Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel

”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]

Helikopterpengar

I jultider kan det vara naturligt att påminna om att bland okonventionella policyalternativ för att stimulera ekonomin och undvika deflation finns vad som brukar kallas ”helikopterpengar” eller ”helikoptersläpp”. Uttrycket kommer från en pedagogisk liknelse som Milton Friedman använde, enligt vilken centralbanken trycker pengar som skänks till medborgarna genom att släppas från helikoptrar. Detta alternativ har diskuterats en hel del internationellt men såvitt jag vet knappast i Sverige (ett undantag finns här). Vad många kanske inte tänker på är att alternativet inte är ren penningpolitik utan istället en kombination av finanspolitik och penningpolitik.  [Read more…]

Är nepotismen i högskolan på väg tillbaka? En hastig blick på VRs nya kvalitetsmodell

Hur ska samhällets resurser till forskning fördelas mellan våra universitet och högskolor? I en ny utredning presenterar Vetenskapsrådet (VR) en utvärderingsmodell för högskoleforskningens kvalitet som ska ligga till grund för resursfördelningen (se även VR på DN Debatt). Modellen utgår från kollegial bedömning snarare än publikationsbaserade utfall, i enlighet med tydliga direktiv från förra ministern Maria Arnholm. Men trots en lovvärd ambition att undvika publiceringsmåttens trubbighet finns en risk att modellen slår över i kollegiebaserad nepotism och politisk inblandning. [Read more…]

“Mycket expansiv penningpolitik” – okunnighet eller desinformation?

[English]

En märklig sak är Riksbankens upprepade påståenden, för att inte säga tjat, om hur expansiv Riksbankens penningpolitik skulle vara. ”En mycket expansiv penningpolitik” står det i Penningpolitisk uppföljning december 2014 och sa riksbankschefen Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen. Men enligt vilket kriterium skulle penningpolitiken vara expansiv? Enligt objektiva kriterier, inklusive jämförelser med andra länder, är Riksbankens penningpolitik nämligen inte alls expansiv utan av allt att döma tämligen kontraktiv. Man kan fråga sig om Riksbankens upprepade påståenden beror på okunnighet eller är ett exempel på desinformation.  [Read more…]

Vad händer i Ryssland?

I tisdags gick proppen ur för den ryska rubeln. Från att stora delar av året legat mellan 30 och 40 rubel/$ (och i ett längre perspektiv runt 30 under hela Putins tid vid makten) föll den till som lägst runt 80 rubel/$. I ett första försök att stoppa fallet höjde Rysslands centralbank räntan från 10,5 till 17 procent men det tolkades snarast som en panikåtgärd. Även om interventioner i skrivande stund resulterat i en återhämtning till något under 60 rubel/$ så är krisen ett faktum. [Read more…]

Ny rapport: Lägg om penningpolitiken

Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitik och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.  [Read more…]

Riksbanken döljer att internationella studier motsäger dess påstående om skulderna

English

Internationella studier har visat att konjunkturnedgångar som föregås av en stor ökning i hushållens skulder tenderar att bli djupare och mer utdragna. Riksbanken påstår däremot att en hög nivå på hushållens skulder skulle leda till djupare konjunkturnedgångar. Riksbanken hänvisar till några internationella studier som påstås stödja detta påstående. Men Riksbanken döljer att dessa studier snarast motsäger Riksbankens påstående. Detta är ännu ett exempel på att Riksbankens underlag och rapporter, med Harry Flams ord, inte är ”allsidiga, professionella och objektiva, utan verkar vara tillrättalagda för att stödja en viss uppfattning”. [Read more…]

Låg neutral ränta: en utmaning för penningpolitiken

Vi publicerar idag ett gästinlägg skrivet av Henrik Erikson vid Nykredit i Stockholm

Ett grundläggande begrepp inom penningpolitisk teori är det om ’neutral ränta’. Enkelt uttryckt är det den räntenivå som vare sig är expansiv eller åtstramande och är således den nivå på reporäntan vi skulle välja i ett normalt konjunkturläge.[1]  [Read more…]

Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?

I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisatinkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]

Vilka är bostadspolitikens mål?

Den gamla fastighetsskatten var illa omtyckt, trots att den drabbade relativt få medborgare. Lika illa omtyckt tycks tanken på att införa marknadshyror vara. Vad beror denna aversion mot marknadshyror och fastighetsskatt på?

En förklaring skulle kunna vara att människor tycker att man ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem oavsett om man äger eller hyr. En bostad är inte vilken vara som helst, utan också ens hem som man kan ha starka känslomässiga band till. Många vill nog känna sig säkra på att de kan bo kvar i samma område under barnens uppväxt eller under sin ålderdom och inte oroa sig för att man behöver flytta av ekonomiska skäl. Precis som vi har en arbetslöshetsförsäkring som skyddar oss mot marknadskrafternas nycker på arbetsmarknaden, skulle man kunna hävda att det finns en efterfrågan på att boendet skall skyddas på liknande vis, till exempel mot att man tvingas att flytta på grund av att området man bor i blir mer attraktivt. [Read more…]