Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ”Flertalet omfattas inte” eller ”alla drabbas”?

Finansinspektionen har hävdat att flertalet hushåll med en vuxen och inget barn inte omfattas av det skärpta amorteringskravet för hushåll med skulder större än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Bara hushåll med höga inkomster skulle omfattas. Men detta beror på att redan det gällande amorteringskravet drabbat hushåll med måttliga inkomster och starkt begränsat deras lånemöjligheter. Därigenom hindras unga från att köpa en genomsnittlig Stockholmsetta trots att de har råd med de egentliga boendekostnaderna. Utan amorteringskraven skulle deras lånemöjligheter vara betydligt bättre. Och, som sagt, sakliga skäl för amorteringskraven saknas. [Read more…]

Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I

Unga bostadsköpare utan förmögenhet eller rika föräldrar måste låna för att köpa en etta. Men för högbelånade ettor i Stockholms kommun medför det gällande amorteringskravet på 2% en stor skillnad mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Med 85% belåningsgrad och 2% amortering för en genomsnittlig etta i Stockholms kommun blir boendeutbetalningen så hög som 10 200 kr per månad, medan boendekostnaden är så låg som 2 400 kr per månad. Utan amorteringskrav skulle boendeutbetalningen bli 6 300 kr, betydligt lägre. Med bara 50% belåningsgrad och ingen amortering blir boendeutbetalningen bara 4 400 kr medan boendekostnaden är oförändrat låg. Dessa skillnader skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. Detta drabbar och utestänger unga ensamboende som har råd med de egentliga boendekostnaderna i en genomsnittlig etta men som inte klarar de stora utbetalningarna om de måste låna. Men välbeställda ensamboende som antingen inte behöver låna så mycket eller har så stor inkomst att de klarar de stora utbetalningarna kan bo överraskande billigt.  [Read more…]

Oönskad vinnvandring

Motstånd mot invandring backas ofta upp med ekonomiska argument. I Sverige handlar de ekonomiska argumenten vanligen om att invandrare belastar de offentliga finanserna på grund av låg sysselsättning och låga snittinkomster. Detta argument underbyggs med studier som visar att det offentliga omfördelar från inrikes till utrikes födda. I andra länder med mindre offentliga åtaganden, såsom USA, dominerar i stället argument om att invandrare sänker löner och ”tar jobben” från den inhemska befolkningen. Resonemanget bakom detta argument är lätt att förstå: ett ökad utbud borde skapa konkurrens om jobber och innebära lönepress nedåt. De flesta studier pekar dock mot att sådana effekter är små. [Read more…]

Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden

Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm. Den andra obalansen är den stora skillnaden i detta ofrivilligt sparande mellan hög- och lågbelånade hushåll. Dessa obalanser skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. De drabbar och utestänger hushåll som har råd med de egentliga boendekostnaderna men inte klarar det stora ofrivilliga sparandet. Men välbeställda hushåll som kan spara 14 000 kr per månad kan bo överraskande billigt de närmaste tio åren i Stockholm.  [Read more…]

Intervju om kreditrestriktioner och svenskarnas skuldsättning

Nyligen intervjuades jag av Stefan Attefall om kreditrestriktioner svenskarnas skuldsättning på Bostadspolitik.se. [Read more…]

Missvisande problembeskrivning för makrotillsynen

Höga och växande hushållsskulder är det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige. Det var vad de tre myndighetscheferna för Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken samt finansmarknadsministern samstämmigt sade vid Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet och makrotillsyn den 23 januari. Men detta är en missvisande problembeskrivning. Det är nämligen helt rimligt och helt förenligt med fundamentala förklaringsfaktorer (fundamenta) att hushållens skulder är höga och växande i nuläget. Detta behöver i sig inte innebära för hög eller växande risk för den finansiella stabiliteten. Det är i stället främst överdrivet höga eller överdrivet växande hushållsskulder som kan vara eller bli ett problem för den finansiella stabiliteten, dvs. om skuldernas nivå och tillväxttakt överstiger vad som är rimligt och förenligt med fundamenta. [Read more…]

Kapitalbeskattningens förutsättningar

Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]

Finansialiseringen av Sverige: Samhällsvetenskap eller samhällsvision?

Katalys, som är ett institut för facklig idéutveckling, publicerade nyligen en rapport med  titeln ”Finansialiseringen av Sverige: På väg mot nästa kris?” (DN-debatt hade den 25 november ett kondensat av rapporten.) Rapportförfattare är de två organisationsforskarna Claes Belfrage och Markus Kallifatides. Jag hade uppgiften att kommentera rapporten vid det seminarium där den offentliggjordes. Det visade sig vara en svår uppgift. [Read more…]

Är miljöpolitik för rika?

Jag kanske är lite gammaldags, men jag tenderar att se politik i första hand som en kamp mellan olika materiella intressen. Det materiella egenintresset är tydligt i politikens höger-vänster-dimension, men otydligt i andra dimensioner. En sådan fråga är miljöfrågan. Representanter för miljörörelsen skulle gissningsvis svara ”miljön”, ”framtida generationer” eller ”fattiga människor eftersom de tenderas drabbas hårdare av miljöförstöring” om de ställdes inför frågan vilka intressen miljörörelsens politiska kamp tjänar. Men konkret miljöpolitik har vinnare och förlorare även här och nu. Vilka är egentligen dessa vinnare och förlorare? [Read more…]

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]