Åsa Rosén (1961-2018)

Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.

Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.

[Read more…]

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet.

I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna. Vi har också invändningar mot Blomqvists kalkyl över de förväntade sysselsättningseffekterna av sänkta minimilöner. Vidare är hans diskussion om fördelningseffekter av sänkta minimilöner onödigt snäv – det finns alternativ till generellt sänkta minimilöner som innebär en bättre avvägning mellan sysselsättnings- och fördelningsmål. [Read more…]

Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner

I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. [Read more…]

Oönskad vinnvandring

Motstånd mot invandring backas ofta upp med ekonomiska argument. I Sverige handlar de ekonomiska argumenten vanligen om att invandrare belastar de offentliga finanserna på grund av låg sysselsättning och låga snittinkomster. Detta argument underbyggs med studier som visar att det offentliga omfördelar från inrikes till utrikes födda. I andra länder med mindre offentliga åtaganden, såsom USA, dominerar i stället argument om att invandrare sänker löner och ”tar jobben” från den inhemska befolkningen. Resonemanget bakom detta argument är lätt att förstå: ett ökad utbud borde skapa konkurrens om jobber och innebära lönepress nedåt. De flesta studier pekar dock mot att sådana effekter är små. [Read more…]

Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet

Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Dyrt att stoppa stafettläkare och -sköterskor

Vi förstår av medierna att det råder brist på läkare och sjuksköterskor. Eller rättare sagt: det råder brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till den lön och med de arbetsvillkor som erbjuds på många sjukhusavdelningar och många håll i primärvården. Hade marknaden för sjukvårdspersonal varit en vanlig marknad hade bristen inte uppstått eller så hade den försvunnit, helt enkelt genom att man erbjudit tillräckligt höga löner och goda arbetsvillkor i övrigt.

[Read more…]

Några ord om det här med inkomst och löneskillnader

I förra veckan dök det upp en rapport från Arena idé som lanserades storstilat med en DN-debatt artikel. Ambitionsnivån kan man inte klaga på. På 50 relativt glesa sidor avhandlas – för att använda undertiteln på rapporten – inflation, ekonomisk politik, digitalisering och lönespridning. Inte bara för Sverige utan för Västvärlden, över de senaste decennierna. Resultatet blir en, låt oss säga, något selektiv läsning av forskningen på området. [Read more…]

Jo, ekonomin spelar visst roll (stupid!)

I veckan efter det amerikanska presidentvalet har det blivit populärt att revidera gamla sanningar. Det finns det förstås all anledning till, men det finns också anledning att hejda sig lite och nyansera korrigeringarna en aning. [Read more…]

Anna Dreber-Almenberg ny professor i nationalekonomi på Handels

I veckan utsågs Anna Dreber-Almenberg till professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Anna är en exceptionellt produktiv och kreativ ekonom som publicerat närmare 50 vetenskapliga artiklar (sedan 2008) inom en rad olika områden – allt ifrån om pris påverkar hur människor upplever att vin smakar (det gör det) till om pojkar är mer tävlingsinriktade än flickor (ja, kanske, men det är till stor del kulturellt betingat och inlärt) till hur stora problemen med publiceringsbias är (de är stora). [Read more…]