Har Coronapandemin ökat inkomstskillnaderna i Sverige?

Coronapandemin har haft en betydande inverkan på den svenska ekonomin. Men hur dess effekter har fördelats i befolkningen är mindre känt. I en ny rapport från Skatteverket undersöker Nikolay Angelov, forskare vid Skatteverkets analysenhet, och jag Coronapandemins effekter på inkomstfördelningen samt hur regeringens stödpaket har påverkat dessa utfall under pandemin. (Vi har även gett ut en utförligare forskningsstudie på samma tema.)

[Read more…]

Hårdare restriktioner är ineffektiva och kostsamma

Detta är ett gästinlägg av professor Lars Jonung, Lunds universitet.

I ett inlägg på Ekonomistas den 2/6-21 argumenterar Lars Calmfors för att hårdare restriktioner leder till lägre dödlighet samtidigt som de ekonomiska kostnaderna är små. Calmfors vänder sig mot den kritik jag har fört fram mot s k lockdowns i några medförfattade artiklar. Se t ex Andersson och Jonung här och här.

[Read more…]

Nationella konferensen i nationalekonomi 2021: Dags att skicka in uppsatser

Den nationella konferensen i nationalekonomi samlar vartannat år forskare och praktiserande nationalekonomer för att mötas och diskutera viktiga frågor. Den arrangeras av Nationalekonomiska föreningen. Nu planeras ett sjunde möte på Handelshögskolan i Stockholm den 12-13 november 2021. Läs mer om mötet och hur man ska skicka in sina vetenskapliga uppsatser på denna länk.

[Read more…]

Hur bör konsumtion beskattas?

Det här är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid Institut för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Konsumtionsskatter utgör cirka 30 procent av Sveriges skatteintäkter. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet innebär momsen att varor och tjänster blir 25 procent dyrare för konsumenterna, men många varor och tjänster har reducerad moms, exempelvis livsmedel (12 procent), böcker och transporter (6 procent). Dessutom har flera branscher momsundantag, såsom bostadsuthyrning, försäkringar och finansiell verksamhet.

[Read more…]

Finanspolitiska rådets rapport 2021: En kommentar

Nyligen släppte Finanspolitiska Rådet (FPR) sin rapport för år 2021. Rapporten behandlar nästan uteslutande regeringens Coronastödspolitik under 2020. Detta fokus är förståeligt med tanke på Coronakrisens omfattning, men innebär samtidigt att viktiga perspektiv och problemområden inte behandlas lika utförligt. I detta inlägg diskuterar jag min syn på rapportens förtjänster och brister.

[Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt om skattereform

I dagarna släpps det senaste numret av Ekonomisk Debatt, nr 3 2021, med huvudsakligt tema skattereform. Utgångspunkten är Klas Eklunds ESO-rapport om en skattereform, och i numret presenterar han sin rapport i korthet och därefter diskuteras den av fem inbjudna forskare. Utöver detta innehåller numret ett levnadsporträtt av Ingemar Hansson samt recensioner av böcker om hyresregleringen, tidigare finansministrar samt den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.

[Read more…]

Vad kan ekonomer ha att säga om munskydd?

I förra veckan publicerades en DN-debatt artikel som jag var med och samförfattade. Texten kan läsas och förstås på lite olika sätt men mynnar ändå ut i att vi som skrivit artikeln tycker ”att man som ett minimum bör rekommendera munskydd i situationer där det inte är möjligt att hålla avstånd”.

[Read more…]

Nationella konferensen i nationalekonomi flyttas till våren 2021

Den nationella konferensen i nationalekonomi som skulle ha ägt rum den 2-3 oktober på Handelshögskolan i Stockholm flyttas fram till ett ännu okänt datum under 2021, meddelar konferensarrangörerna på Nationalekonomiska Föreningen. Orsaken är det osäkra läget kring Coronaviruset som påverkar hållandet av större möten. Arrangörerna återkommer vid senare tillfälle med information om nytt datum, och Ekonomistas kommer givetvis att anslå denna information.

Övergången till fossilfritt kräver lägre skatter på användningen av gator och vägar

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Jan-Eric Nilsson. Det  baseras på Vägtrafikinstitutets rapport 2020:1051, Framtidens beskattning av vägtransporter.

Intressegrupper har till syfte att tillvarata medlemmarnas speciella intressen och förekommer i många former i samhällets olika delar. Inom vägtransportsektorn driver ett antal sådana organisationer bland annat opinion mot allt för höga skatter på innehav och användning av fordon och för mer resurser till byggande och underhåll av vägnätet.Nationalekonomer i gemen har dock haft begränsad förståelse för att drivmedelsskatterna är problematiska.

[Read more…]

Vem ska bestämma om valutareserven: Riksbanken eller riksdagen?

Riksbankskommittén vill ge Riksbanken stora befogenheter när det gäller valutareserven som inskränker riksdagens beslutanderätt över statens finanser och kan påverka Sveriges möjligheter att låna i utländsk valuta för andra behov. Detta är ur demokratisk synpunkt ett mycket tvivelaktigt förslag, i synnerhet som det inte går att utkräva ansvar för Riksbankens beslut. Riksdagen har visserligen inskränkt sin beslutsmakt genom att ge Riksbanken rätt att besluta om penningpolitiken, men det motiveras med att man därigenom undviker att penningpolitiken annars skulle styras av kortsiktiga politiska hänsyn och inte av vad som är bäst över tid (det s.k. tidsinkonsistensproblemet). Det finns däremot inga skäl till att ge Riksbanken ett betydande oberoende när det gäller valutareservens storlek.

[Read more…]