Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm. Den andra obalansen är den stora skillnaden i detta ofrivilligt sparande mellan hög- och lågbelånade hushåll. Dessa obalanser skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. De drabbar och utestänger hushåll som har råd med de egentliga boendekostnaderna men inte klarar det stora ofrivilliga sparandet. Men välbeställda hushåll som kan spara 14 000 kr per månad kan bo överraskande billigt de närmaste tio åren i Stockholm. [Read more…]
Intervju om kreditrestriktioner och svenskarnas skuldsättning
Nyligen intervjuades jag av Stefan Attefall om kreditrestriktioner svenskarnas skuldsättning på Bostadspolitik.se. [Read more…]
Missvisande problembeskrivning för makrotillsynen
Höga och växande hushållsskulder är det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige. Det var vad de tre myndighetscheferna för Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken samt finansmarknadsministern samstämmigt sade vid Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet och makrotillsyn den 23 januari. Men detta är en missvisande problembeskrivning. Det är nämligen helt rimligt och helt förenligt med fundamentala förklaringsfaktorer (fundamenta) att hushållens skulder är höga och växande i nuläget. Detta behöver i sig inte innebära för hög eller växande risk för den finansiella stabiliteten. Det är i stället främst överdrivet höga eller överdrivet växande hushållsskulder som kan vara eller bli ett problem för den finansiella stabiliteten, dvs. om skuldernas nivå och tillväxttakt överstiger vad som är rimligt och förenligt med fundamenta. [Read more…]
Gästinlägg: In Vitro Economics
Sent i höstas meddelades att Petter Lundborg vid Lunds universitet tilldelats Assar Lindbeck-medaljen för 2017. Denna utmärkelse delas ut vartannat år till en svensk forskare under 45 års ålder som gett stora bidrag till ekonomisk forskning. Vi på Ekonomistas är glada över att här kunna publicera ett gästinlägg där han beskriver ett av sina pågående forskningsprojekt. Petter får naturligtvis även våra varmaste gratulationer! [Read more…]
Kapitalbeskattningens förutsättningar
Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]
Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för likviditetsbegränsade bostadsköpare
Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda. För de likviditetsbegränsade dominerar den negativa effekten av en påtvingad lägre bostadskonsumtion över den positiva effekten av lägre priser. För de välbeställda finns bara den positiva effekten av lägre bostadspriser. Det är anmärkningsvärt att Finansinspektionen och regeringen inte presenterat någon analys av välfärdseffekterna av amorteringskraven.
(Detta är en ny version av ett tidigare inlägg om fördelningseffekterna av amorteringskrav.)
Hur ska jämviktsarbetslöshetsmåttet användas?
Detta är ett gästinlägg av Niklas Blomqvist, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Åsa-Pia Järliden Bergström, nationalekonom på LO.
Sverige är inne i en högkonjunktur driven av förbättrad global ekonomi och god inhemsk efterfrågan understödd av expansiv ekonomisk politik. Sysselsättningen har under senare år stigit stadigt, samtidigt som arbetslösheten har sjunkit. BNP-tillväxten väntas bli fortsatt hög och arbetslösheten spås av flera bedömare, däribland Finansdepartementet och LO att sjunka ytterligare de närmaste åren. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer