Stora skillnader mellan valkompasser

Det här är ett gästinlägg av Malte Meuller, mastersstudent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Varje valår skapas flertalet valkompasser som ska guida befolkningen i röstandet. Likt många andra använder jag dessa kompasser för att orientera mig i det politiska landskapet. Det som slog mig var att varje kompass gav olika rekommendationer för vilket parti jag sympatiserade mest med. Eftersom valkompasserna förmodligen påverkar röstande är det ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att kompasserna inte är vinklade.

[Read more…]

Till minne av Lena Lindahl (1973-2021)

För ett år sedan, den 7:e september 2021, fick vi veta att vår kära vän och tidigare kollega Lena Lindahl, docent i nationalekonomi, hade gått bort efter en tids sjukdom. Lena var under många år verksam vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet, och det var på SOFI vi lärde känna henne. Lena var en forskare med stort samhällsengagemang. Hon tog sig an jordnära, konkreta frågor med social prägel och policyrelevans. Hennes dörr stod alltid öppen, och hon var en mycket uppskattad kollega – varm, rolig och generös. Lenas tidiga bortgång lämnar ett stort tomrum både forskningsmässigt och för oss vänner och tidigare kollegor.

[Read more…]

Rekorddyr bensin, men historiskt billigt att köra bil

Det här är ett gästinlägg av Julius Andersson, forskare vid SITE på Handelshögskolan i Stockholm, och Celina Tippmann, forskningsassistent vid samma institution.

Den 1 maj i år sänktes skatten på bensin och diesel i Sverige med 1,80 kronor per liter. Denna sänkning av skatten på transportbränsle saknar motstycke i svensk historia. Sedan 1960 har den nominella skattesatsen på bensin endast sänkts tre gånger — och då med mycket små belopp, mellan 4-22 öre per liter.

[Read more…]

Vad kan en dollarauktion säga om kriget i Ukraina?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

År 1971 presenterade spelteoretikern Martin Shubik ett spel som kallas för The Dollar Auction Game. Enligt Shubik själv passar spelet mycket bra på fest. Själv är jag lite tveksam. Men spelet är mycket enkelt och går till såhär: En dollar läggs ut för auktion och lägsta budet är 5 cent. Spelet följer vanliga auktionsregler, men med ett viktigt undantag. Både den personen som lägger det högsta budet, och personen som lägger det näst högsta budet måste betalat vad de budat. Ingen kommunikation mellan budgivarna är tillåtet.

Jag vet inte hur mycket ni brukar betala för en dollar, men personligen brukar min gräns gå någonstans vid 99 cents. I dollarauktionen däremot, är det förvånansvärt lätt att få människor att betala betydligt mycket mer än en dollar, för en dollar. ”Mellan 3-5 dollar är inte ovanligt”, enligt Shubik.

[Read more…]

Karl-Gustaf Löfgren (1943-2021)

Som tidigare meddelats gick professor Karl-Gustaf Löfgren bort hösten 2021. I detta gästinlägg skildrar Thomas Aronsson och Runar Brännlund, båda professorer i nationalekonomi vid Umeå universitet, sin före detta kollega och vän.

[Read more…]

Vilka effekter har sanktioner?

Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

[Read more…]

Investeringsbudgeten är ingen gratislunch

Det här är ett inlägg av Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Emil är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Till och från lyfts kraven på att statens investeringar inte ska bindas av överskottsmålet. Genom att frikoppla investeringarna skulle politiker kunna öka investeringarna i gemensamma angelägenheter. Detta vore dock inte riskfritt. För det första riskerar en investeringsbudget att driva upp statsskulden och försämra statens handlingsutrymme i framtiden. För det andra riskerar vi att politiker opportunistiskt flyttar utgiftsökningar till investeringsbudgeten och driver upp ytterligare skuldsättning.

[Read more…]

Är rika verkligen mer själviska?

Det här är ett inlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet. Kajsa är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Det finns en ganska utbredd uppfattning att rika människor är mer själviska än andra. Enligt Bibeln ska Jesus till exempel ha sagt att det är ”lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike”. I populärkultur framställs rika människor ofta som mer egoistiska, mindre empatiska och mer oetiska än andra. Även fiktiva karaktärer, så som Joakim von Anka, Cruella de Ville och Karl-Bertil Jonssons pappa, verkar ha svårt att se meningen med lite empati och välgörenhet.

Frågan är hur mycket sanning det egentligen ligger i denna stereotyp? Eftersom det är så många faktorer som skiljer rika från fattiga, och rika från mindre rika, är det en ganska svår fråga att svara på.

[Read more…]

Basinkomst kan visst få människor att sluta arbeta!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har under senare år skrivit positivt om så kallad basinkomst (även kallad medborgarlön). Idén är, att om staten ger alla medborgare ett visst grundbelopp varje månad utan krav på motprestation, så skulle vi får mer tid att utveckla våra färdigheter, att studera konst och filosofi, och att kanske på det viset bli bättre människor. Motargumentet har kommit från sura och griniga nationalekonomer som påpekar att om alla människor garanterades en inkomst utan att behöva jobba, så skulle folk sluta jobba – och då skulle ingen medborgarlön kunna finansieras.

[Read more…]

Hur påverkar misslyckanden vår syn på rättvisa?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

Jag spelar fotboll i Östergötlands sämsta fotbollslag. Säsongen 2020 kom vi på sista plats i division 4 med 62 mål insläppta. Vi är med andra ord proffs för att förlora (vilket också gör oss till Östergötlands kanske härligaste lag). I tidigare lag jag spelat i har förluster inte alltid hanterats lika bra. Det går nämligen alltid att hitta förklaringar till varför man är det bättre laget och varför man inte förtjänar att förlora. Man kan till exempel skylla på att det var bortamatch. Eller på att det var hemmamatch. Eller så skyller man på fotbollsplanen och domaren. Det är där är lite av en smaksak.

[Read more…]