Amorteringskraven snedvrider och utestänger, även i Stockholms län

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se härhär och här) har Finansinspektion beslutat att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven upphör efter den 31 augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som inte är ”rika”.  (Med ”rik” menas här att ha hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar.) De som inte är rika utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. I ett tidigare inlägg visas detta för en genomsnittlig etta och 25–29-åringar i Stockholms kommun 2019. En invändning mot dessa beräkningar har varit att Stockholms kommun bara är en del av storstadsregionen och att beräkningar för hela regionen är mer representativa. I detta inlägg gör jag därför om beräkningarna med data för Stockholms län från Svensk mäklarstatistik och SCB. Snedvridnings- och utestängningseffekterna är stora även i länet. Visserligen är bostadspriserna i genomsnitt lägre i länet, men genomsnittsinkomsten är också lägre. [1]   [Read more…]

Hur påverkar misslyckanden vår syn på rättvisa?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

Jag spelar fotboll i Östergötlands sämsta fotbollslag. Säsongen 2020 kom vi på sista plats i division 4 med 62 mål insläppta. Vi är med andra ord proffs för att förlora (vilket också gör oss till Östergötlands kanske härligaste lag). I tidigare lag jag spelat i har förluster inte alltid hanterats lika bra. Det går nämligen alltid att hitta förklaringar till varför man är det bättre laget och varför man inte förtjänar att förlora. Man kan till exempel skylla på att det var bortamatch. Eller på att det var hemmamatch. Eller så skyller man på fotbollsplanen och domaren. Det är där är lite av en smaksak.

[Read more…]

Granskning utifrån resultat eller elevunderlag?

En nyligen publicerad rapport från Skolinspektionen granskar vad som i media kommit att kallas ”Sveriges 28 sämsta skolor”. Dessa högstadieskolor har valts ut för granskning utifrån deras svaga betygsresultat under åren 2010-2019. Urvalet väcker emellertid viss förundran. Elevunderlaget har en avgörande betydelse för en skolas resultat och bristande likvärdighet i skolornas betygssättning har diskuterats i åratal. Ett urval som hade tagit hänsyn till dessa båda faktorer hade lett till en granskning av helt andra skolor än de som nu hängs ut i media.

[Read more…]