Effektiv jul och gott nytt år!

Även om geten även i år verkar stå sig som julklapp är årets trend i julhandeln en som länge efterlysts av ekonomer; “self-gifting“. Även om det finns många kreativa förslag (som t ex Jonas och Robert skrivit om tidigare år) så går det inte att komma ifrån att det finns ingen allokeringsmekanism som så effektivt löser Joel Waldfogels dilemma som att ge sig själv det man vill ha. Inga onödiga transaktionskostnader, inga dödviktsförluster. (Numera finns även en konsumtionskritisk miljödimension till detta, se till exempel den här artikeln i Guardian.) [Read more…]

Sverige: det jämlika klassamhället?

Sverige, liksom övriga nordiska länder, kännetecknas i av en förhållandevis hög grad av inkomstmobilitet. Oftast mäts sådan genom att skatta hur hög samvariationen i inkomst är mellan generationer eller mellan syskon. Som visas i figuren (källa) finns en tydlig koppling mellan låg inkomstmobilitet och hög ekonomisk ojämlikhet. Inkomstmobilitet och social mobilitet är emellertid inte samma sak och en kreativ ny studie av Gregory Clark ger en intressant komplementär bild av den sociala mobiliteten i Sverige. [Read more…]

Privat sedelutgivning

I mitt förra inlägg skrev jag att endast centralbanker ger ut sedlar och mynt. Så har det dock inte alltid varit. Särskilt under 1800-talet var det vanligt att privata banker gav ut sedlar, vilka de lovade att lösa in mot guld eller mynt. Sedelutgivningen i USA under denna tidsperiod var temat för Planet Moneys Birth Of the Dollar Bill som sändes för några dagar sedan. Där beskrivs hur det i mitten av 1800-talet [Read more…]

Om den pragmatiska vikten av att sätta ett pris på naturen (och annat)

Tidigare i höstas besökte Gretchen Daily, professor vid Stanford, Sverige. Anledningen var bland annat att hon tilldelades Volvo Environment Prize för sin forskning om hur vi ska värdera miljö och de “tjänster” som miljön tillhandahåller. En vanlig invändning mot detta är naturen “inte har (eller kan ha) något pris”, eller att den är “oändligt värdefull” (ett tema som diskuterats i ett inlägg av Jonas här). Daily’s pragmatiska hållning är att dessa invändningar bara resulterar i att miljövärden, istället för att uppfattas som “oändliga”, bortses ifrån i det mesta av faktiskt beslutsfattande. Den enda framkomliga vägen, speciellt när det är bortom att få till stånd förändringar i hanteringen av naturvärden, är att försöka prissätta värdet på det naturliga kapitalet. [Read more…]

Läsvärt vecka 50

1. Julen är kanske rätt tid att fräscha upp sina kunskaper i public economics? Följ Raj Chettys forskarkurs på nätet.

2. Är du mer intresserad av humankapital så kan du istället följa Gary Beckers kurs i detta ämne. [Read more…]

Blandad spridningsbild i TIMSS/PIRLS

Få av dem som är intresserade av utbildningsfrågor kan ha missat att resultaten från de internationella undersökningarna TIMSS och PIRLS släpptes häromdagen. Resultaten var nedslående med sjunkande resultat i läsförståelse (åk 4) och matematik (åk 8). Resultaten i matte (åk 4) och no (åk 8) var oförändrade medan resultaten i no för årskurs 4 förbättrades. Vad som dock inte nämts i rapporteringen är hur skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever utvecklats sedan förra undersökningen. [Read more…]

Ska universiteten subventionera tankesmedjor?

Många universitetsforskare spenderar frivilligt ganska mycket tid åt annat än forskningen, t.ex. att skriva på bloggar, skriva rapporter, verka som tidskriftsredaktörer, ge externa föreläsningar m.m. Detta tillhör delvis den s.k. “tredje uppgiften”, men kan också bidra till att främja den egna forskningen. Men till viss del tror jag forskare ägnar sig åt detta eftersom det kan ge extra slantar i plånboken. [Read more…]

Lyfter friskolorna resultaten?

Häromdagen fick jag på SNS möjligheten att kommentera den IFAU-rapport om friskolekonkurrens av Anders Böhlmark och Mikael Lindahl som gavs ut för ett tag sedan. Rapporten hittar allmänt positiva effekter av friskoleexpansionen på grundskolenivå, både på kort- och långsiktiga studieresultat. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet, [Read more…]

Dags att se över fåmansbolagsreglerna!

I Sverige beskattas arbete progressivt och kapital proportionerligt. Detta skapar ett incitament för framförallt höginkomsttagare att försöka omvandla löneinkomster till kapitalinkomster. De som har möjlighet att göra detta är personer med eget bolag. Av detta skäl har det sedan 1991 funnits särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, som bland annat reglerar hur mycket fåmansbolagsägare får ta ut som aktieutdelning. Sedan 2006 har dessa regler successivt gjorts alltmer generösa. I senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattar Annette Alstadsaeter och Martin Jacob sin ESO-rapport om 3:12-reglerna och visar att de förändringar av regelverket som skett sedan 2006 lett till fler fåmansbolag skapats och att utdelningarna från dessa ökat. [Read more…]

Nytt nummer: Ekonomisk Debatt nr 8 2012

Idag kommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt ut. I ledarartikeln menar Anne Boschini att föräldraförsäkringen bör individualiseras, och kanske kortas. Annette Alstadsaeter och Martin Jacobs kritik av 3:12-reglerna diskuteras i ett separat inlägg. Bland övriga bidrag finns en översikt av årets ekonomipristagares forskning, författad av ledamöter i priskommittén, samt artiklar om snabbväxande företag, välfärdstjänsternas implikationer för omfördelning av hushållens ekonomiska resurser, omreglering av vattenkraften, en beskrivning av hur privata och statliga fyrar före 1840 kom till samt ett ekonomporträtt av Gösta Rehn.