Italiens budget en fara för euron

EU-kommissionen har underkänt Italiens statsbudget för 2019 och begärt att den ska revideras, vilket kommissionen aldrig gjort tidigare. Vad föranleder denna drastiska åtgärd? Den beror inte på att budgetunderskottet är större än vad EU:s regler medger. Ett lands underskott får vara 3 procent av BNP innan det är tvunget att vidta korrigerande åtgärder, medan det budgeterade underskottet ligger på 2,4 procent. [Read more…]

Sverige och Luxembourg Income Study

Internationella jämförelser kan ge viktiga insikter om ett lands status och utveckling över tid. Men för att dessa ska kunna göras krävs jämförbar information, och tyvärr har detta saknats för Sverige sedan ett antal år inom inkomstfördelningsområdet. Bakgrunden är olyckliga skrivningar i vissa nyare lagar som stoppade SCBs utlämnande av data till det ansedda internationella forskningsinstitutet Luxembourg Income Study (LIS) där jämförbar inkomstdata samlats sedan nästan 40 år. I somras föreslog dock den forskningspolitiska utredningen Rätt att forska en lagändring som ska göra detta möjligt. Frågan är nu hur regeringen ämnar gå vidare med förslaget.  [Read more…]

Statistiskt trolleri i världsklass

Det sägs ibland att allt går att bevisa med statistik. Talesättet syftar nog främst på att det är lätt att luras med statistik. Men faktum är att statistisk analys i varierande grad alltid vilar på antaganden. I många fall har vi goda skäl att göra dessa antaganden, medan andra fall är mer kontroversiella och kan ge upphov till långa vetenskapliga debatter, t.ex. när det gäller bortfall, mätfel och vilka variabler man kan bortse från i analysen. En artikel som är under utgivning i Journal of Political Economy visar dock att till och med den mest triviala jämförelse vilar på antaganden som inte är självklara. [Read more…]

De svenska registerdatabasernas sorgebarn: Dokumentationen

Svenska registerdata används i allt högre grad inom forskning och utvärdering vilket har resulterat i en mängd rön och lärdomar inom särskilt medicin och samhällsvetenskap. Men ett problem som sällan diskuteras är att de flesta av dessa registerdatabaser är bristfälligt dokumenterade. Antalet variabler är mycket stort (tusentals) och har i de flesta fall förändrats över tid. Statistikmyndigheterna i Danmark (DST) och i viss mån Norge (SSB) har upprättat samordnade system för registerdokumentation, men tyvärr har Sverige och SCB halkat efter. [Read more…]

Nordhaus förtjänar självklart priset

I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]

Gästinlägg: Hur utformar vi en effektiv klimatpolitik?

Detta är ett gästinlägg i vår serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik. Inlägget är skrivet av Markus Larsson, Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, Anton Arbman Hansing, Lunds tekniska högskola, Mathias Fridahl, Linköpings universitet. Alla tre är också verksamma i Fores klimat- och miljöprogram. Tidigare inlägg i serien finns här, här, och här.

Målet med all klimatpolitik bör vara att, på kort och lång sikt, bidra till att minimera de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Vägen dit är att kraftigt minska utsläppen i närtid och samtidigt verka för att på sikt nå en värld med negativa nettoutsläpp. Vid första anblick kan dessa mål te sig identiska, men i själva verket kräver de till viss del olika sorters politiska åtgärder. En effektiv klimatpolitik har åtminstone tre ben: teknikneutrala styrmedel, innovationssatsningar och internationella insatser. [Read more…]

Ekonomipriset 2018 till Nordhaus och Romer

Till slut fick Ekonomistas läsare rätt. Efter att ha varit favorittippad i flera år fick Paul Romer ekonomipriset. Han delar priset med William Nordhaus som också varit populär i Ekonomistas omröstningar. Det var dock nog få som trott att de skulle få priset samtidigt. Men som Per Krusell redogjorde för när priset tillkännagavs, finns gemensamma nämnare utöver att de båda varit favorittippade. [Read more…]

Paul Romer fortsatt favorit

Det händer inte så mycket i Ekonomistas omröstning om ekonomipriset från år till år. Såsom flera tidigare år var Paul Romer ännu en gång favorittippad (9%). På andra plats kom Daron Acemoglu (9%) och på tredje plats William Nordhaus (8%). Hur det gick för resterande kandidater kan du läsa i ursprungsinlägget. Klockan 11:45 kommer beskedet om vem som får årets ekonomipris.

Vem får ekonomipriset 2018?

Det blir inget Nobelpris i litteratur i år, men här på Ekonomistas håller vi fast vid traditionen att tillfråga läsarna vem som får årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages nu på måndag den 8 oktober. [Read more…]