När länder behöver göra särskilt stora investeringar som ska täcka både nutida och framtida behov finns skäl att dessa investeringar läggs vid sidan av den löpande statsbudgeten. Sverige står inför en period av upprustning av sitt militära och civila försvar efter decennier av eftersatt underhåll och låga investeringar. I detta inlägg används en enkel kapitaliseringsmodell för att beräkna storleken på investeringsbehovet, och resultatet visar att flera hundratals miljarder krävs för att återkapitalisera försvaret. Sådana belopp kan inte enkelt ordnas genom att höja den årliga försvarsbudgeten. Statlig upplåning är ett rimligare finansieringsalterantiv för en sådan massiv upprustning.

Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.

Ett nytt nummer av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt har precis kommit ut. Det innehåller en ledare om hemarbete samt flera intressanta artiklar om familjeföretagens betydelse, Bo Södersten, entreprenörsforskning och statens uppkomst. I avdelningen “Forum” debatteras frågor om nationalekonomisk forskning. En recension av den uppmärksammade boken “Girig-Sverige” avslutar numret.