Eurosamarbetet har problem med inflationen

Skillnaderna i inflationstakt mellan euroländerna har aldrig varit större än nu. Samtidigt har länderna en och samma styrränta. Länderna med högst inflation skulle behöva en betydligt mer restriktiv penningpolitik. Låga realräntor stimulerar lånebaserad konsumtion och investeringar som eldar på inflationen ytterligare och försämrar ländernas konkurrenskraft.

[Read more…]

Nationalekonomer under klubban

På nätauktioner är det vanligt att budgivningen är mycket intensiv de sista minutrarna innan auktionerna stänger (se bland annat denna tidiga artikel på temat). Därför inleddes julfirandet på ovanligt spännande vis då våra lunch-auktioner avslutades klockan 12 på julafton. För oss har det varit spännande att följa auktionerna hela tiden och det är naturligtvis ett visst mått av prestige inblandat i vem som skulle inbringa det högsta beloppet. Länge låg Lars i topp, men dan före dopparedan drog Jonas ifrån under större delen av dagen. I slutspurten var det ganska jämnt, men till slut visade det sig att någon var villig att betala 2031 kronor för att äta lunch med Lars.

Totalt inbringade auktionerna 6543 kronor. Ekonomistas står för Traderas avgifter, så vi kommer att skänka hela detta belopp till Ukrainas armé så fort alla vinnare betalat. Nu ser vi fram emot att äta lunch med personer vi förmodligen inte känner en bit in på det nya året. Men innan det är dags för de luncherna, är det dags för oss att återgå till julfirandet och julmaten.

Med denna spännande inledning på julhelgen önskar vi alla läsare en fröjdefull jul och ett gott nytt år. I Ukraina lär det tyvärr inte bli en fridfull jul, men de generösa bidragen från vinnarna av auktionerna bidrar i alla fall till att öka möjligheten för Ukraina att försvara sig mot Putins fruktansvärda anfallskrig.

Ekonomistas lunchar för Ukraina

Att köpa julklappar är inte lätt, men nu erbjuder vi på Ekonomistas möjligheten att ge sig själv eller någon man bryr sig om en lunch med någon av oss i julklapp. Vi genomför detta i form av sex parallella auktioner – en per skribent – där allt överskott från auktionen (ca 90%) kommer att skänkas till Ukrainas centralbanks insamlingskonto för stöd till Ukrainas armé. Den som vinner en auktion betalar högsta budet och bokar därefter själv in en lunch med den skribent vars auktion man vunnit. Lunchen äger rum i början av 2023 någonstans i centrala Stockholm och vinnaren av auktionen betalar dessutom för lunchen.

Auktionerna avslutats klockan 12:00 på julafton. Gå in och lägg ett bud på Tradera för att möjligheten att äta lunch med Harry Flam, Jesper Roine, Lars EO Svensson, Jonas Vlachos, Daniel Waldenström eller Robert Östling. Vi kommer inte redovisa namnet på dem som vunnit auktionerna.

Vad handelsteorin säger om elpriserna

Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.

[Read more…]

Skattetrycket är högre än vi tror

Skattetrycket, eller skattekvoten, är vårt vanligaste mått på ett lands skattenivå. Det mäts genom att dela de totala skatteintäkterna med samtliga inkomster mätta enligt bruttonationalprodukten BNP. Måttets enkelhet är en styrka, men ett problem är att använda BNP som inkomstnämnare eftersom BNP räknar kapitalförslitning, alltså värdeminskning till följd av kapitalstockens åldrande, som en inkomst trots att den snarare mäter behovet av extra investeringar för att hålla kapitalet intakt. Ett alternativ till BNP när skattetrycket beräknas är nettonationalprodukten, NNP, som exkluderar kapitalförslitning, och som därmed ligger närmare de faktiska inkomster som ska betala skatten. Skattetrycket i NNP höjer Sveriges skattetryck från 43% till 52% och uppvisar en mindre minskning på senare tid än skattetrycket i BNP.

[Read more…]