De flesta tycks vara överens om att den kommande vinterns förväntat höga elpriser kommer kräva någon sorts ekonomiskt stöd till konsumenter. Frågan är bara hur stödet ska utformas. Det förekommer många förslag och det är inte alltid lätt att förstå poängen med just en specifik utformning. Att kunna förklara dessa skillnader är sannolikt viktigt för allmänhetens acceptans kring det stöd som införs så därför ska jag här försöka förklara åtminstone en viktig princip från grunden.

Det här är ett gästinlägg av Ali Ahmed, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, Lars Behrenz, vicerektor vid Linnéuniversitetet och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet har avlidit vid en ålder av 80 år. Jan föddes i Ystad 1942. Hans bedrev universitetsstudier vid Lunds universitet och 1964 tillträdde han en tjänst som amanuens i nationalekonomi vid samma lärosäte. 1968 flyttade Jan till Växjö, och läsåret 1968/69 anställdes han vid det som då var universitetsfilialen till Lunds universitet.

Coronapandemins nedstängningar skadade alla länders ekonomier och störde viktiga handelskedjor runtom hela världen. Transportkostnaderna ökade och handeln i varor och komponenter minskade, vilket orsakade en utbudschock som har bidragit till den inflation vi ser idag. Men under det senaste året har läget förändrats. Vaccinet och de fallande inkomsterna har lett till att många länder nu har öppnat sina gränser för att återupprätta handeln, och detta har gett resultat. Fraktkostnaderna faller kraftigt samtidigt som handelsvolymerna ökar. Mycket talar för att det ökade utbudet kommer att trycka tillbaka inflationen och förbättra den ekonomiska konjunkturen.

Ekonomipriset 2022 går till nationalekonomerna Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig för deras bidrag till vår förståelse för hur bankväsendet fungerar och hur bankkriser påverkar den övriga ekonomin. Pristagarna är alla välrenommerade och kända i den internationella forskarvärlden. I detta inlägg beskriver vi olika aspekter av deras bidrag.

Ekonomistas har varje år sedan 2009 genomfört en omröstning om årets ekonomipris. Under flera år var Paul Romer favorittippad, men efter att han till slut fick priset 2018 har Daron Acemoglu varit den stående favoriten. Detta gäller även i år, hela 21% röstade på honom. På andra plats kom Thomas Piketty (7%), på tredje plats Robert Barro (6%) och på fjärde plats Partha Dasgupta (5%). På delad femteplats kom Claudia Goldin och Marianne Bertrand (båda 5% vardera). Placeringen för övriga kandidater finns i ursprungsinlägget. Om ett par timmar får vi reda på vem som faktiskt tilldelas 2022 års pris.

Måndagen den 10:e oktober tillkännages 2022 års ekonomipristagare. Det är därför hög tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på söndag kväll och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.