Ska vi välja våra helgdagar?

Vilka helgdagar vi ska ha är kanske inte den viktigaste av frågor men ibland motioneras det i Riksdagen om vi inte fritt skulle kunna välja våra helgdagar. Ja, varför inte, kan man undra? Det skulle naturligtvis skapa mer flexibilitet för den enskilde att vara ledig när det passar. Frågan är dock inte riktigt så enkel och det finns rätt tunga argument mot individualiserade helgdagar. [Read more…]

Vinster i välfärdslandet

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Flera partier vill förbjuda eller begränsa vinster i sjukvården, skolorna, barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är konstigt, av tre skäl. För det första vet vi att det är hur lätt som helst att bli av med vinsterna genom att jobba mindre effektivt; om ledningen organiserar arbetet dåligt, om personalen tar mycket ledigt, och om man slösar med material och lokaler blir vinsten noll. Men ineffektivitet kan väl inte vara ett mål i sig?

För det andra vet vi att det är väldigt lätt för företagen att gömma undan vinsterna. Många av de skandalföretag som nu är verksamma i välfärdssektorn redovisar faktiskt ingen vinst. I stället tillämpar det ett fiffigt system med internfakturering, och köper dyra tjänster från sina ägare, för att därigenom slussa bort vinsterna till något skatteparadis i Västindien eller på Kanalöarna. Ökad kreativitet i bokföringen kan väl inte vara ett mål i sig? [Read more…]

Konferens på temat “Economics of Inequality”

På måndag och tisdag nästa vecka, alltså 1-2 september, ordnar SITE en akademisk konferens på temat Economics of Inequality. Huvuddelen av konferensen kommer upptas av presentationer av akademiska artiklar som sedan kommenteras och diskuteras men programmet innehåller också tre mycket spännande huvudanföranden från ledande forskare på området som säkert är av intresse även för en bredare publik.

På måndag morgon kommer Branko Milanovic, en av världens ledande forskare på området global inkomstfördelning, att tala under rubriken “Trends in Global Income Inequality and Their Political Implications”. Branko Milanovic har tidigare skrivit ett antal artiklar på området men blev mera allmänt känd då han publicerade den bästsäljande boken The Haves and the Have-nots: A Brief and Idiosyncratic History of Global Inequality. (Många av hans artiklar finns att ladda ner här). [Read more…]

Märklig reservation av Ingves och af Jochnick – deras räntebana tycks innebära en mer expansiv penningpolitik

[English]

Vid det senaste penningpolitiska mötet reserverade sig Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick mot beslutet att sänka reporäntan till 0,25 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten. Rimligtvis menade de att den räntebana de istället förordade skulle innebära en mindre expansiv penningpolitik än majoritetens bana. Men deras räntebana innebär av allt att döma tvärtom en mer expansiv penningpolitik. Den tycks nämligen medföra en genomsnittligt lägre ränta under prognosperioden.

[Read more…]

Utvärdering av utvecklingsbiståndet – varför tron på RKS är överdriven och delvis felriktad

Följande är ett gästinlägg av Björn Ekman som är nationalekonom och forskare vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga inriktning är hälsoekonomi. Han har tidigare arbetat på Sida och Världsbanken.

Sedan en tid har en viktig debatt förts kring användandet av randomiserade kontrollstudier (RKS) inom biståndet. Här på Ekonomistas har flera bidrag skrivits (t ex här, här, här, här och här ) och i mitten av maj ordnade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ett möte kring utvärdering av det svenska biståndet där en särskild rapport om RKS presenterades. Gemensamt för de flesta som bidragit till diskussionen är uppfattningen att sådana metoder bör utgöra en större del av biståndet. Jag avser i detta inlägg bidra till denna debatt och slutsatserna är som framgår av rubriken att RKS med all sannolikhet inte utgör någon panacé för biståndet och till och med kan hävdas inte ens höra hemma inom den verksamheten. [Read more…]

Riksbanken kan inte upprätthålla finansiell stabilitet genom att debattera – svar till Carl B. Hamilton

Debattinlägg på di.se idag.

Carl B. Hamilton tycks mena att Riksbanken Riksbanken genom debattinlägg, analyser och diskussioner i det Finansiella stabilitetsrådet har tillräckligt effektiva medel för att påverka den finansiella stabiliteten för att kunna ha den finansiella stabiliteten som ett mål. Men rådet ska vara ett mötesforum och inte fatta beslut. Eftersom Riksbanken saknar beslutsrätt inom politikområdet finansiella kan den således inte vara ansvarig för den finansiella stabiliteten och inte ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

Skuldkvoten föll i kvartal 1 – nu på samma nivå som hösten 2010

[English]

Skuldkvoten – hushållens skulder i procent av disponibel inkomst – är ett dåligt mått på eventuella risker med skulderna, och det finns mycket bättre. Trots detta fäster Riksbanken och andra stor vikt vid skuldkvotens utveckling. För den som anser att skuldkvoten är ett relevant mått på risker borde det vara något lugnande att skuldkvoten föll något första kvartalet 2014, i kontrast mot alla alarmistiska uttalanden om snabbt växande skulder. Framförallt borde det vara lugnande att skuldkvoten är på samma nivå och inte ökat sedan hösten 2010. [Read more…]