Nytt nummer av Ekonomisk Debatt: Valspecial!

Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt kommer idag ut med sitt nya nummer, nr 2022. Temat är valet 2022 och en rad artiklar belyser olika frågor som antingen kommer tas upp eller borde tas upp i den kommande valrörelsen. Det handlar om skola, arbetsmarknad, miljö, pensioner, energi, äldreomsorg och inkomstfördelning. Två Ekonomistas-skribenter medverkar!

[Read more…]

Vilka effekter har sanktioner?

Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

[Read more…]

Hur stor bör egentligen statsskulden vara?

Sedan en tid debatteras det finanspolitiska ramverkets utformning. En viktig fråga i denna diskussion är hur stor statsskulden är och bör vara. Viss förvirring verkar dock råda om vilken offentlig skuld som egentligen bör diskuteras, om statens tillgångar ska beaktas, vilken typ av nationalinkomst som skulden bör relateras till, om det är skuldräntor och inte skuld som bör stå i fokus, samt vilka framtida skuldnivåer vi skulle kunna få ifall en ny finanskris inträffar. Detta inlägg diskuterar dessa frågor.

[Read more…]

Fel om inget vetenskapligt stöd för hårdare restriktioner

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den svenska pandemihanteringen har främst byggt på frivillig anpassning till icke bindande rekommendationer. En central fråga har varit om hårdare restriktioner, inklusive nedstängningar, borde ha genomförts. Lars Jonung har i uppmärksammade inlägg – ensam eller med medförfattare – i till exempel Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Sveriges Radio starkt vänt sig emot alla former av tvingande åtgärder. Argumentationen bygger på dels rent ideologiska ståndpunkter, dels påståenden om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att nedstängningar kan minska smittspridning och dödlighet. [Read more…]

Prediktionsmarknaderna visar på förlust för Trump. Men det gjorde de 2016 också…

Det finns spelmarknader i politiska utfall och bland de populäraste just nu handlar om det amerikanska presidentvalet. Dessa marknader har visat sig ha stort prediktivt värde. Marknaderna just nu visar tydligt att president Donald Trump kommer att förlora mot Joe Biden. Problemet är bara att marknaderna sa precis samma sak förra presidentvalet. [Read more…]

Strukturreformer i Coronakrisens spår

Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att hantera den akuta fasen, men nu behöver även krisens strukturella effekter ges större uppmärksamhet för att vi ska klara Sveriges långsiktiga krav på tillväxt och välstånd. I detta inlägg diskuterar jag ett antal strukturreformer som aktualiserats i Coronakrisens spår. [Read more…]

Är utlandsfödda och svenskfödda lika inför lagen?

Det här är ett gästinlägg av Joakim Jansson, postdoc i nationalekonomi vid Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet, samt affilierad med Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.

Under slutet av maj och stora delar av juni pågick protester i USA och många europeiska länder mot överdrivet polisvåld och orättvisor inom rättsväsendet baserat på rasism under parollen Black Lives Matters. Även i Sverige har demonstrationer anordnats. Att demonstrera mot att exempelvis svarta i USA i betydligt större utsträckning blir utsatta för våld av polis än vita personer kan tyckas förståeligt, oavsett vad som orsakar denna skillnad. Debatten i Sverige har dock delvis istället kommit att handla om hur relevant denna rörelse är för situationen i Sverige idag. Vissa tenderar även att hävda att utsatta personer i någon mån har sig själva att skylla, p.g.a. exempelvis tidigare kriminell aktivitet. Att det offentliga samtalet rörande demonstrationerna i första hand kommit att röra polisvåld är även det olyckligt, då andra former av eventuella orättvisor inom rättsapparaten förbigås. [Read more…]

Skyddas människoliv och ekonomi av en hög immunitet i Sverige?

Detta gästinlägg av Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stokholms universitet, tar upp frågor om immunitetsmätning och BNP-utveckling under Coronakrisen i Sverige och andra länder. [Read more…]

Till försvar för de ”sparsamma fyra”

I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]

Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]