Goda råd till Brexitförhandlarna

I detta gästinlägg presenterar Rikard Forslid och Sten Nyberg, båda professorer vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, en analys av förhandlingsspelet kring Brexit. En central slutsats är att EU och Storbritannien först bör komma överens om migrationspolitiken och sen gå vidare till andra frågor. [Read more…]

Fem förslag för mer jämställd nationalekonomi

I det här inlägget diskuterar Anna Sandberg och Robert Östling, båda forskare vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, den senaste veckans debatt om sexism i nationalekonomi och vad vi tycker nationalekonomer kan dra för lärdomar av denna.

Nationalekonomistudenten Alice Wu har skrivit en studentuppsats som den senaste veckan diskuterats flitigt på bloggar och i sociala medier efter att den uppmärksammades i en artikel i New York Times. Uppsatsen handlar om nätforumet Economics Job Market Rumors (EJMR) och studerar den utbredda sexismen bland de anonyma kommentarerna i detta forum. [Read more…]

Karolina Ekholm recenserar ”Adults in the room”

I detta gästinlägg recenserar Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson och professor i nationalekonomi, Adults in the Room av Yanis Varoufakis, Greklands före detta finansminister och tillika professor i nationalekonomi. 
[Read more…]

Inget handelskrig med Donald Trump, men världshandelssystemet kan krackelera

Detta är ett gästinlägg av Carl B. Hamilton, f.d. professor i internationell ekonomi, mångårig riksdagsledamot (L), och idag särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat.

I handelsstatistiken kan ingen effekt avläsas av Trumps protektionistiska ideologi och bombastiska vallöften om höjda tullar. Tvärtom har importen till USA ökat med en procent under Trumps första halvår. Men vad händer sedan?

[Read more…]

Nationalekonomin och den senaste finanskrisen

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Hans Lind.

I bland annat tidskriften Fronesis temanummer om nationalekonomi och nationalekonomer (nr 54-55, 2016) finns i flera uppsatser ett argumentationsmönster som förenklat kan beskrivas på följande sätt:

En observation: Mainstream-nationalekonomer kunde inte förutsäga den senaste finanskrisen.

Tes 1: En bra teori ska kunna förutsäga utvecklingen.

Tes 2: Mainstream-nationalekonomer använder den etablerade ekonomiska teorin.

Slutsats 1: Alltså är den etablerade ekonomiska teorin en dålig ekonomisk teori

Slutsats 2: Alltså är det viktigt att det utvecklas nya (heterodoxa) teorier som kan ersätta den etablerade ekonomiska teorin.

Det går att kritisera flera steg i denna argumentation.

[Read more…]

Mekanismer för skolval

På senare tid har det varit ovanligt många utspel i skolvalsdebatten. Exempelvis vill SSU låta socioekonomiska faktorer bestämma elevplacering och Skolkommissionen vill lotta ut platser i skolor med högt söktryck. Debatten är viktig eftersom klyftorna mellan de svenska skolorna växer och elevsammansättningen inom varje skola blir allt homogenare. I detta gästinlägg presenterar och diskuterar Tommy Andersson, professor vid Lunds universitet och styrelseledamot i Society for Economic Design, vad forskningen säger om grundprinciperna för elevplacering. [Read more…]

Ekholm och Gerlach: BNP-multiplikatorerna avgörande för finanspolitikens tillväxteffekter

Detta är ett gästinlägg av Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet. 

Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen. [Read more…]

Felaktiga prognoser ökar risken för att de offentliga finanserna överskattas

Gästinlägg av Riksrevisionen: Idag publicerar Riksrevisionen en granskning av regeringens medelfristiga makroprognoser. Hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklas bestäms i hög utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. [Read more…]

Felaktig publicering av Riksrevisionens granskning!

Av misstag la vi idag ut ett utkast till en artikel från Riksrevisionen. Vi tar bort den och lägger ut den slutliga versionen när den är klar. Vi beklagar den felaktiga publiceringen!

De små stegens tyranni

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Väg- och transportforskningsinstitutet.

Trafikverket har nyligen fått regeringens direktiv för arbetet med att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet (rskr. 2016/17:101). Bakom denna byråkratiska formulering döljer sig ett dokument med stora negativa konsekvenser för möjligheterna att genomföra den politik som riksdagen sedan länge står bakom, nämligen att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. [Read more…]