Samhällsekonomiskt lönsamma cykelbanor

Eftersom egenintresset är korrumperande, är jag ibland överdrivet skeptisk till intressegrupper som gynnar mina egna intressen. En sådan är den ”gröna cykellobbyn” som verkar för bättre framkomlighet för cyklister, t.ex. genom att anlägga fler cykelbanor. När jag stötte på ett påstående i sociala medier om att en satsning på nya cykelbanor skulle ge en samhällsekonomisk nytta som var 22 gånger större än kostnaden var jag därför minst sagt skeptisk, i synnerhet med tanke med den låga avkastningen på många andra infrastrukturprojekt (som vi skrivit om tidigare). Men i det här fallet tyder mycket på att de förbättrade cykelbanor jag själv skulle ha stor nytta av faktiskt också kan vara samhällsekonomiskt lönsamma. [Read more…]

Dansen kring guldkalven

Detta är ett inlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

På förslag från regeringen fattade riksdagen i december 2016 beslut om att planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen åren 2018–2029 ska uppgå till 622 miljarder varav 333 miljarder kronor ska användas för investeringar. Med detta som utgångspunkt har Trafikverket tagit fram ett förslag till vilka projekt som ska genomföras. Efter en remissrunda som avslutades i december 2017 våndas nu regeringen över den plan som formellt träder i kraft i januari innevarande år.

[Read more…]

Handelskrig – det blir värst för USA

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Vi är alla oroliga över Donald Trumps planer på att införa strafftullar på stål och aluminium, och över omvärldens svar på dessa tullar. Ingen vill ju ha ett handelskrig. Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen? Låt oss titta på det värsta tänkbara scenariot, dvs att EU (och kanske även Kina) svarar med strafftullar på en rad USA-producerade varor, och USA svarar med tullar på bilar, och omvärlden svarar med ytterligare tullar, och så vidare. [Read more…]

Pristävling: Gissa vilket transportprojekt regeringen inte kommer att satsa på!

Om någon månad eller två kommer regeringen att presentera sitt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen. Planen innehåller projekt som är pågående eller ska påbörjas under kommande tolvårsperiod, 2018-2029. Inför offentliggörandet utlyser jag en pristävling om vilket av följande tre projekt som inte kommer att börja byggas under tolvårsperioden samt en motivering. Första priset är en publicering på Ekonomistas, med pristagarens motivering och bild.

[Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]

Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II: ”Flertalet omfattas inte” eller ”alla drabbas”?

Finansinspektionen har hävdat att flertalet hushåll med en vuxen och inget barn inte omfattas av det skärpta amorteringskravet för hushåll med skulder större än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Bara hushåll med höga inkomster skulle omfattas. Men detta beror på att redan det gällande amorteringskravet drabbat hushåll med måttliga inkomster och starkt begränsat deras lånemöjligheter. Därigenom hindras unga från att köpa en genomsnittlig Stockholmsetta trots att de har råd med de egentliga boendekostnaderna. Utan amorteringskraven skulle deras lånemöjligheter vara betydligt bättre. Och, som sagt, sakliga skäl för amorteringskraven saknas. [Read more…]

Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I

Unga bostadsköpare utan förmögenhet eller rika föräldrar måste låna för att köpa en etta. Men för högbelånade ettor i Stockholms kommun medför det gällande amorteringskravet på 2% en stor skillnad mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Med 85% belåningsgrad och 2% amortering för en genomsnittlig etta i Stockholms kommun blir boendeutbetalningen så hög som 10 200 kr per månad, medan boendekostnaden är så låg som 2 400 kr per månad. Utan amorteringskrav skulle boendeutbetalningen bli 6 300 kr, betydligt lägre. Med bara 50% belåningsgrad och ingen amortering blir boendeutbetalningen bara 4 400 kr medan boendekostnaden är oförändrat låg. Dessa skillnader skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. Detta drabbar och utestänger unga ensamboende som har råd med de egentliga boendekostnaderna i en genomsnittlig etta men som inte klarar de stora utbetalningarna om de måste låna. Men välbeställda ensamboende som antingen inte behöver låna så mycket eller har så stor inkomst att de klarar de stora utbetalningarna kan bo överraskande billigt.  [Read more…]

Oönskad vinnvandring

Motstånd mot invandring backas ofta upp med ekonomiska argument. I Sverige handlar de ekonomiska argumenten vanligen om att invandrare belastar de offentliga finanserna på grund av låg sysselsättning och låga snittinkomster. Detta argument underbyggs med studier som visar att det offentliga omfördelar från inrikes till utrikes födda. I andra länder med mindre offentliga åtaganden, såsom USA, dominerar i stället argument om att invandrare sänker löner och ”tar jobben” från den inhemska befolkningen. Resonemanget bakom detta argument är lätt att förstå: ett ökad utbud borde skapa konkurrens om jobber och innebära lönepress nedåt. De flesta studier pekar dock mot att sådana effekter är små. [Read more…]

Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden

Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm. Den andra obalansen är den stora skillnaden i detta ofrivilligt sparande mellan hög- och lågbelånade hushåll. Dessa obalanser skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. De drabbar och utestänger hushåll som har råd med de egentliga boendekostnaderna men inte klarar det stora ofrivilliga sparandet. Men välbeställda hushåll som kan spara 14 000 kr per månad kan bo överraskande billigt de närmaste tio åren i Stockholm.  [Read more…]

Intervju om kreditrestriktioner och svenskarnas skuldsättning

Nyligen intervjuades jag av Stefan Attefall om kreditrestriktioner svenskarnas skuldsättning på Bostadspolitik.se. [Read more…]