfrågan från Ukrainas centralbank och på uppmaning av IMF. Flera andra länder har lämnat liknande bilateralt stöd. Samtidigt får Ukraina multilateralt stöd av IMF i ett program som löper på fyra år. Syftet med IMF:s stöd är att göra det möjligt för Ukraina att genomföra ett reformprogram.

Ukraina behöver och är förtjänt av hjälp. Därom är ingenting att säga. Däremot är det skäl som Riksbanken åberopar för att den ska stödja Ukraina högst diskutabelt, liksom det faktum att Riksbanken inte har fattat sitt beslut i samråd med regering och riksdag.

[Read more…]

Lennart Schön (1946-2016)

Vi har just nåtts av nyheten att professorn i ekonomisk historia vid Lunds universitet, Lennart Schön, har gått bort. Lennart var under flera decennier en centralgestalt inom svensk ekonomisk historia och han är förmodligen den internationellt mest välkände svenske ekonomhistorikern. Lennarts forskning om historiska nationalräkenskaper var banbrytande och hans arbeten kring den ekonomisk tillväxtens fluktuationer har inspirerat många efterföljande forskare. Hans lärobok om Sveriges moderna ekonomiska historia från 2000 är idag en självklar utgångspunkt för undervisningen i ämnet. Svensk samhällsvetenskap och humaniora har förlorat en värdefull medarbetare. [Read more…]