Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi

I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.

Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]

Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet

Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]

Karolina Ekholm recenserar “Adults in the room”

I detta gästinlägg recenserar Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson och professor i nationalekonomi, Adults in the Room av Yanis Varoufakis, Greklands före detta finansminister och tillika professor i nationalekonomi. 
[Read more…]

Hur reagerar väljare på ”alternativa fakta”?

De senaste åren har (vissa) politikers användande av oriktiga uppgifter blivit allt vanligare i deras uttalanden. Mest associerat är detta med Donald Trump, som regelmässigt säger saker som uppenbart inte är med sanningen överensstämmande, men även inför Brexit-omröstningen och det franska presidentvalet florerade mängder av uppgifter som enkelt kunde avfärdas om man kollade upp hur det faktiskt förhöll sig.

Just att kolla upp fakta har varit den vanliga responsen från seriösa medias sida. Så kallad ”fact-checking” har blivit lika vanligt som användandet av ”alternative facts” och gång efter annan visar det sig att mängder av uttalanden från populistiska politiker inte är riktiga.

Hela detta fenomen får en att ställa mängder av frågor: Hur kommer det sig att politiker väljer att fara med osanning på ett så flagrant sätt, och dessutom om saker som faktiskt kan kollas? Genomskådas inte detta av väljare, om inte förr så åtminstone efter att fakta presenterats och de avslöjas med att ljuga? [Read more…]

Inget handelskrig med Donald Trump, men världshandelssystemet kan krackelera

Detta är ett gästinlägg av Carl B. Hamilton, f.d. professor i internationell ekonomi, mångårig riksdagsledamot (L), och idag särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat.

I handelsstatistiken kan ingen effekt avläsas av Trumps protektionistiska ideologi och bombastiska vallöften om höjda tullar. Tvärtom har importen till USA ökat med en procent under Trumps första halvår. Men vad händer sedan?

[Read more…]

Nationalekonomin och den senaste finanskrisen

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Hans Lind.

I bland annat tidskriften Fronesis temanummer om nationalekonomi och nationalekonomer (nr 54-55, 2016) finns i flera uppsatser ett argumentationsmönster som förenklat kan beskrivas på följande sätt:

En observation: Mainstream-nationalekonomer kunde inte förutsäga den senaste finanskrisen.

Tes 1: En bra teori ska kunna förutsäga utvecklingen.

Tes 2: Mainstream-nationalekonomer använder den etablerade ekonomiska teorin.

Slutsats 1: Alltså är den etablerade ekonomiska teorin en dålig ekonomisk teori

Slutsats 2: Alltså är det viktigt att det utvecklas nya (heterodoxa) teorier som kan ersätta den etablerade ekonomiska teorin.

Det går att kritisera flera steg i denna argumentation.

[Read more…]

Kapitalets ökande värde i Sverige

Sveriges samlade rikedomar kan mätas i nationalförmögenheten, dvs alla tillgångar minus skulder som ägs av hushåll, företag och offentlig sektor i vårt land. Nyligen presenterade SCB ny statistik över nationalförmögenheten sedan 1980, en statistik som EU beslutat ska finnas i alla medlemsländer som komplement till den redan existerande inkomststatistiken. I detta inlägg kopplas dessa nya siffror samman med en tidigare konstruerad historisk databas över nationalförmögenheten. Siffrorna visar att kapitalets storlek i förhållande till de samlade inkomsternas är större idag än det någonsin varit, att värdetillväxten främst återfinns i privat sektor. [Read more…]