Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?

Vem äger egentligen kapitalet i det moderna välfärdssamhället? Ett antal fördelningsstudier visar att ägandet av hus och finansiella tillgångar (dvs aktier och fonder) är skevt fördelat. Men denna bild har ifrågasatts, inte minst av Harvardprofessorn Martin Feldstein, för att vara alltför snäv. Feldstein menar att bl a Thomas Pikettys analyser av förmögenhetsfördelningen missar den kanske viktigaste tillgången för många hushåll: värdet av framtida pensioner. I denna text tittar jag närmare på Feldsteins kritik. Jag presenterar nya beräkningar av förmögenhetsfördelningen för USA och Sverige och ser vad som händer med nivå och trend när hänsyn tas till ofonderade pensionstillgångar. 

Ett av de centrala budskapen i Thomas Pikettys uppmärksammade bok om kapitalet i västvärldens ekonomier gällde förmögenhetsfördelningens utjämningstendens under 1900-talet. Han redovisar forskning från ett antal länder (däribland Sverige – ja, det är Jespers och mina data Open-mouthed smile!) om hur denna trend avstannade under 1970- och 1980-talen och att har den därefter har legat kvar på en historiskt låg nivå eller, som just nu diskuteras i fallet USA, eventuellt har ökat.

Men dessa analyser kritiserat av den legendariske Harvardekonomen Martin Feldstein (se bl a dessa två WSJ-krönikor: Feldstein1, Feldstein2) och andra för att inte ta hänsyn till värdet av alla pensioner som västvärldens hushåll åtnjuter. Om man summerar nuvärdet av dessa framtida inkomster får man mycket betydande belopp som ligger i nivå med hela värdet av uppgår alla bostäder och aktier. Feldstein och andra forskare (bl a Lennart Berg) har visat hur dessa förväntade pensionstillgångar har inneburit att hushållen sparat mindre till den egna pensionen eftersom den nu tillhandahålls av de offentliga och ibland även privata systemen. Att inkludera dessa ofondera pensioner skulle därmed göra förmögenheterna mindre känsliga för systemskiften från en situation där alla sparar själva till pensionen till en situation där den offentliga sektorn ansvarar för detta.

Det är viktigt att notera att vi här inte diskuterar pensioner som är fonderade i pensionsfonder (i Sverige t ex avtalspensioner hos AMF, eller PPM-tillgångar); dessa är också mycket stora men inkluderas redan i många förmögenhetsanalyser (dock inte alla, t ex svenska som beskrivs nedan). Istället handlar det om ofonderade pensioner som utgörs av det beräknade nuvärdet av framtida förväntade pensionsutbetalningar. Med ofonderad menas här att inga faktiska belopp finns avsatta på konton; istället finansieras ofonderade pensioner oftast av avgiftsinbetalningar från de som arbetar. Ett exempel på en ofonderad pension är den svenska allmänna inkomstpensionen.

Till Pikettys och andras försvar för att exkludera ofonderade pensionstillgångar är att dessa inte ingår i FNs officiella förmögenhetsdefinition som utgår från nettoförmögenheten, alltså summan av icke-finansiella och finansiella tillgångar minus alla skulder. Tillgångar i denna definition är poster som har en motsvarande skuld hos annan part. Ett annat skäl är svårigheten att värdera ofonderade pensioners värde, vilket kan ändras kraftigt om t ex staten reformerar pensionssystemet. Dessutom kan man ifrågasätta varför gränsen ska dras vid pensioner när det gäller nuvärdet av de dragningsrätter som befolkningen har på välfärdssystemen; borde inte även det förväntade nuvärdet av sjukvårdsutgifter, socialbidrag eller andra socialförsäkringar räknas in?

Hur skulle då förmögenhetsfördelningen påverkas av att inkludera skattningar av de ofonderade pensionstillgångarna? Det finns inte mycket forskning på detta område, men ett fåtal studier har gjorts för USA (t ex härhärhär), Tyskland och Sverige. Generellt sett visar dessa att ojämlikheten sjunker rejält, vilket är förväntat då huvuddelen av den arbetande befolkningen har del i dessa pensioner medan endast hälften av befolkningen äger någonting i termer av hus eller finansiella tillgångar. Men dessa studier har varit punktskattningar, utfrån olika sorters datamaterial, och de har framför allt inte tagit hänsyn till trender.

Nedan redovisar jag i korthet nya beräkningar som jag gjort av förmögenhetskoncentrationens utveckling i Sverige och USA när hänsyn tas till den ofonderade pensionsförmögenhetens fördelning.

Metod och data: Metoden är enkel och utgår från att kombinera tidigare skattningar av förmögenhetsfördelningen (för USA är det Saez och Zucman, 2016, och för Sverige är det Roine och Waldenström, 2009 och Lundberg och Waldenström, 2016) med uppgifter om det aggregerade värdet av hushållens nettoförmögenhet och pensionsförmögenheten (för USA Saez och Zucman samt Wolff och Marley 1989; Wolff 2011, 2015 och för Sverige Waldenström 2016a,2016b, se data i SNWD). Fördelningsmåttet nedan är andelen av alla förmögenheter som ägs av den rikaste hundradelen i den vuxna befolkningen.

Jag lägger till ofonderade pensioner med ett antagande om deras fördelning utifrån tidigare skattningar. För både USA och Sverige antar jag att denna procent äger tre procent av alla ofonderade pensioner, alltså tre gånger genomsnittsandelen i landet. Detta tar hänsyn till att en rad personer inte har arbetat mycket eller ens är anslutna till dessa system (vilket höjer de rikas andel), att arbetsinkomsterna bland de rikaste förmodligen är klart högre än genomsnitten men inte abnormt stora eftersom de lever av sitt kapital samt att systemen typiskt sett har tak för hur stora pensioner som betalas ut (vilka båda dämpar de rikas andel).

För Sverige måste jag även uppskatta de fonderade förmögenheternas fördelning, vilka inte ingår i den taxerade förmögenheten eller SCBs förmögenhetsregister vilka utgör grunden för fördelningsanalyserna. I detta fall antar jag att den rikaste procenten äger 5%, alltså fem gånger genomsnittet, vilket återspeglar en avvägning mellan att de rika sannolikt har betalat in betydligt mer än andra i dessa system och att systemen ändå inkluderar en mycket stor del av den arbetande befolkningen vilket håller nere andelen. I USA innehar den rikaste pricentens andel ungefär 20%.

Noteras bör även att alla pensionstillgångar är före skatt, vilket är gängse i nationalräkenskaperna men problematiskt då pensionärer betalar inkomstskatt på sina pensionsinkomster. Med andra ord bortser jag från det faktum att det finns en latent skatteskuld inbakad i dessa totaler.

Resultat: Den första bilden visar förmögenhetskoncentrationen i USA mellan 1922 och 2013 för dels nettoförmögenheter (blå linje) och dels nettoförmögenheter inklusive ofonderade pensioners nuvärde (röd linje). Det finns två huvudresultat. Det första är att när man inkluderar nuvärdet av ofonderade pensioner i befolkningens förmögenhet minksar ojämlikheten markant. Istället för en förmögenhetsandel år 2013 på drygt 40% för den rikaste procenten är andelen 27%. Det andra resultatet är att den historiska tidstrenden dock är grovt sett densamma: kraftigt fallande förmögenhetsskillnader under mellankrigstiden, svagt fallande under efterkrigstiden och ökande sedan 1980-talet.

image

Utvecklingen i Sverige kan följas för spridda år mellan 1908 och 2012. Här måste vi först lägga till de fonderade pensionerna (t ex i avtalspensionernas AMF och Alecta) som inte ingick i skattebasen, som utgör grunden för fördelningsanalysen. Den grå linjen visar topphundradelens andel när vi använder skattepliktig förmögenhet, den blå när vi har lagt till fonderade pensionstillgångar och den röda, slutligen, när även ofonderade pensioner inkluderas. Resultatet är likartad med det vi såg för USA: ofonderade pensioner medför en markant utjämning. Istället för en andel på knappt 20% får topprocenten en andel på 10 procent. Liksom i USA påverkas inte heller trenden över tid: vi ser en kraftig förmögenhetsutjämning under 1900-talet som planar ut under 1970- och 1980-talen.

image

Jämförelsen mellan USA och Sverige kan göras på olika sätt. Den sista bilden nedan visar hur mycket lägre topprocentens andel blir när vi inkluderar ofonderade pensioner i förmögenhetsbegreppet. I USA ser vi att en stor förändring uppstår mellan 1930 och 1950, då toppandelen går från att vara oförändrad till att sjunka med en fjärdedel.  Denna andel är sedan konstant fram till våra dagar.

För Sverige ser bilden lite annorlunda ut. Den första stora förändringen sker 1948, då folkpensionen reformeras och blir betydligt mer omfattande. Nästa hopp sker under 1960-talet till följd av införandet av det generösa ATP-systemet. Den heltäckande strukturen i Sverige, där de flesta löntagarna har del i systemet, innebär att utjämningen är dubbelt så stor som i USA. Topphundradelens andel halveras när ofonderade pensioner beaktas, även om utjämningseffekten är något mindre sedan 2000-talet då fonderade system spelar en allt större roll.

image

Sammanfattningsvis ger denna analys stöd till både Piketty och hans kritiker. Förmögenhetsojämlikheten minskar markant när vi inkluderar ofonderade pensioner i förmögenhetsbegreppet, vilket återspeglar att välfärdsstatens framväxt faktiskt har utjämnat än mer än vad som tidigare påpekats. Samtidigt påverkas inte den långsiktiga trenden, och därmed Pikettys övergripande slutsatser, nämnvärt; både utjämningen under 1900-talet och den ökande koncentrationen i USA sedan 1980-talet finns i data oavsett om ofonderade pensioner beaktas.

Till sist vill jag understryka att analysen ovan är enkel och sannolikt problematisk på ett flertal sätt. Mina beräkningar kommer att göras tillgängliga på min hemsida, och om inte läsarreaktionerna på bloggen bli alltför negativa kanske det rentav kan bli en forskarnot av det hela.

Comments

  1. Marcus says:

    Intressant. Dock synd att aktuell forskningen inte gör en seriös ansats att förklara varför det ser ut så här. Att förmögenhetsomjämlikheten ökat kan nog alla vara överens om. Aktuell forskning verkar dock inte vilja söka en förklaring till varför det ser ut så här, och det är kanske naturligt med tanke på att svaret skulle innebära att ifrågasätta hela det nuvarande keynesianska paradigmet. Den politiska och byråkratiska jakten på inflation i kombination med fractional-reserve banking och avsaknaden av ett valutasystem som är knutet till en fysiskt tillgång skapar förmögenhetsskillnader.

  2. Det framgår inte om den presumtiva pensionsförmögenheten har justerats efter antalet år som pensionären kan få tillgång till pensionen. Både ändrad pensionsålder och förändringar i (förväntad) livslängd borde påverka resultatet. Men principiellt sett är det nog riktigt att pensioner som finansieras enligt modellen Pay as you go innebär en minskning av betydelsen av att ha tillgång till en egen förmögenhet efter pensioneringen. Medan övergång till fondsystem har visat sig få andra effekter, vilka eventuellt inte var de avsedda ens bland dem som drev igenom nyordningen. Chile är ett tydligt exempel.

    • Jo, de ofonderade pensionerna tar hänsyn till antalet år med pension, vilket beror på en massa saker (arbetsinkomst, förväntad återstående livslängd etc) som också varierar över tid. Men notera att flera av beräkningarna bygger på antaganden i brist på fullständiga data. För USA är Wolffs detaljerade beräkningar baserade på individdata och ytterst trovärdiga. I Sverige har Ann-Charlotte Ståhlberg och Lennart Berg gjort individbaserade beräkningar för olika historiska perioder och Pensionsmyndigheten gör dem årligen och presenterar dem i sin Orange rapport. För detaljer gällande Sverige, se appendixet till min studie av nationalförmögenheten.

  3. Det finns två sorts pensionssystem. Fonderande, där framtida pensionsutbetalningar säkras genom fondens förmögenhet bestående av olika slags fordringsbevis såsom aktier, obligationer mm.
    Samt icke fonderande, alltså pensionssystem som helt saknar någon förmögenhet.
    Här säkras istället framtida pensionsutbetalningar genom den uppbördsrätt, skatt eller avgift, som förvaltaren av systemet har.

    Skall man göra en förmögenhetsvärdering av ett pensionssystem genom att diskontera framtida utbetalningar saknar det betydelse om pensionssystemet är fonderande eller inte.

    Vid en diskontering av framtida pensionsutbetalningar måste man även ta hänsyn till den icke försumbara risken att dessa har ett lägre värde än idag. De kan till och med helt utebli. Det är något som Daniel snuddar vid i sin text.

    Diskonterar man värdet av framtida utbetalningar av fonderad/icke fonderad pension, måste man för jämförelsens skull även diskontera värdet av framtida löneutbetalningar för att få en balanserad bild av förmögenhetsfördelningen i samhället.

    Jag är beredd att med ett stort smile läsa Daniels framtida forskarnot.

  4. Mattias says:

    Känns som att detta resonemang leder ut på djupt vatten vad gäller definitionen av förmögenhet. Som du skriver: varför just diskontera nuvärde för ofonderade pensionsmedel men inte socialbidrag etc och som ”klasakepersson” skriver så leder den logiken till att man också bör diskontera framtida löneutbetalningar.

    Nu är vi dock långt ifrån ett traditionellt mått på förmögenhet, dvs ett mått där det spelar roll om du investerar eller sparar dina inkomster alternativt lägger inkomsten på löpande konsumtion eller helt enkelt ger bort den i sin helhet.

    Missförstår jag något centralt?

  5. Klas-Åke och Mattias lyfter fram intressanta aspekter av dessa beräkningar. Klas-Åkes poänger handlar dels om svårigheterna att beräkna nuvärdet av framtida pensionsinkomster, och det är ju en uppenbar problematik som de studier jag hänvisar till tampas med och en viktig anledning till att jag också diskuterar denna osäkerhet. Hans påstående om att det inte spelar någon roll om pensionstillgångarna är fonderade eller ofonderade är dock inte helt korrekt. Det är en väsentlig skillnad mellan ha ha öronmärkta pengar på ett fondkonto, dvs fonderade pensioner (defined contribution), och att ha ett löfte om framtida pensionsbetalningar utan att dessa pengar finns avsatta för just dig, dvs ofonderade pensioner (defined benefit). Och det är inte bara jag som anser detta; även FNs officiella definition (System of National Accounts, 2008) och även Eurostats (ESA 2010) gör denna grundläggande skillnad.

    Mattias poängterar även att framtida löner borde diskonteras och nuvärdesberäknas. Här rör vi oss bort från definitionen av förmögenhet och diskussionen kring gränsdragningar i socialförsäkringen (som jag diskuterar). Båda dessa har en direkt koppling till den privata förmögenhetsackumulationen där förmögenhet är just summan av tangibla, likviderbara nettotillgångar. Nuvärdet av framtida löner däremot har ingen meningsfull motsvarighet i tangibla stockar (pengar, hus, land, aktier…). Däremot kan man hävda att det har en koppling till den intangibla stocken som kan kallas humankapital. Detta, i sin tur, är en enligt mig mycket intressant aspekt av hur individers totala ekonomiska resurser och därmed handlingsutrymme ser ut. Det finns några få försök i litteraturen att värdera humankapital, och kanske är detta något jag återkommer till i inlägg och framtida forskning.

    • Micke says:

      Jag trodde att defined benefits fanns i två smaker, dels fonderat och dels ofonderat. Problemet med de fonderade är förstås att fonderna kanske inte räcker om investeringarna/demografin går emot en, men det är ändå bättre än inget.

      Problemet med ofonderat är att det är ett pyramidspel.

  6. Mattias says:

    Tack för svar Daniel.

    ”Nuvärdet av framtida löner däremot har ingen meningsfull motsvarighet i tangibla stockar (pengar, hus, land, aktier…). Däremot kan man hävda att det har en koppling till den intangibla stocken som kan kallas humankapital.”

    Håller med; nuvärdet av diskonterad framtida lön har (åtminstone) en koppling till icke-materiell förmögenhetsackumulation som man kan kalla humankapital.

    Detta kanske är långsökt och mer att betrakta som ett annan indirekt koppling, men:

    Kan man inte också hävda att nuvärdet av framtida löner, i genomsnitt, faktiskt har en meningsfull motsvarighet i tangibla stockar, exempelvis bostäder. För stora bostadslån krävs inte bara kontantinsats utan också säker anställning och hög lön. Bedömer banken att nuvärdet av din framtida lön medger ett stort bostadslån leder detta också med stor sannolikhet till ökat värde på din förmögenhet. Bostadsmarknadens exceptionella prisutveckling är väl en viktig anledningarna till att förmögenhetsojämlikheten i Sverige ökar?

    och till nästa fråga:

    ”Det är en väsentlig skillnad mellan ha ha öronmärkta pengar på ett fondkonto, dvs fonderade pensioner (defined contribution), och att ha ett löfte om framtida pensionsbetalningar utan att dessa pengar finns avsatta för just dig, dvs ofonderade pensioner (defined benefit). Och det är inte bara jag som anser detta; även FNs officiella definition (System of National Accounts, 2008) och även Eurostats (ESA 2010) gör denna grundläggande skillnad.”

    Håller helt med. En ganska väsentligen skillnad mellan öronmärkt kapital och ”ett löfte” och framtida utbetalningar som i hög grad bygger förd politik i framtiden.

    Både lön och ofonderade eventuella pensionsutbetalningar är egentligen ”ett löfte om framtida utbetalningar”. I fallet med de ofonderade pensionsutbetalningarna är detta löfte dock väldigt vagt och otydligt och storleken alltså avhängig vilken politik som kommer att föras framöver (och tex hur Sverige står sig i den globala konkurrensen). Ser inget principiellt skäl till att förväntade (eventuella) utbetalningar från ofonderade pensioner borde räknas som förmögenhet om inte tex barnbidrag, socialbidrag etc gör det. Ska man hårdra resonemanget skulle man också lika väl kunna räkna in förväntad samhällelig kostnad för sjukvård mellan 65- döden som förmögenhet (verkligen icke-försumbar!). Eller ännu kanske värdet all samhällsservice över huvud taget… Men nu blir det riktigt jobbigt 🙂

  7. Till Mattias.
    Finns det något missförstånd så existerar det mellan Daniel och Feldstein och jag är säker på att Daniel kontaktar Feldstein i morgon för att ge oss besked om detta.

    Till Daniel.
    Till undvikande av missförstånd oss emellan så får jag informera dig om att förutom
    de två sorters pensionssystem fonderande/ickefonderande, så finns det även två varianter av det fonderande slaget.

    Variant 1 är ett pensionssparande, direkt att jämföra med ett konto på bank där du inte kan få del av arvsvinst. Pensionen betalas ut så länge det finna medel på kontot, och dör du dessförinnan tillfaller behållningen en förmånstagare, oftast då efterlevande maka/e.
    Risken att det framtida värdet i köpkraft jämfört med nuvärdet är inte försumbar, och den ökar markant med hänsyn till underhandsbeskattning och fondförvaltarens avgifter.
    Definitionsmässigt bör ett pensionssparande kunna anses vara en avgiftsbestämd pensionsförmån

    Variant 2 är en pensionsförsäkring, där du inte har en bestämd andel av fondförmögenheten.
    Istället är det försäkringsbolagets fonderade förmögenhet som skall säkerställa framtida utbetalningar.
    En pensionsförsäkring medför att du kan få del av en arvsvinst.
    Eventuella efterlevande får ingenting, såvida man inte samtidigt kompletterar med en livförsäkring.
    Definitionsmässigt bör en pensionsförsäkring kunna anses vara en förmånsbestämd pensionsförmån.

    Skillnaden mellan 1 och 2 vad gäller den uppskattade förmögenheten är att den i fallet 1 kan knytas till ett bestämt hushåll vilket varken varianten 2 eller för all inte heller det statliga pensionssystemet kan.

    Som du ser Daniel så är kriteriet fonderande pensionssystem betydelselöst för ditt sätt att uppskatta hushållens förmögenhet.

    • Klas-Åke, tack för beskrivningen. Jag förstår att det finns en rad olika former av pensionssparande och därmed pensionsrelaterade tillgångar. Jag håller dock fortfarande inte med dig om att det är betydelselöst att dela upp dessa pensionstillgångar i kategorierna fonderade och ofonderade (och här har jag också medhåll av både tidigare forskning och ansvariga statistikmyndigheter).

      Men det som däremot är viktigt är att hålla tungan rätt i mun när man, som jag, försöker beräkna deras värde i förmögenhetsekvivalenta termer (vilket ju alla intygar är väldigt vanskligt och behäftat med stor osäkerhet.).

      Min utgångspunkt i beräknande av de svenska förmögenhetstotalerna är att en del av de pensionsrelaterade tillgångarna redovisas av SCB i de officiella finansräkenskaperna. Här talar vi om individuella och kollektiva försäkringssparanden, som alltså redovisas varje kvartal aggergerat, men förstås underliggande hos finansinstitutet i väldefinierade individkonton. I det individuella sparandet finns både rena pensionsparkonton (inkl PPM) men även varianter av livförsäkringar. I det kollektiva sparandet finns varianter av pensionsfonder o livförsäkringar (t ex SPP, ITP). Sedan mitten av 90-talet ingår även värdet av sakförsäkringar. Jag har hämtat dessa värden från SCB http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Finansrakenskaper/Finansrakenskaper-kvartal-och-ar/7773/7780/Kvartalstabeller1/377120/. Denna metod används även av Eurostat och tidigare forskning för att beräkna det som litteraturen benämner ”fonderade” pensionstillgångar.

      De ofonderade tillgångarna är som vi redan konstaterat oerhört svåra att beräkna. Pensionsmyndigheten gör det årligen för den offentliga pensionen (inkomstpensionen, folkpensionen, ATP). Men även privata arbetsgivare har ställt ut löften om förmånspensioner som i praktiken ger upphov till ofonderade pensionstillgångar för de berörda löntagarna. Som jag skriver i mina uppsatser och appendix är dessa värden extremt osäkra — de har dock minskat på senare år i takt med att arbetsgivarna vill fasa ut förmånspensionerna.

      OK, mer än så här kan jag inte ta upp på detta utrymme. Hoppas att det är tydligt hur jag tänker. Om jag tänkt fel, vilket tyvärr inte är omöjligt, och detta leder till systematiska felmätningar vill jag gärna har reda på det så att jag kan korrigera mina beräkningar.

  8. Christer Ljungberg says:

    Mycket talar för att allmänna pensionen skall räknas som en förmögenhet. Närmare bestämt cirka 2,4 MSEK per person ( för de som har full pensionspoäng). Då har jag räknat med 17 år med månadspension om 17,200 och 30% inkomstskatt. En person som planerar och räknar inför sin pension kommer att räkna med en sådan inkomst.

  9. klasakepersson says:

    ”Men dessa analyser kritiserat av den legendariske Harvardekonomen Martin Feldstein (se bl a dessa två WSJ-krönikor: Feldstein1, Feldstein2) och andra för att inte ta hänsyn till värdet av alla pensioner som västvärldens hushåll åtnjuter. Om man summerar nuvärdet av dessa framtida inkomster får man mycket betydande belopp som ligger i nivå med hela värdet av alla bostäder och aktier.” (OK, klipp o klistra)

    Är det i dessa två oskyldiga meningar som missförståndet ligger?
    Feldstein nämner här inget om en begränsning av tidshorisonten, vilket medför att inkomsterna blir obegränsade.
    Det finns därutöver något han uppenbarligen missar.
    Nämligen värdet av alla pensionspremier som västvärldens hushåll betalar. ”Om man summerar nuvärdet av dessa framtida utgifter får man ett betydande belopp, som ligger i nivå med hela värdet av alla bostäder och aktier.” (OK, klipp o klistra, men jag bytte ut ett ord, märkte någon det?).

    Daniels rubrik på uppsatsen är bra, Den fångar intresset.
    Hur påverkar pensionerna hushållens förmögenhetsfördelning?

    Pension är en imaginär förmögenhet.
    I ett nationellt perspektiv är pension alltid en tidsförskjuten inkomst.
    Möjligen skulle man kunna säga att det svenska pensionssystemet samtidigt
    har en viss påverkan på inkomstfördelningen mellan enskilda hushåll, vilket också
    var en del av anledningen till den allmänna pensionen för cirka 100 år sedan.

    Men efter rubriken och ingressen avviker Daniels uppsats från ämnet.
    Under min skoltid skulle det ha renderat i ett betyg, underkänd.

    En annan fråga som Daniel tar upp är intressant, Vem äger fonderade pensionsmedel?
    De fonderade medlen är hos pensionsförvaltaren upptagen som en tillgång, balanserad i bokföringen som en pensionsskuld till förmånstagaren.
    Svaret är sålunda, Pensionsförvaltaren, som bedriver en lönsam verksamhet.

    Ett AB kan låta pensionskapitalet finnas kvar i bolaget, balanserad som en skuld i bokföringen,
    eller betala ut pensionskapitalet i form av egna aktier till en stiftelse.
    Bådadera kan få förödande konsekvenser för den anställde som spetsat på en god pension.

    Vilket påminner mig om en annan lustig frågeställning, vem äger ett aktiebolag?
    Men det kan vi ta en annan gång.

    Begreppet Pay as You go, som Fred Torssander tar upp i sin kommentar, gäller i princip för alla pensionssystem så länge inbetalningar och utbetalningar är i balans. I det fallet påverkas inte pensionssystemets eventuella fonderade medel. De fonderade medlen skulle då lika gärna kunna utgöras av en obestämbar klump guld i Fort Nox.
    Jag läste lustigt nog i våras, att en pensionsförvaltare i Japan köpt ett antal kilo guld.
    Men om det var en ren spekulation i värdeökning eller för att fondera medel för framtiden blev jag inte klar över.

    Daniel, dina beräkningar är säkert korrekta. Men är de tillämpbara vis-à-vis Feldstein, kanske passar de istället bättre in på något Pikkety sagt?

  10. Det här känns litet grann som att trolla med knäna. Daniel: Skulle Feldsteins beräkningar betyda att pensionssparande räknas på ett annat sätt än direkt eget sparande? Antag att jag inte har något pensionssparande, utan sparar själv 5000 kronor varje månad. Skulle det ”framtida kapitalet” då plötsligt försvinna igen? Om det är så så känns resonemanget ganska svajigt. Det känns inte rimligt att min beräknade förmögenhet skulle bli helt olika beroende på om jag sparar på egen hand eller via avtalspensioner.
    Om vi nu accepterar att allt personligt sparande ska likställas i beräkningen, så borde ju även den rikaste 1% av befolkningen ta med sitt egna sparande i beräkningen av deras ”förmögenhet”.
    Är jag helt fel ute här? Kan Du Daniel förklara hur man ska skilja på eget sparande och avtalssparande? Antag att den rikaste procenten har ett stort eget sparande och ett litet avtalssparande. Då kommer förmodligen deras förmögenhet skulle verka förhållandevis mindre om man tog med de ”vanliga” människornas avtalssparande men inte den rikaste procentens egna sparande.

    • Bertil, du tar upp just de problem som forskningen tampas med, och som jag försöker diskutera i mitt inlägg och mina överslagsberäkningar. I den nuvarande svenska förmögenhetsstatisiken ingår i princip enbart individernas privata sparande, antingen det är i hus, mark, bankkonto, fonder, aktier eller kapitalförsäkringar såsom privat pensionssparande. I andra länders enkätundersökningar frågar man även om individens fonderade pensionstillgångar, alltså de som ingår i avtalspensionernas avsättningar i våra individuella fonderade konton.

      Det som inte ingår någonstans är de tillgångar som individerna har rätt till när de går i pension, dvs pensionsinkomsterna från inkomstpensionen eller andra förmånspensioner där inga konkreta tillgångar existerar motsvarande dessa framtida pensionsbelopp utan där finansieringen istället kommer från avgifter t ex från de som arbetar (arbetsgivaravgifterna).

      Enligt statistikerna är dessa ofonderade tillgångar, alltså kapitalvärdet av summan av diskonterade framtida pensioner, defintionsmässigt inte någon förmögenhet. Och därför har de heller inte inkluderats i de flesta förmögenhetsberäkningar. Feldstein kritiserar detta med att säga att även om dessa belopp inte finns här och nu, är de högst trovärdiga som tillgångar (betydligt trovärdigare än grekiska statsobligationer som riskerar förfalla när som helst, men trots det räknas in i förmögenheten). Dessutom påverkar de, som du påpekar, hushållens sparande i privata pensionsförsäkringar. Vissa anser rentav att undanträngningen av privat sparande är 1:1.

      Frågan är då om medelklassen framstår som fattigare än den är pga att pensionstillgångarna finns i (de huvudsakligen offentliga) pensionssystemen snarare än i privatpersonernas sparkonton. Vad händer med förmögenhetsfördelningen ifall man skulle anta att de ofonderade pensionstillgångarna skulle ha sparats i privata konton, och alltså räknas som privat förmögenhet? Det är den frågan jag disktuerar och försöker räkna på.

      Hoppas detta klargör.

  11. Nja, handlar det om pengar som har betalts in (t ex ATP) eller pengar som ännu inte har betalts in?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s