Varför ökar populismen i Europa?

I en träffande kolumn i DN i förra veckan konstaterade journalisten Andrev Walden häromdagen att det är mycket som kallas populism i dagens politiska diskussion. Ordningsbetyg i skolan; att blockera försök att höja EU-avgiften; ”att inte vara konstruktiv”, och att förespråka kärnkraft, med mera, har de senaste veckorna kallats för ”populism” av politiker i olika läger. Inget av detta är dock ”populism” i ordets rätta bemärkelse. Ordet har en ganska specifik betydelse (som vi kommer till). Men att ordet används allt flitigare kan nog förstås mot bakgrund av att populism, i ordets rätta bemärkelse, blivit allt vanligare i hela västvärlden (vilket också kan leda till att populistiska argument dyker upp även bland etablerade partier). Några relativt nya artiklar har studerat den ökade populismen i Europa och försökt undersöka anledningarna till denna uppgång. [Read more…]

Faktaresistens (mp)

Strax före jul kunde DN berätta att Jonas Eliasson flyttats från sitt uppdrag som trafikdirektör i Stockholm. Den officiella förklaringen var att ”Inför kommande [mandat-] period är vi överens om att samarbetsformerna mellan trafikkontoret och trafiknämnden behöver utvecklas ytterligare”. Den verkliga anledningen är att trafikkontoret under Eliasson hade tagit fram en analys av införandet av miljözoner (förbud för vissa fordon på vissa gator) i Stockholm och funnit att tillräckligt ren luft skulle uppnås utan miljözoner, och att kostnaden i form av värdeminskning och förnyelse av fordonsparken var långt större än vinsterna. Detta gillade inte Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholm, som såg till att Eliasson fick nya uppgifter. Helldén har länge varit en förespråkare för miljözoner och regeringen gav kommuner rätt att införa sådana i augusti förra året.

[Read more…]

Finansinspektionen underskattar de negativa effekterna av amorteringskravet

Amorteringskravet har haft en betydligt större negativ effekt för ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden än den bild Finansinspektionen ger skriver Robert Boije, fil. dr. i nationalekonomi och chefsekonom på SBAB, i detta gästinlägg.

Den 1 juni 2016 införde regeringen på inrådan av Finansinspektionen ett lagstadgat amorteringskrav som säger att hushåll som tar bostadslån med en belåningsgrad (lån/värdet på bostaden) på 50–70 procent ska amortera 1 procent på hela lånet per år tills lånet når 50 procent. Om lånet överstiger 70 procent ska 2 procent av hela lånet amorteras per år. Den 1 mars 2018 skärptes kravet. Om bolånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst ska, utöver ovanstående krav, ytterligare 1 procent av bolånet amorteras per år. En bolånetagare som har över 70 procents belåningsgrad och ett lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste alltså amortera 3 procent av hela lånet per år. Det syfte som Finansinspektionen och regeringen angett för amorteringskravet är att det ska motverka makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker förknippade med hushållens skulder. [Read more…]

Radikalt reformpaket till jul?

Nationalekonomer anklagas ibland för att huvudsakligen vara försvarare av rådande marknadsliberala ordning. Och visst stämmer det att nationalekonomer framförallt ägnar sig åt analysera justeringar av det kapitalistiska systemet snarare än mer revolutionära idéer. Tidigare i år kom dock boken Radical Markets som argumenterar för att ekonomer såsom Adam Smith och John Stuart Mill förespråkade marknadsliberala idéer som var väldigt radikala för sin tid och innebar ett uppbrott mot tidigare system med nedärvda priviliger. Författarna Eric Posner och Glen Weyl menar att tiden nu är mogen för att föra denna tradition vidare och formulera nya radikala nationalekonomiska idéer för en ny tid, bland annat för att möta ökad ojämlikhet. [Read more…]

Om könsskillnader i förhandlingssituationer

För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]

Spelteoretiska resonemang om regeringsbildningen

Vad har spelteori att säga om regeringsbildningen? Frågan har ställts mig i dagarna i letandet efter nya vinklar på frågan ”Vilka regeringskonstalationer är mest sannolika?” Det finns många sätt att närma sig en sådan fråga. [Read more…]

Kostar familjeveckan 5,4 eller 32,9 miljarder?

Den politiska debatten utvecklas ibland till sifferdueller där förledande exakta uppgifter kastas fram och tillbaka. Det är ofta inte särskilt enkelt att hänga med och själv bilda sig en kvalificerad uppfattning. I en artikel i Kvartal argumenterar jag för att den jämförelsevis höga befolkningstillväxten de senaste och de kommande åren lätt skapar förvirring. Ett annat exempel på förvirrande sifferuppgifter är de olika beräkningar av kostnaden för Socialdemokraternas senaste vallöfte om en veckas betald ledighet till föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Socialdemokraterna hävdar att kostnaden är 5,4 miljarder medan Svenskt Näringsliv påstår att det handlar om en ”samhällsekonomisk kostnad” på 32,9 miljarder. Vem har egentligen rätt? [Read more…]

Politisk kamp mellan progressiva akademiker och konservativa köpmän

Den senaste mandatperioden har det varit turbulent i den svenska opinionen. Om man jämför med andra europeiska länder (t.ex. med hjäp av utmärka pollofpolls.eu) är det frestande att dra slutsatsen att det politiska landskapet i Sverige är på väg att närma sig andra länder i Europa med ett högernationalistiskt parti som samlar en stabil minoritet av väljarna. I en ny uppsats ger sig Thomas Piketty i kast med frågan om dagens situation är resultatet av en långsiktig förskjutning av det politiska landskapet. Han har sammanställt valundersökningar från Frankrike, Storbritannien och USA från 1950-talet fram till idag. Han delar in partierna i höger och vänster-partier och undersöker hur höger/vänster-röstandet förändrats över tid. [Read more…]

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d. moderata statssekreteraren Hans Lindblad. Men man ska inte låta sig förledas av detta lågvattenmärke i den offentliga debatten, för i Ruists rapport finns mycket matnyttigt. Rapporten är huvudsakligen deskriptiv och redovisar en mängd statistiska uppgifter om flyktingars integration på arbetsmarknaden som tidigare inte redovisats. I det här inlägget delar jag med mig av de fyra resultat jag tyckte var mest slående i rapporten. [Read more…]

Har invandringens geografi gynnat SD?

Sverige har de senaste 10-15 åren haft en större flykting- och anhöriginvandring än tidigare. Samtidigt har större arbetskraftsinvandring och EU-utvidgningen inneburit att utländsk arbetskraft blivit allt vanligare på svenska arbetsplatser. EU-utvidgningen har också medfört att tiggare från Rumänien och Bulgarien har blivit ett välbekant inslag i gatumiljön. Parallellt med denna ökade rörlighet har Sverigedemokraterna gått starkt framåt och parkerat på 15-20 procent i opinionsundersökningarna. Det är frestande att dra slutsatsen att Sverigedemokraternas framgång framförallt är en effekt av den ökade rörligheten, vilket jag gjort i ett tidigare inlägg. Men riktigt så enkelt är det inte. [Read more…]