Bör rörlig ränta förbjudas?

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Enligt uppgift i tidningarna utreder Finansinspektionen huruvida rörlig ränta bör förbjudas på bostadslån. Tanken är att eftersom den rörliga räntan kan stiga, och därigenom orsaka obehagliga överraskningar för personer som köpt bostad utan att ha råd med framtida räntehöjningar, ska alla tvingas låna till fast ränta. [Read more…]

Svart och vitt om invandringens konsekvenser

I fjol släppte Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation som visat starkt patos i migrationsfrågor, boken Utan invandring stannar Sverige. Bokens uttryckliga syfte är att gå till botten med vad forskningen säger om hur Sverige påverkas av invandring och Strömbäck skriver explicit: ”Det handlar inte om mina egna åsikter och värderingar”. Den bild Strömbäck ger av invandringens konsekvenser är närmast rosenskimrande och kontrasten är skarp till nationalekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning — Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende som kom ut förra veckan. Sanandaji diskuterar också konsekvenserna av invandringen till Sverige, men bilden är betydligt mörkare än den som förmedlas av Strömbäcks bok. Sanandaji utger sig inte heller för att ge ett slutgiltigt svar eller det enda tänkbara perspektivet: ”Boken är helt enkelt min analys av den situation som vi i dag befinner oss i — varken mer eller mindre”. [Read more…]

Läget i det franska presidentvalet

Franska presidentvalet en öppen historia. Överraskningsvalen i Storbritannien och USA har skakat etablissemanget. Samtidigt sliter flera franska presidentkandidater med interna partimotsättningar och korruptionsskandaler. Inget vet var detta kommer att sluta, men just nu verkar den största outsidern av dem alla ha störst chanser att bli Frankrikes näste president. [Read more…]

Socialförsäkringstabun

Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]

25 years of transition

Nu i december är det ett kvartssekel sedan Sovjetunionens upplösning. Detta uppmärksammar vi på SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, (jag skriver vi eftersom jag jobbar där) med en konferens, 25 Years of Transition, som samlar några av världens främsta ekonomer på området.

Deltar gör bland annat Anders Åslund, som ledde SITE när det begav sig och som var delaktig i det tidiga reformarbetet bland annat i Ryssland och som sedan dess varit en ledande Rysslands och Östeuropaanalytiker; Jeffrey Sachs, i dag förstås mest känd för sitt arbete med fattigdomsbekämpning men som redan 1989 utformade reformplanerna i Polen och senare också var en nyckelperson i det ryska reformarbetet, och Gérard Roland, professor på Berkeley och världsledande forskare inom politisk ekonomi (som skrivit en mycket bra och lättläst översikt av erfarenheterna av ekonomiska ”transitioner” de senaste 25 åren).

Konferensen äger rum på Handelshögskolan i Stockholm, 5-6 december. Program och möjlighet att anmäla sig (senast idag fredag) finns här.

Varför är SD ett högerparti?

Från fackligt och socialdemokratiskt håll har det uttryckts indignation över att SD inte ställt sig bakom en del politiska förslag som anses gynna arbetarklassens intressen, senast igår då SD röstade emot regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid upphandling. Jag tror att denna indignation handlar mer om en slags konsumentupplysning än genuin upprördhet. Fackliga företrädare och S-politiker är övertygade om att SD är ett högerparti, men misstänker att väljare som gått från S till SD är av annan uppfattning. Men kanske tycker SD-väljarna att SD står för en ekonomisk högerpolitik och faktiskt föredrar den politiken? [Read more…]

Jo, ekonomin spelar visst roll (stupid!)

I veckan efter det amerikanska presidentvalet har det blivit populärt att revidera gamla sanningar. Det finns det förstås all anledning till, men det finns också anledning att hejda sig lite och nyansera korrigeringarna en aning. [Read more…]

När eliten missade tåget — utan att fatta varför

Ingen kan förutspå framtiden, men många har trott att politikens utfall ganska väl har kunnat förutsägas av s k prediktionsmarknader där olika individer oberoende av varandra handlar kontrakt som blir lönsamma vid ett visst utfall, t ex en valseger. Men två händelser det senaste halvåret har helt förändrat den bilden: Brexit-omröstningen och Trumps valseger. En gång är ingen gång, men två gånger blir en trend. Hur kommer det sig att varken expertbedömare eller prediktionsmarknader kunde förutse dessa händelser? Kan det vara så att båda dessa grupper är del i en och samma urbana samhällselit som drivit allt längre från resten av befolkningen? [Read more…]

Hur har Clinton påverkats av e-postskandalen? Prediktionsmarknaderna går isär.

En fråga alla just nu diskuterar i samband med det amerikanska presidentvalet är hur mycket Hilary Clintons segerchanser påverkats av den senaste e-postskandalen. Meningarna bland experter och andra går, som vanligt, isär. I dessa situationer har jag alltid föredragit att titta på prediktionsmarknaderna, dvs de realtidsmarknader där handlare köper och säljer kontrakt vars värde är knutna till valutfallet den 8 november. Men denna gång ger inte marknaderna mycket till vägledning. I själva verket går de vitt isär gällande hur skandalen påverkat Clinton. [Read more…]

Utvandrarlandet Sverige

År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]