En av de riktigt stora inom efterkrigstidens samhällsvetenskapsforskning, den amerikanske ekonomhistorikern Douglass C. North, har gått ur tiden. North var den som revolutionerade vår förståelse för betydelsen av samhällets politiska och ekonomiska institutioner, alltså lagar och normer som sätter gränser för hur vi interagerar tillsammans, för välståndets nivå och utveckling. Hans forskning kombinerade historiska fakta med den nationalekonomiska analysen, och här lyckades han både enkelt och elegant förklara hur institutionerna och deras förändring påverkar våra liv. För dessa bidrag tilldelades han ekonomipriset år 1993. [Read more…]

Som svar på frågan hur svenska elevers skolresultat ska förbättras finns i princip två svar: bättre kvalitet eller större kvantitet. I princip tycker nog de flesta att bättre kvalitet vore bättre, men för att åstadkomma detta finns ingen uppenbar spak att dra i. Det är därför inte underligt att ökad undervisningstid och tidigare skolstart också framförs som förslag. Frågan är dock om tidigare skolstart verkligen är en bra idé.
[Read more…]

Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat. [Read more…]