Så minns vi Kenneth Arrow från mötena på Askö

Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”.  Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård. [Read more…]

Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning

Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre.  I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]

Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]

Gymnasiekampanj riskerar öka social snedrekrytering

I detta gästinlägg ifrågasätter Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet, kampanjen ”Din talang” som syftar att påverka elevers gymnasieval.
[Read more…]

Orimlig ränteprognos i Riksbankens senaste rapport

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Den 15 februari publicerade Riksbanken sin senaste Penningpolitiska rapport. I den finns nedanstående diagram över den historiska utvecklingen av reporäntan sedan 2011, och en prognos över den framtida reporäntan från februari 2017 fram till 2020.

”Solfjädern” i den högra delen av diagrammet speglar att prognoser om framtida räntor alltid är osäkra. Punktprognosen visas av den streckade kurvan, och de blå ytorna visar osäkerhetsintervall för räntan – osäkerhetsintervall som Riksbanker bedömer som rimliga. [Read more…]

Bör rörlig ränta förbjudas?

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Enligt uppgift i tidningarna utreder Finansinspektionen huruvida rörlig ränta bör förbjudas på bostadslån. Tanken är att eftersom den rörliga räntan kan stiga, och därigenom orsaka obehagliga överraskningar för personer som köpt bostad utan att ha råd med framtida räntehöjningar, ska alla tvingas låna till fast ränta. [Read more…]

Saliga äro spelteoretiska ess

Detta är ett gästinlägg av Erik Mohlin, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet och nyutnämnd Wallenberg Academy Fellow.

Årskrönikorna för 2016 har fyllts av berättelser om kändisar och kulturpersonligheter som dött under det gångna året: Prince, Mohamed Ali, David Bowie, Leonard Cohen, Carrie Fisher, Umberto Eco och Alan Rickman, för att nämna några. Tre namn har dock lyst med sin frånvaro i krönikorna, nämligen ekonompristagarna och spelteoretikerna Lloyd Shapley, Reinhard Selten  och Thomas Schelling. [Read more…]

Högre utbildning i Europa: vad kan vi vänta i en ny, konkurrensutsatt era?

Detta är ett gästinlägg av Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Vad händer när europeiska universitet alltmer tvingas konkurrera om studenterna, och speciellt om de bästa studenterna? Nu har nationalekonomiprofessor Caroline Hoxby på Stanford analyserat detaljerade data över amerikansk högre utbildning, och här kan man hitta många slående skillnader med Europas system. Pekar Hoxbys lärdomar mot framtiden för Europas högre utbildning? [Read more…]

Ansvarsutkrävande behövs för både fel och ineffektivitet

Detta är ett gästinlägg av Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

Den tredje statsmaktens granskning av både privat och offentlig verksamhet är nödvändig, inte minst för att motverka korruption. Vid felaktigheter ställs den ytterst ansvarige till ansvar. Denna artikel diskuterar två aspekter av ett långtgående ansvarutkrävande vid upptäckta felaktigheter. Den första är att ansvarsutkrävande påverkar styrning av verksamhet och att detta påverkar effektiviteten på samhällsnivå. Den andra är att vi måste stärka effektivitetsrevision av den offentliga verksamheten. Nedan illustreras problemet med exempel från näringsliv och statlig verksamhet. [Read more…]

Flyktingkrisen – lösningen på penningpolitikens rävsax?

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet (@GoranHjelm).

För att undvika att fastna i för låg inflation har sedan finanskrisens utbrott 2008 en rad ovanliga penningpolitiska åtgärder vidtagits i många länder. I flera länder har dessa åtgärder inte räckt för att få en positiv spiral med högre inflationsförväntningar och högre inflation. Utvecklingen har därmed likheter med teorin om ”låginflationsfällor”.[1] [Read more…]