Detta är det sista inlägget i Ekonomistas genomgång av Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons tioende verk är Lagen om särbeskattning mellan makar, en reform från 1971 som frigjorde kvinnors arbetskraft och lade grunden för ekonomisk jämställdhet i det moderna Sverige.

Resultaten i Ekonomistas traditionsenliga omröstning om mottagare till Sveriges Riksbanks pris i ekonomiska vetenskap till Alfred Nobels minne 2026 är klar. Flest röster fick en världsberömd forskare inom fältet industriell organisation.

Måndagen den 12:e oktober tillkännages 2026 års ekonomipristagare. Det är därför hög tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas morgonen fredag den 9:e oktober och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Entreprenörskap har präglat svenskt näringsliv och skapat välstånd sedan 1800-talet och det personifieras på många sätt av Ingvar Kamprads IKEA, nummer 9 i ekonomikanon.

Artificial intelligence has the potential to raise productivity, living standards and long-run economic growth. But its benefits will not be automatic. In this column, originally published in Dagens Nyheter, I argue that the best policy response is not to slow technological progress through taxes and regulation, but to facilitate labour market adjustment, retraining and competition. The real challenge is to help people adapt to change—not to stand in the way of innovation.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Ekonomikanons verk nummer 8 är Saltsjöbadsavtalet som ingicks 1938 mellan företrädare för arbetsmarknadens parter och kom att lägga grunden till ett svenskt sätt att lösa intressemotsättningar.

Detta inlägg är ett gästinlägg av Daniel Spiro, professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet.

Blockaden av Hormuz-sundet och de skenande energipriserna är en kraftig påminnelse om fossilmarknadens nyckfullhet och Sveriges sårbarhet. Detta har påpekats av många. Världens olja och fossilgas kontrolleras mestadels av diktaturer och passerar geopolitiskt riskfyllda s.k. ”chocke points”. Fossil konsumtion hindrar demokratisering och berikar Ryssland så att vi måste lägga mer på försvar och på uppbyggnad av Ukraina.

En vänlig påminnelse om deadline för att skicka in vetenskapliga bidrag till den nationella konferensen i nationalekonomi – senast 15 maj. Konferensen äger rum 20-21 november 2026 vid Jönköping International Business School. Välkonna!