Ekholm och Gerlach: BNP-multiplikatorerna avgörande för finanspolitikens tillväxteffekter

Detta är ett gästinlägg av Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet. 

Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen. [Read more…]

Vad förklarar SD:s framgång?

Få saker i vår samtid diskuteras lika flitigt som hur vi bäst kan förstå de nationalistiska strömningar som sköljer över västvärlden. Trumps valseger och Brexit överrumplade många, men faktum är att högerpopulistiska partier i Europa varit på frammarsch alltsedan 1980-talet (se figur nedan). Här i Sverige har SD ungefärligen fördubblat sitt väljarstöd i varje riksdagsval sedan 1988. Efter Macrons seger i Frankrike tycks många nu hoppas att kulmen har nåtts. Men utan att förstå drivkrafterna bakom högerpopulismens framväxt är det naturligtvis omöjligt att sia om den framtida utvecklingen. Jag vågar inte ge mig i kast med att förklara de bakomliggande drivkrafterna i alla länder, men när det gäller den svenska utveckligen undrar jag om inte en mycket enkel förklaringsmodell med tre beståndsdelar räcker ganska långt. [Read more…]

Spelar verkligen skolsegregation ingen roll?

Diskussionen om skolsegregation tangerar ofta diskussionen om kamrateffekter. Detta är begripligt, men också beklagligt eftersom kamrateffekter är ett snävare begrepp än effekterna av skolsegregation. Skillnaderna mellan dessa begrepp kan belysas med utgångspunkt i en studie av sociologerna Maria Brandén, Gunn Birkelund och Ryszard Szulkin. Studien har uppmärksammats då forskarna påstår att resultaten visar att skolsegregation inte spelar någon roll för skolresultat. Jag vill hävda att denna tolkning inte stämmer, samtidigt som studien innehåller flera intressanta resultat.  [Read more…]

Finanspolitiska rådets rapport och hyresmarknaden

För ett par dagar sedan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport med titeln Svensk finanspolitik 2017. Rådet är en statlig myndighet med uppdrag att bedöma finanspolitikens förenlighet med långsiktigt hållbara finanser och de budgetpolitiska målen (överskottsmålet och utgiftstaket) samt dess effekter på konjunkturen. Huvudbudskapet i årets rapport är att regeringen inte borde ha försvagat det offentliga sparandet under 2017 som är  ett högkonjunkturår och så att sparandet då beräknas ligga under överskottsmålet. Rapporten finns att läsa här.

[Read more…]

Felaktiga prognoser ökar risken för att de offentliga finanserna överskattas

Gästinlägg av Riksrevisionen: Idag publicerar Riksrevisionen en granskning av regeringens medelfristiga makroprognoser. Hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklas bestäms i hög utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. [Read more…]

Den strategiska fördelen med att gå före

Roberts inlägg om effekterna av kvoteringshotet häromdagen fick mig att tänka på andra situationer som har liknande karaktär, och mera specifikt på frågan om en höjd sannolikhet för en framtida omställning (t ex genom hot om framtida reglering) kan få några att vilja gå före? Svaret är inte bara att det är möjligt utan att det händer i ganska stor skala. [Read more…]

Är april- och novemberbarn lika långa?

Många har sannolikt precis som jag själv ställt sig frågan om de som är födda i november är lika långa som de som är födda i april. Ett sätt att få svar på denna fråga är att vända sig till den mönstringsdata som finns tillgänglig för nedladdning från Riksarkivet. Dessa data är naturligtvis avidentifierade, men med över två miljoner observationer går det ändå att undersöka intressanta frågor. [Read more…]

Felaktig publicering av Riksrevisionens granskning!

Av misstag la vi idag ut ett utkast till en artikel från Riksrevisionen. Vi tar bort den och lägger ut den slutliga versionen när den är klar. Vi beklagar den felaktiga publiceringen!

Margareta Winbergs kraftfulla kvoteringshot

För några år sedan publicerades en uppmärksammad studie som visade att en kvoteringslag som infördes 2005 i Norge lett till försämrad lönsamhet för de bolag som påverkades av lagen, ett resultat som dock har omkullkastats av senare studier. Frågan om kvotering till bolagsstyrelser har varit högt på den politiska dagordningen från och till även i Sverige. Allra närmast en svensk kvoteringslag var vi kanske i samband med att Margareta Winberg var vice statsminister och jämställdhetsminister. Margareta Winbergs skarpa hot om kvotering år 2002 blev aldrig lag, men blotta hotet om lagstiftning tycks ha haft stor effekt. [Read more…]