Covid-19-tester räddar inte bara liv och ekonomi

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]

Norsk rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av hanteringen av coronaviruset

I Norge har regeringen tagit initiativ till att skapa en expertgrupp med uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Kanske något att ta efter här i Sverige? [Read more…]

Rätt åtgärd vid rätt tid?

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

När vissa beslut är irreversibla ska vi, enligt teorin för reala optioner, inte naivt tillämpa principen om nuvärdesmaximering. Om osäkerheten är stor men förväntas minska är det värt att investera mycket i att hålla flera dörrar öppna. Tillämpat på coronaepidemin innebär detta att det finns ett optionsvärde i att snabbt och aggressivt införa karantänsregler för att inte släppa viruset fritt i samhället, även om sannolikheten är hög för att viruset inte är särskilt dödligt. På liknande sätt finns det ett optionsvärde i att snabbt ge företag omfattande stöd för att undvika onödiga konkurser, även om karantänsreglerna sannolikt snabbt kan lyftas och ekonomin återgå till vardagen. I ett senare skede, när mer information finns tillgänglig, kan karantänsreglerna lättas och det ekonomiska stödet reduceras. [Read more…]

Värdering av coronavirusets dödsfall

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

En specifik människas liv kan inte värderas i pengar, men för att vi ska kunna fatta rimliga policybeslut behöver vi ha en uppfattning om värdet av ett statistiskt liv. De vanliga metoder som brukar användas för att värdera statistiska liv kan bidra till beslutsunderlaget när våra politiker och andra beslutsfattare ska välja strategi för att bekämpa coronaviruset. Enkla överslagsberäkningar, baserade på de åldersspecifika dödlighetstal som rapporterats i litteraturen, visar att värdet av de levnadsår som viruset kan komma att ta kan uppgå till motsvarande en fjärdedel av BNP. Detta ger stöd för uppfattningen att väldigt drastiska åtgärder är motiverade. [Read more…]

Stoppa, bromsa eller fortsätta som förut?

Argumentet att vi måste ”platta till kurvan” har nu fått stor spridning. Det är bra för att skapa en förståelse för att åtgärder som vidtas inte bara handlar om den egna smittorisken, utan också om att sjukvårdssystemet inte klarar av alltför många sjuka samtidigt. Det som saknas när kurvorna presenteras i TV-rutan och sociala medier är skalan på tidsaxeln. Min gissning är att många tror att det handlar om veckor eller någon månad. I Kina och Sydkorea lyckades man ju nästintill stoppa smittspridningen helt under relativt kort tid (i alla fall för tillfället). [Read more…]

Äpplen, päron och RUT

Med anledning av att Riksrevisionen och Handelns utredningsinstitut (HUI) släppt rapporter så har debatten kring RUT blossat upp. I ett intressant inlägg på DN Debatt gör professor Lars Hultkrantz ett försök att lyfta diskussionen från ett statsfinansiellt till ett samhällsekonomiskt perspektiv. Han kritiserar också, med visst fog, nationalekonomerna i debatten för att tappat det teoretiska perspektivet vid tolkningen av effektstudier kring RUT. Hultkrantz har poänger men det finns också problem med hans teoretiska analys.

[Read more…]

Är sociala media och internet bra eller dåligt för demokratin?

Att sociala media mycket snabbt kommit att påverka många delar av våra liv råder det ingen tvekan om. Ett speciellt område där effekterna är uppenbara är inom den politiska sfären. Det faktum att fenomenet är så nytt gör dock att det inte finns så mycket systematiska studier av dess effekter på politiken, men det finns mycket ny spännande forskning på området. [Read more…]

Finansinspektionens amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta

Finansinspektionens amorteringskrav och övriga kreditåtstramning har stora individuella och samhälleliga kostnader, men ingen påvisbar samhällsnytta enligt forskningen. Det är ansvarslöst att driva igenom en åtstramning som inte klarar en nyttokostnadsanalys, skriver Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars EO Svensson på DN Debatt.

Bankskatten är bra!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Nu läser vi i tidningarna att staten ska införa en speciell bankskatt för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Tanken på en sådan skatt kritiseras dock i tidningar och TV; olika bankekonomer intervjuas och talar om för oss att dels kommer skatten att vältras över på hushållen (till exempel i form av högre kostnader för våra bolån) och dels kommer kanske banksektorn att tvingas krympa och att avskeda personal. [Read more…]

Varför ökar populismen i Europa?

I en träffande kolumn i DN i förra veckan konstaterade journalisten Andrev Walden häromdagen att det är mycket som kallas populism i dagens politiska diskussion. Ordningsbetyg i skolan; att blockera försök att höja EU-avgiften; ”att inte vara konstruktiv”, och att förespråka kärnkraft, med mera, har de senaste veckorna kallats för ”populism” av politiker i olika läger. Inget av detta är dock ”populism” i ordets rätta bemärkelse. Ordet har en ganska specifik betydelse (som vi kommer till). Men att ordet används allt flitigare kan nog förstås mot bakgrund av att populism, i ordets rätta bemärkelse, blivit allt vanligare i hela västvärlden (vilket också kan leda till att populistiska argument dyker upp även bland etablerade partier). Några relativt nya artiklar har studerat den ökade populismen i Europa och försökt undersöka anledningarna till denna uppgång. [Read more…]