Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]

Gästinlägg: Brist på sjuksköterskor?

I detta gästinlägg undar Mats Persson, professor på IIES, vad som kan ligga bakom den sjuksköterskebrist som råder runtom i landet. Frågorna är fler än svaren så diskutera gärna vidare i kommentarstråden!

Häromveckan kunde man i SvD man läsa att det råder stor brist på sjuksköterskor i Sverige. Bristen är så stor att många sjukhus, till exempel exempelvis Sahlgrenska i Göteborg, tvingas hyra in sig på privata sjukhus och kliniker för att kunna genomföra viktiga operationer. Och detta är inte något nytt fenomen. Varje sommar läser vi i tidningarna att det är brist på sjuksköterskor under semestertiden, och sjukhusen tvingas därför hyra in sköterskor från den privata sektorn. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Åsa Rosén (1961-2018)

Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.

Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.

[Read more…]

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet.

I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna. Vi har också invändningar mot Blomqvists kalkyl över de förväntade sysselsättningseffekterna av sänkta minimilöner. Vidare är hans diskussion om fördelningseffekter av sänkta minimilöner onödigt snäv – det finns alternativ till generellt sänkta minimilöner som innebär en bättre avvägning mellan sysselsättnings- och fördelningsmål. [Read more…]

Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner

I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. [Read more…]

Oönskad vinnvandring

Motstånd mot invandring backas ofta upp med ekonomiska argument. I Sverige handlar de ekonomiska argumenten vanligen om att invandrare belastar de offentliga finanserna på grund av låg sysselsättning och låga snittinkomster. Detta argument underbyggs med studier som visar att det offentliga omfördelar från inrikes till utrikes födda. I andra länder med mindre offentliga åtaganden, såsom USA, dominerar i stället argument om att invandrare sänker löner och ”tar jobben” från den inhemska befolkningen. Resonemanget bakom detta argument är lätt att förstå: ett ökad utbud borde skapa konkurrens om jobber och innebära lönepress nedåt. De flesta studier pekar dock mot att sådana effekter är små. [Read more…]

Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet

Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]