Slår Riksbanken ett slag i luften?

Finansinspektionens och Riksgäldens gemensamma remissvar på Riksbankens ”Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken” är ett intellektuellt lustmord på ren kanslisvenska. Den utomstående läsarens förtroende för Riksbanken torde få sig en knäck.

Riksbankens förslag har till synes vällovliga syften. Medlet är att skärpa kraven på säkerheter för krediter från Riksbanken, något som är tänkt att få bankerna att ersätta säkerheter i form av s.k. säkerställda obligationer – i praktiken bostadsobligationer – med svenska statens obligationer samt att få bankerna att ersätta bostadsobligatoner med statsobligationer i sina likviditetsreserver. Därmed tycker sig Riksbanken slå tre flugor i en smäll: Den skulle få minskad kreditrisk, bankerna skulle få likviditetsreserver som inte riskerar att falla i värde vid en bankkris och det skulle bli dyrare för bankerna att finansiera bostadslån med bostadsobligationer. Det sista skulle leda till höjda bolåneräntor och motverka hushållens skuldsättning, vilket kanske är det egentliga syftet med Riksbankens förslag.

[Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]

Douglass C. North (1920–2015)

En av de riktigt stora inom efterkrigstidens samhällsvetenskapsforskning, den amerikanske ekonomhistorikern Douglass C. North, har gått ur tiden. North var den som revolutionerade vår förståelse för betydelsen av samhällets politiska och ekonomiska institutioner, alltså lagar och normer som sätter gränser för hur vi interagerar tillsammans, för välståndets nivå och utveckling. Hans forskning kombinerade historiska fakta med den nationalekonomiska analysen, och här lyckades han både enkelt och elegant förklara hur institutionerna och deras förändring påverkar våra liv. För dessa bidrag tilldelades han ekonomipriset år 1993. [Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]

Faran med tidig skolstart

Som svar på frågan hur svenska elevers skolresultat ska förbättras finns i princip två svar: bättre kvalitet eller större kvantitet. I princip tycker nog de flesta att bättre kvalitet vore bättre, men för att åstadkomma detta finns ingen uppenbar spak att dra i. Det är därför inte underligt att ökad undervisningstid och tidigare skolstart också framförs som förslag. Frågan är dock om tidigare skolstart verkligen är en bra idé.
[Read more…]

Behovet av att inte förkasta hypoteser

Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat. [Read more…]

Lärdomar från Projekt Metropolit

Nyligen sändes i Sveriges Radio P3-dokumentären Projekt Metropolit som handlar om hur ett sociologiskt forskningsprojekt på 1980-talet fick kritik för att kartlägga individer utan deras samtycke. Denna episod berör en rad viktiga frågeställningar om forskningens frihet, den personliga integriteten i dataåldern och myndigheternas hantering av våra administrativa registerdatabaser, och kan rekommenderas till såväl forskare och allmänhet med intresse för förutsättningarna för den svenska registerforskningen.  [Read more…]

Brasilien – framtidslandet

Inom loppet av några år har den Brasilianska ekonomin gått ifrån att spås en lysande framtid till kris. Vad är det som har hänt och vart är landet egentligen på väg? Anders Fredriksson, som är Post Doc på Universitetet i São Paulo, Brasilien och på Universitetet i Namur, Belgien ger i detta gästinlägg sin bild av utvecklingen och var Brasilien står. [Read more…]

Sergei Guriev ny chefsekonom på EBRD

I tisdags blev det officiellt att Sergei Guriev blir ny chefsekonom på European Bank of Reconstruction and Development, EBRD. Sergei lämnade under uppmärksammade former sin post som rektor för New Economic School i Moskva 2013 efter att under många år varit en av de viktigaste rösterna för ekonomiska och politiska reformer i Ryssland (se tidigare inlägg här). [Read more…]

Ojämlikheten i världens koldioxidutsläpp och vad man kan göra åt den

Om en månad hålls den stora klimatkonferensen i Paris och temperaturen stiger på alla fronter. Idag släpptes en rapport från Paris School of Economics (PSE) av ekonomerna Lucas Chancel och Thomas Piketty. Rapporten kartlägger fördelningen av världens koldioxidutsläpp under de senaste femton åren och ger även konkreta förslag på hur en global koldioxidskatt bör utformas för att finansiera fortsatt klimatarbete. [Read more…]