Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]
Varför ökar populismen i Europa?
2019-05-23 by 5 Comments
I en träffande kolumn i DN i förra veckan konstaterade journalisten Andrev Walden häromdagen att det är mycket som kallas populism i dagens politiska diskussion. Ordningsbetyg i skolan; att blockera försök att höja EU-avgiften; ”att inte vara konstruktiv”, och att förespråka kärnkraft, med mera, har de senaste veckorna kallats för ”populism” av politiker i olika läger. Inget av detta är dock ”populism” i ordets rätta bemärkelse. Ordet har en ganska specifik betydelse (som vi kommer till). Men att ordet används allt flitigare kan nog förstås mot bakgrund av att populism, i ordets rätta bemärkelse, blivit allt vanligare i hela västvärlden (vilket också kan leda till att populistiska argument dyker upp även bland etablerade partier). Några relativt nya artiklar har studerat den ökade populismen i Europa och försökt undersöka anledningarna till denna uppgång. [Read more…]
Varför finns det så konstiga skolor?
2019-05-21 by 6 Comments
Även den som uppskattar konkurrens och privat utförande på skolans område ser nog skandalen kring Vetenskapsskolan som problematisk. Skolans VD har omhändertagits av Säpo, sannolikt beroende på radikalislamistiska kopplingar. Skolan är i sig en icke-konfessionell friskola driven i aktiebolagsform, men den verkar trots detta ha en salafistisk profil. Vetenskapsskolan må vara ett extremt fall, men också symptomatiskt för den modell för privat utförande som gäller i skolan. Det är en modell som inte nämnvärt skiljer på drift i egen regi av kommuner som är skyldiga att tillhandahålla skoltjänster och drift av privata aktörer som frivilligt befinner sig på marknaden. [Read more…]
Välkommen Karolina!
2019-05-17 by 2 Comments
Den uppmärksamma läsaren har kanske redan noterat att vi fått ett nytillskott på bloggen och vi är väldigt glada att kunna presentera professor Karolina Ekholm som ny skribent. Karolina har nyligen återvänt till Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet efter att ha varit verksam som statsekreterare på Finansdepartementet och som vice riksbankschef. Hennes första inlägg som fast skribent publicerades häromdagen vilket förhoppningsvis alla redan uppmärksammat. [Read more…]
Behövs kapitalkontroller för ett välfungerande globalt finansiellt system?
2019-05-15 by 5 Comments
Världsekonomin tycks översköljd av finansiellt kapital som desperat söker en rimlig avkastning i en miljö där nominella och reala räntor är påfallande låga. Trots detta är det svårt att hitta finansiering till välbehövliga investeringar i infrastruktur, energi och utbildning i de fattigaste delarna av världen. [Read more…]
Finanspolitiska rådet: Oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven
2019-05-13 by 20 Comments
Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att “rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att “rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]
ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning
2019-05-04 by 3 Comments
Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer