Basinkomst kan visst få människor att sluta arbeta!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har under senare år skrivit positivt om så kallad basinkomst (även kallad medborgarlön). Idén är, att om staten ger alla medborgare ett visst grundbelopp varje månad utan krav på motprestation, så skulle vi får mer tid att utveckla våra färdigheter, att studera konst och filosofi, och att kanske på det viset bli bättre människor. Motargumentet har kommit från sura och griniga nationalekonomer som påpekar att om alla människor garanterades en inkomst utan att behöva jobba, så skulle folk sluta jobba – och då skulle ingen medborgarlön kunna finansieras.

[Read more…]

Hemarbetarnas dolda löneökning

I Coronakrisens spår har hemarbetet ökat markant. För hemarbetarna har detta inneburit minskade omkostnader i samband med arbete kopplade till exempelvis lunch på restaurang, utgifter för kollektivtrafik eller egen biltransport, klädslitage etc. Eftersom hemarbetarnas löner i de flesta fallen har varit oförändrade, innebär utgiftsminskningen en relativt kraftig reallöneökning, något som få diskuterar. [Read more…]

Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

Oskar Nordström-Skans: Bredda a-kassan, men på rätt sätt!

Med anledning av Corona-krisen välkomnar Ekonomistas gästinlägg kring möjliga åtgärdsförslag och deras utformning. Vi uppmuntrar också till en diskussion om åtgärdsförlagen i kommentarstråden och särskilt då av skribenter som inte är anonyma. I detta inlägg diskuterar professor Oskar Nordström-Skans vid Uppsala universitet akuta förändringar i a-kassan.  [Read more…]

Vägen ut ur COVID-19-krisen

Många av den senaste veckans inspel kring hur vi bäst ska hantera Corona-krisen påminner om det filosofiska ”trolley-problemet”; en spårvagn rusar mot en grupp människor som kommer dö om du inte ingriper och växlar spår till ett annat där bara en person står. Vad ska du göra? Hur du än gör så blir du ansvarig för död och avvägningarna handlar om hur man väger antalet personer mot aktivt handlande eller passivitet (och i varianter av problemet om man ska värdera vissa liv, säg yngre personer, högre än andra). [Read more…]

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska “makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]

Gästinlägg: Brist på sjuksköterskor?

I detta gästinlägg undar Mats Persson, professor på IIES, vad som kan ligga bakom den sjuksköterskebrist som råder runtom i landet. Frågorna är fler än svaren så diskutera gärna vidare i kommentarstråden!

Häromveckan kunde man i SvD man läsa att det råder stor brist på sjuksköterskor i Sverige. Bristen är så stor att många sjukhus, till exempel exempelvis Sahlgrenska i Göteborg, tvingas hyra in sig på privata sjukhus och kliniker för att kunna genomföra viktiga operationer. Och detta är inte något nytt fenomen. Varje sommar läser vi i tidningarna att det är brist på sjuksköterskor under semestertiden, och sjukhusen tvingas därför hyra in sköterskor från den privata sektorn. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]