Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]

Trakasserier och diskriminering bland nationalekonomer

De senaste åren har jämställdheten inom nationalekonomin uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. En bidragande anledning är uppsatsen av Alice Wu (numera doktorand på Harvard) som dokumenterade utbredd sexism, rasism och homofobi på det anonyma nätforumet Economics Job Market Rumors. En annan studie som fått stor uppmärksamhet är Heather Sarsons studie (under utgivning i Journal of Political Economy) om medförfattarskap som visade att kvinnliga nationalekonomer missgynnas mer än män av att ha medförfattat artiklar. Anklagelserna om sexuella trakasserier som riktats mot Harvard-ekonomen Roland Fryer har också väckt starka reaktioner. Den amerikanska nationalekonomiföreningen AEA har reagerat genom att tillsätta en särskild kommitté, det har formulerats en ny policy mot trakasserier och diskriminering och utvecklats ett nytt nätforum kallat EconSpark. I höstas genomfördes en enkät till nuvarande och före detta AEA-medlemmar. I måndags släpptes de första resultaten från denna enkät. [Read more…]

Gästinlägg: Ursprungets sociala mobilitet

Detta är ett gästinlägg av Thor Berger, Wallanderstipendiat i ekonomisk historia vid Lunds Universitet samt Per Engzell, fil dr i sociologi från Institutet för social forskning och postdok vid Oxfords universitet

[Read more…]

Vinsten av att individanpassa ”soffliggarfonden”

Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning. 

När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt. Många tänker på ett förval som ett tillräckligt bra val för de pensionssparare som är oförmögna eller omotiverade att göra ett eget bättre val. Men det är inte uppenbart att någon premiepensionssparare bör välja bort AP7 Såfa. [Read more…]

Policy för gästinlägg

Den trogne Ekonomistas-läsaren har förmodligen noterat att det då och då dyker upp gästinlägg på Ekonomistas. Det har inte varit särskilt tydligt vilka principer som gäller för gästinlägg. Vi vill nu tydliggöra denna process och öppna upp för fler gästinlägg med en uttalad policy för gästinlägg. Policyn är i huvudsak vad som redan gällt men inte varit uttalat. Vi hoppas att detta gör att en större mångfald av röster gör sig hörda på Ekonomistas. [Read more…]

Hur stora är de svenska utsläppen av växthusgaser? – Olika svar beroende på hur man mäter

Detta inlägg är ett gästinlägg av Markus Larsson (ekonomie doktor), Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt programchef klimat och miljö, tankesmedjan Fores.

Navigerar man i ett landskap där en trovärdig källa säger att utvecklingen, till exempel utsläpp av växthusgaser, går åt rätt håll samtidigt som en annan, lika trovärdig, källa säger att utsläppen ökar gäller det att hålla tungan rätt i mun.

Såväl Naturvårdsverket som SCB rapporterar om Sveriges utsläpp av växthusgaser. Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sättett sätt för att följa upp de svenska klimatmålen och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan: [Read more…]