En av efterkrigstidens mest inflytelserika nationalekonomer, Robert E. Lucas Jr., har gått ur tiden. Han var professor vid Chicagouniversitetet där han utvecklade teorier om makroekonomins funktionssätt. Särskilt betydelsefulla var hans arbeten om förväntningarnas roll för människors beteende och hur detta sätter gränser för den ekonomiska politikens möjligheter att påverka samhällsekonomin.

Ekonomistas bloggare Lars E O Svensson är förstasidesstoff i senaste numret av IMFs magasin Finance & Development. Artikeln beskriver Lars stora betydelse för västvärldens penningpolitik i modern tid. Övriga Ekonomistas-bloggare är stolta över att ha en sådan superstjärna till kollega!

I detta inlägg kommenterar Andreas Bergh och jag en artikel av sociologen Roland Paulsen, ”Svenskarnas passivitet inför den arroganta ekonomiska politiken är obegriplig” (DN den 13 mars). Vi skickade vår kommentar till DN Kultur men ingen svarade på över en vecka och när vi till sist fick tag i DNs kulturchef Björn Wiman meddelade han att vår text blivit för gammal (!) för att publicera. Vi publicerar nu texten på Ekonomistas istället.

Med anledning av att den politiskt oberoende tankesmedjan SNS (tidigare Stiftelsen Näringsliv och Samhälle) fyller 75 år, instiftas ett nytt pris till unga forskare i Sverige. Nominering kan göras fram till mitten av mars och mottagaren presenteras i juni.

På nätauktioner är det vanligt att budgivningen är mycket intensiv de sista minutrarna innan auktionerna stänger (se bland annat denna tidiga artikel på temat). Därför inleddes julfirandet på ovanligt spännande vis då våra lunch-auktioner avslutades klockan 12 på julafton. För oss har det varit spännande att följa auktionerna hela tiden och det är naturligtvis ett visst mått av prestige inblandat i vem som skulle inbringa det högsta beloppet. Länge låg Lars i topp, men dan före dopparedan drog Jonas ifrån under större delen av dagen. I slutspurten var det ganska jämnt, men till slut visade det sig att någon var villig att betala 2031 kronor för att äta lunch med Lars.

Totalt inbringade auktionerna 6543 kronor. Ekonomistas står för Traderas avgifter, så vi kommer att skänka hela detta belopp till Ukrainas armé så fort alla vinnare betalat. Nu ser vi fram emot att äta lunch med personer vi förmodligen inte känner en bit in på det nya året. Men innan det är dags för de luncherna, är det dags för oss att återgå till julfirandet och julmaten.

Med denna spännande inledning på julhelgen önskar vi alla läsare en fröjdefull jul och ett gott nytt år. I Ukraina lär det tyvärr inte bli en fridfull jul, men de generösa bidragen från vinnarna av auktionerna bidrar i alla fall till att öka möjligheten för Ukraina att försvara sig mot Putins fruktansvärda anfallskrig.

Att köpa julklappar är inte lätt, men nu erbjuder vi på Ekonomistas möjligheten att ge sig själv eller någon man bryr sig om en lunch med någon av oss i julklapp. Vi genomför detta i form av sex parallella auktioner – en per skribent – där allt överskott från auktionen (ca 90%) kommer att skänkas till Ukrainas centralbanks insamlingskonto för stöd till Ukrainas armé. Den som vinner en auktion betalar högsta budet och bokar därefter själv in en lunch med den skribent vars auktion man vunnit. Lunchen äger rum i början av 2023 någonstans i centrala Stockholm och vinnaren av auktionen betalar dessutom för lunchen.

Auktionerna avslutats klockan 12:00 på julafton. Gå in och lägg ett bud på Tradera för att möjligheten att äta lunch med Harry Flam, Jesper Roine, Lars EO Svensson, Jonas Vlachos, Daniel Waldenström eller Robert Östling. Vi kommer inte redovisa namnet på dem som vunnit auktionerna.

Skattetrycket, eller skattekvoten, är vårt vanligaste mått på ett lands skattenivå. Det mäts genom att dela de totala skatteintäkterna med samtliga inkomster mätta enligt bruttonationalprodukten BNP. Måttets enkelhet är en styrka, men ett problem är att använda BNP som inkomstnämnare eftersom BNP räknar kapitalförslitning, alltså värdeminskning till följd av kapitalstockens åldrande, som en inkomst trots att den snarare mäter behovet av extra investeringar för att hålla kapitalet intakt. Ett alternativ till BNP när skattetrycket beräknas är nettonationalprodukten, NNP, som exkluderar kapitalförslitning, och som därmed ligger närmare de faktiska inkomster som ska betala skatten. Skattetrycket i NNP höjer Sveriges skattetryck från 43% till 52% och uppvisar en mindre minskning på senare tid än skattetrycket i BNP.

När länder behöver göra särskilt stora investeringar som ska täcka både nutida och framtida behov finns skäl att dessa investeringar läggs vid sidan av den löpande statsbudgeten. Sverige står inför en period av upprustning av sitt militära och civila försvar efter decennier av eftersatt underhåll och låga investeringar. I detta inlägg används en enkel kapitaliseringsmodell för att beräkna storleken på investeringsbehovet, och resultatet visar att flera hundratals miljarder krävs för att återkapitalisera försvaret. Sådana belopp kan inte enkelt ordnas genom att höja den årliga försvarsbudgeten. Statlig upplåning är ett rimligare finansieringsalterantiv för en sådan massiv upprustning.

Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.