Statsvetarna tar till orda

Svenska statsvetare har hittills inte varit särskilt synliga i den svenska bloggvärlden (trots efterlysningar), men sedan några veckor tillbaka skriver 11 forskare i statsvetenskap på bloggen Politologerna. De har öppnat starkt med flera läsvärda inlägg. Idag kan man till exempel läsa om ett intressant tankeexperiment som handlar om huruvida man har det bättre i jämställda Årjäng än i ojämställda Danderyd.

Hur kan skattesystemet förbättras?

Nyligen presenterade SNS Konjunkturråd sin rapport Dags för enkla skatter!. En av de bärande poängerna i årets rapport är att enklare och tydligare skatter befrämjar såväl effektivitet som legitimitet. Enklare skatter underlättar för människor att förstå hur skatterna påverkar deras egen ekonomi och därigenom förbättras möjligheten att skatterna ska fungera på det sätt som lagstiftarna har tänkt sig. På sikt stärker detta även systemets förankring hos med medborgarna (läs rapportens sammanfattning och rådets rekommendationer). [Read more…]

Hannes Malmberg om Cervenkas bok “Vad är pengar?”

Hannes Malmberg är doktorand i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universistet och forskar främst inom makroekonomi. I det här gästinlägget recenserar han Andreas Cervenkas bok “Vad är pengar?”

Andreas Cervenka har under finanskrisen trätt fram som en av Sveriges mer namnkunniga ekonomijournalister. Från sin plattform som kolumnist på SvD Näringsliv har han genom sina slagkraftiga texter om finanskrisen, bankerna och det monetära systemet gjort sig populär i breda kretsar. Bland annat vann Cervenka Sjunde AP-fondens stora journalistpris 2011.

I boken Vad är pengar? har Cervenka samlat några av sina bästa kolumner tillsammans med en inledande och avslutande essä. Kolumnerna är skrivna i Cervenkas underhållande stil. Rappt, humoristiskt och metaforrikt jobbar han sig igenom sina ämnen. Finansiell instabilitet, bankräddningar, pensionssystem, penningteori, eurokrisen, bankbonusar och demografiska förändringar behandlas på 171 sidor. [Read more…]

Att förebygga och hantera finansiella kriser

Finanskriskommittén har nyligen presenterat sitt första delbetänkande, den nästan 700 sidor långa rapporten Att förebygga och hantera finansiella kriser. De inledande kapitlen motiverar varför staten ska behandla finanssektorn annorlunda (dvs ge mer stöd men reglera hårdare) än andra sektorer, beskriver finanskrisens uppkomst, samt sammanfattar hur myndigheter försökte hantera problemen på finansmarknaderna i Sverige och andra länder.  I kapitlet om finanssektorns särställning hade jag gärna sett en lite djupare och mer kritisk diskussion kring hur finansmarknaderna organiseras och vilka alternativ som finns, t ex en anknytning till den diskussion jag beskrev [Read more…]

Bloggares inflytande på politik och aktiepriser i Ryssland

Misstankar om att valresultat i Ryssland manipulerats har framförts många gånger (och många gånger har dessa misstankar varit minst sagt välgrundade, t ex i december 2011). Dessa misstankar bekräftas nu i en artikel i senaste numret av PNAS. Artikelförfattarna, Ruben Enikolopov, Vasily Korovkin, Maria Petrova, Konstantin Sonin och Alexei Zakharov, har jämfört resultat från 156 slumpvis utvalda vallokaler i Moskva där oberoende observatörer befunnit sig, med resultatet från resten av Moskva. De finner att i vallokaler med observatörer fick Förenade Ryssland (Putins parti) nästan 11 procent färre röster än i övriga vallokaler, medan oppositionen i dessa vallokaler fick nästan 11 procent fler röster än i resten av Moskva. Valdeltagandet var också klart lägre i lokaler med observatörer (i linje med att röster “skapats” i lokalerna utan observatörer).

En del av denna och liknande information kom som sagt ut via olika “sociala media” redan i samband med valet och en av de ledande bloggarna i Ryssland, Alexei Navalny, har också blivit en politisk kraft. Detta illustrerar den viktiga roll som alternativa media kan ha i samhällen där “vanliga media” inte är fri. I ett intressant nytt papper av Enikolopov, Petrova och Sonin gör man ett försök att kvantifiera Navalnys påverkan på aktievärdet på statliga företag. Genom att använda det faktum att man regelbundet stänger av tillgång till speciellt vissa sidor på internet får författarna en källa till variation i tillgänglighet på bloggar som inte påverkar aktiepriser. Genom att använda denna variation kan man isolera den kausala effekten av Navalny’s skriverier om statliga företag på deras aktiepris. Man gör detta både på mycket kort sikt (5 minuters variation) och på mer permanenta effekter och finner att negativ rapportering av Navalny har negativa effekter på marknadsvärdet.

Den som vill läsa mer om båda dessa studier hittar en översikt här.

Riksbanken tänker fel om valutareserven

I december beslöt Riksbanken att förstärka valutareserven med 100 miljarder kronor. Riksbankens beslut är kontroversiellt. Karolina Ekholm och Lars Svensson i direktionen reserverade sig mot beslutet, och Peter Wolodarski skrev kritiskt i Dagens Nyheter.

Jag instämmer i merparten av den kritik som de har fört fram, en kritik som har många dimensioner. Den extra valutareserven är tänkt att användas för likviditetsstöd till affärsbankerna i ett läge när [Read more…]

Myrdalpriset till Jonas Vlachos!

Häromdagen meddelades att en av Ekonomistas skribenter, Jonas Vlachos, tilldelats Myrdalpriset för bästa artikel i Nationalekonomiska föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt under år 2012. Det är artikeln “Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan?” i ED nr 4, 2012 som belönades. Priset är ett fint bevis på Jonas höga nivå som forskare och samhällsdebattör. Vi på Ekonomistas gratulerar Jonas till denna fina och välförtjänta utmärkelse! [Read more…]

Om fattigdomsmått på Ekonomistas

Temat för SVTs Uppdrag Granskning var igår Barnfattigdomen i Sverige överdrivs av barnrättsorganisationerna. Programmet har väckt stor uppmärksamhet och genererat omfattande debatt (t ex ledare i Aftonbladet och debattinlägg på SvD Brännpunkt från Rädda Barnen, MP och Fryshuset). För den som är intresserad av frågan finns flera relaterade inlägg här på Ekonomistas.

Daniel har i två inlägg diskuterat om man bör använda ett relativt eller absolut mått på fattigdom, vilket också verkar vara kärnan i debatten kring Uppdrag Granskning. Se: Har fattigdomen ökat i Sverige? (november 2010) och Förenklat om fattigdomen (juli 2010). I ett annat inlägg diskuterade Eva Rädda Barnens rapport om barnfattigdom. Hon noterade att SCBs mått på låg inkomststandard inte verkar fånga familjer som lever på försörjningsstöd. Se: Oroande (?) siffror i Rädda Barnens fattigdomsrapport (mars 2012).

Subventionerat korttidsarbete?

Finansdepartementet presenterade utredningsförslaget Statligt stöd vid korttidsarbete — en ny åtgärd vid djupa kriser i slutet av förra året. Utredningens förslag är att ett ramverk för korttidsarbete införs, där villkor anges för när systemet ska aktiveras. De två övergripande villkoren är: [Read more…]

Inkomstskillnader och ekonomiska kriser

I finanskrisens spår har det uppstått en debatt om sambandet mellan ökade inkomstskillnader och ekonomiska kriser. Mera specifikt har många inflytelserika ekonomer, som till exempel Nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Paul Krugman och IMFs förre chefsekonom Raghuram Rajan och Världsbanksekonomen Branko Milanovic, menat att ökade inkomstskillnader varit en starkt bidragande orsak till finanskrisen i USA 2007–2008.

Hur skulle detta ha gått till? Beroende på vem man frågar så ser svaren lite olika ut men de flesta pekar på både ekonomiska och politiska kanaler via vilka ökade inkomstskillnader kan höja sannolikheten för en finansiell kris. [Read more…]