Karolina Ekholm recenserar ”Adults in the room”

I detta gästinlägg recenserar Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson och professor i nationalekonomi, Adults in the Room av Yanis Varoufakis, Greklands före detta finansminister och tillika professor i nationalekonomi. 
[Read more…]

Hur reagerar väljare på ”alternativa fakta”?

De senaste åren har (vissa) politikers användande av oriktiga uppgifter blivit allt vanligare i deras uttalanden. Mest associerat är detta med Donald Trump, som regelmässigt säger saker som uppenbart inte är med sanningen överensstämmande, men även inför Brexit-omröstningen och det franska presidentvalet florerade mängder av uppgifter som enkelt kunde avfärdas om man kollade upp hur det faktiskt förhöll sig.

Just att kolla upp fakta har varit den vanliga responsen från seriösa medias sida. Så kallad ”fact-checking” har blivit lika vanligt som användandet av ”alternative facts” och gång efter annan visar det sig att mängder av uttalanden från populistiska politiker inte är riktiga.

Hela detta fenomen får en att ställa mängder av frågor: Hur kommer det sig att politiker väljer att fara med osanning på ett så flagrant sätt, och dessutom om saker som faktiskt kan kollas? Genomskådas inte detta av väljare, om inte förr så åtminstone efter att fakta presenterats och de avslöjas med att ljuga? [Read more…]

Vad förklarar SD:s framgång?

Få saker i vår samtid diskuteras lika flitigt som hur vi bäst kan förstå de nationalistiska strömningar som sköljer över västvärlden. Trumps valseger och Brexit överrumplade många, men faktum är att högerpopulistiska partier i Europa varit på frammarsch alltsedan 1980-talet (se figur nedan). Här i Sverige har SD ungefärligen fördubblat sitt väljarstöd i varje riksdagsval sedan 1988. Efter Macrons seger i Frankrike tycks många nu hoppas att kulmen har nåtts. Men utan att förstå drivkrafterna bakom högerpopulismens framväxt är det naturligtvis omöjligt att sia om den framtida utvecklingen. Jag vågar inte ge mig i kast med att förklara de bakomliggande drivkrafterna i alla länder, men när det gäller den svenska utveckligen undrar jag om inte en mycket enkel förklaringsmodell med tre beståndsdelar räcker ganska långt. [Read more…]

Felaktiga prognoser ökar risken för att de offentliga finanserna överskattas

Gästinlägg av Riksrevisionen: Idag publicerar Riksrevisionen en granskning av regeringens medelfristiga makroprognoser. Hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklas bestäms i hög utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. [Read more…]

Felaktig publicering av Riksrevisionens granskning!

Av misstag la vi idag ut ett utkast till en artikel från Riksrevisionen. Vi tar bort den och lägger ut den slutliga versionen när den är klar. Vi beklagar den felaktiga publiceringen!

Margareta Winbergs kraftfulla kvoteringshot

För några år sedan publicerades en uppmärksammad studie som visade att en kvoteringslag som infördes 2005 i Norge lett till försämrad lönsamhet för de bolag som påverkades av lagen, ett resultat som dock har omkullkastats av senare studier. Frågan om kvotering till bolagsstyrelser har varit högt på den politiska dagordningen från och till även i Sverige. Allra närmast en svensk kvoteringslag var vi kanske i samband med att Margareta Winberg var vice statsminister och jämställdhetsminister. Margareta Winbergs skarpa hot om kvotering år 2002 blev aldrig lag, men blotta hotet om lagstiftning tycks ha haft stor effekt. [Read more…]

Vem vinner det franska presidentvalet enligt prediktionsmarknaderna?

Prediktionsmarknadernas handel i politiska utfall brukar ge träffsäkra gissningar på hur det faktiskt kommer att gå, men både Brexit och Trumps valseger var exempel på motsatsen. Hur lyckades dessa marknader inför den första valomgången i det franska presidentvalet? Och vad säger marknaderna om de återstående kandidaternas segerchanser dagen efter den första valomgången? [Read more…]

Stå upp för CEU!

Ungern stiftade häromveckan en lag vars syfte är att sätta stopp för det prestigefyllda privata universitetet Central European University (CEU) i Budapest. CEU är ett mycket framstående universitet och är därmed inte bara en angelägenhet för Ungern, utan för hela Europa. Det är lätt att uppgivet sucka att detta tyvärr är Viktor Orbáns Ungern och att det inte finns mycket att göra. Kanske tröstar sig någon med tanken att detta i alla fall inte skulle kunna hända här i Sverige. Tyvärr tror jag denna tröst är bedräglig, för vi tycks ha en kronisk brist på fantasi när det gäller vad som kan komma att hända i Sverige. [Read more…]

Den offentliga makten utgår från folket

Vilka är politikerna som representerar oss i kommuner och riksdag? Svaret ges i en uppsats som är på väg att publiceras i Quarterly Journal of Economics och svaret kan säkerligen provocera en och annan politikerföraktande medborgare. Det visar sig nämligen att svenska kommun- och riksdagspolitiker under perioden 1982 till 2010 är mer kompetenta än befolkningsgenomsnittet, men att de samtidigt representerar allmänheten väl i termer av socioekonomisk bakgrund. [Read more…]

Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]