Ryssland, Ukraina och deras respektive naturresursberoenden

Häromveckan hade jag anledning att fundera över hur man skulle kunna beskriva vilken roll olja och gas har för Rysslands och Ukrainas respektive ekonomier på 10 minuter och lika många bilder. Detta är vad jag kom fram till: [Read more…]

Mer läsning om Piketty

Få har väl undgått vårens stora kioskvältare inom nationalekonomisk populärvetenskap: fransmannen Thomas Pikettys uppgörelse med västvärldens kapitalistiska välfärdsstaters utveckling såväl genom historiska som under det kommande århundradet. Vi på Ekonomistas har skrivit om denna forskning vid flera tillfällen (se här, här och här) men vi är inte ensamma. I detta inlägg har vi samlat några av de tyngre kommentarerna som nyligen publicerats i den livaktiga amerikanska debatten om boken och dess budskap. [Read more…]

Om viktad skolpeng och kötid

I Sverige som på de flesta andra håll i världen försöker skolan styra resurserna mot elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Ett vanligt medel för att uppnå detta är att låta ersättningen till skolorna baseras på diverse socioekonomiska attribut bland eleverna. Alltfler kommuner ersätter även friskolorna enligt samma modell, men det finns även kommuner som betalar ut en skolpeng till friskolor baserat på den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolornas elever (se rapport från Skolverket).1 Detta kan få mycket märkliga konsekvenser, inte minst då kötid är ett vanligt urvalsinstrument bland fristående skolor.
[Read more…]

Fed och Riksbanken om låg inflation och ökad skuldbörda: en jämförelse

[English translation.]

Centralbanker världen över vet att ett av problemen med för låg inflation och deflation är att den ökar skuldbördan. Det är ett problem som redan Irving Fisher skrev om 1933. Men denna insikt tycks märkligt nog saknas i Riksbanken, i varje fall bland direktionens majoritet. Det framgår när man jämför hur Feds chef Janet Yellen och riksbankschefen Stefan Ingves uttalat sig i frågan.  [Read more…]

Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell

Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsatser av Fredrik Andersson och Lars Jonung  samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger! Nedan finns också en sammanfattning av mitt svar på kritiken från Andersson och Jonung (vilka tycks missta sig på alla punkter) samt en kommentar till Janssons artikel.

Paul Krugman har också de senaste dagarna bidragit till debatten om den svenska penningpoliken och deflationen här (notera uttrycket “sadomonetarism”),  här och här , och om “debt deflation” här. Jag har själv kommenterat deflationen och svensk debt deflation här. [Read more…]

Planera din valdag – och öka sannolikheten för att du faktiskt röstar

Politiska kampanjer i USA lägger ofta minst lika mycket fokus på att överhuvudtaget få folk att rösta, som att tala om för dem vem de ska rösta på. Det är måhända inte så konstigt med tanke på att USA har ett betydligt lägre valdeltagande än många andra länder i västvärlden. Fokuset på valdeltagande finns också i amerikansk beteendevetenskaplig forskning – och kanske finns det en del att lära också för svenska politiker? [Read more…]

Har inkomströrligheten ökat under Alliansregeringen?

Acceptansen för inkomstskillnader kan vara större om inkomströrligheten är hög. Regeringens nyligen presenterade vårproposition innehöll en utförlig analys av den svenska inkomströrligheten sedan 1990-talets mitt. Förutom att den ger en viktig forskningsöversikt besvarar den även den intressanta frågan om inkomströrligheten har ökat under de senaste åren sedan sedan Alliansen tillträdde 2006. [Read more…]

Deflation: Frågor och svar

[English translation]

Sverige har deflation, dvs. negativ inflation. Enligt SCB var KPI-inflationen i mars minus 0,6 procent. Som vi ser i figuren nedan har KPI-inflationen legat runt noll sedan november 2012  och varit negativ sedan januari 2014. Inflationen mätt med KPIF respektive HIKP var i mars 0 procent respektive -0.4 procent. Vi ser att KPIF- och HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2013. Inflationstakten i Sverige är nu bland de lägsta i världen. Vad beror deflationen på, vad får den för konsekvenser, kan Sverige hamna i en liknande situation som Japan och vad kan man göra åt problemet?

Uppdatering 2014-10-14: Data till och med september 214 ser inte bra ut. [Read more…]

Riksbankens fortsatta motsägelser och undvikande svar om skuldsättningen

[English translation]

Riksbanken upprepade vid sitt senaste penningpolitiska beslut sina påståenden om att en lägre ränta skulle öka riskerna med hushållens skuldsättning. Samtidigt motsägs dessa påståenden av Riksbankens egen analys. Enligt denna är kostnaden av en lägre styrränta bara ungefär 0,4 procent av intäkten, dvs. helt försumbar jämfört med intäkten. På en direkt fråga om detta vid senaste presskonferensen svarade Ingves fortsatt undvikande. [Read more…]

En allt dystrare vetenskap

Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]