Karl-Gustaf Löfgren (1943-2021)

Som tidigare meddelats gick professor Karl-Gustaf Löfgren bort hösten 2021. I detta gästinlägg skildrar Thomas Aronsson och Runar Brännlund, båda professorer i nationalekonomi vid Umeå universitet, sin före detta kollega och vän.

[Read more…]

Vilka effekter har sanktioner?

Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

[Read more…]

Investeringsbudgeten är ingen gratislunch

Det här är ett inlägg av Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Emil är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Till och från lyfts kraven på att statens investeringar inte ska bindas av överskottsmålet. Genom att frikoppla investeringarna skulle politiker kunna öka investeringarna i gemensamma angelägenheter. Detta vore dock inte riskfritt. För det första riskerar en investeringsbudget att driva upp statsskulden och försämra statens handlingsutrymme i framtiden. För det andra riskerar vi att politiker opportunistiskt flyttar utgiftsökningar till investeringsbudgeten och driver upp ytterligare skuldsättning.

[Read more…]

Är rika verkligen mer själviska?

Det här är ett inlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet. Kajsa är en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

Det finns en ganska utbredd uppfattning att rika människor är mer själviska än andra. Enligt Bibeln ska Jesus till exempel ha sagt att det är ”lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike”. I populärkultur framställs rika människor ofta som mer egoistiska, mindre empatiska och mer oetiska än andra. Även fiktiva karaktärer, så som Joakim von Anka, Cruella de Ville och Karl-Bertil Jonssons pappa, verkar ha svårt att se meningen med lite empati och välgörenhet.

Frågan är hur mycket sanning det egentligen ligger i denna stereotyp? Eftersom det är så många faktorer som skiljer rika från fattiga, och rika från mindre rika, är det en ganska svår fråga att svara på.

[Read more…]

Basinkomst kan visst få människor att sluta arbeta!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har under senare år skrivit positivt om så kallad basinkomst (även kallad medborgarlön). Idén är, att om staten ger alla medborgare ett visst grundbelopp varje månad utan krav på motprestation, så skulle vi får mer tid att utveckla våra färdigheter, att studera konst och filosofi, och att kanske på det viset bli bättre människor. Motargumentet har kommit från sura och griniga nationalekonomer som påpekar att om alla människor garanterades en inkomst utan att behöva jobba, så skulle folk sluta jobba – och då skulle ingen medborgarlön kunna finansieras.

[Read more…]

Hur påverkar misslyckanden vår syn på rättvisa?

Det här är ett gästinlägg av Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid JEDI Lab, Linköpings Universitet.

Jag spelar fotboll i Östergötlands sämsta fotbollslag. Säsongen 2020 kom vi på sista plats i division 4 med 62 mål insläppta. Vi är med andra ord proffs för att förlora (vilket också gör oss till Östergötlands kanske härligaste lag). I tidigare lag jag spelat i har förluster inte alltid hanterats lika bra. Det går nämligen alltid att hitta förklaringar till varför man är det bättre laget och varför man inte förtjänar att förlora. Man kan till exempel skylla på att det var bortamatch. Eller på att det var hemmamatch. Eller så skyller man på fotbollsplanen och domaren. Det är där är lite av en smaksak.

[Read more…]

Slutreplik: Fortsatt egendomliga resonemang om covidrestriktioner av Lars Jonung

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Mitt inlägg den 2/6 kritiserade Lars Jonung för att ha gett en felaktig bild av den empiriska forskningen när han hävdat att den tydligt visar att tvingande restriktioner och nedstängningar inte märkbart minskat smittspridning och dödlighet i covid-19. Jonung står fast vid denna uppfattning i sin replik den 14/6. Den har föranlett flera kommentarer – några mycket kritiska – och ett svar på dem från Jonung. [Read more…]

Hårdare restriktioner är ineffektiva och kostsamma

Detta är ett gästinlägg av professor Lars Jonung, Lunds universitet.

I ett inlägg på Ekonomistas den 2/6-21 argumenterar Lars Calmfors för att hårdare restriktioner leder till lägre dödlighet samtidigt som de ekonomiska kostnaderna är små. Calmfors vänder sig mot den kritik jag har fört fram mot s k lockdowns i några medförfattade artiklar. Se t ex Andersson och Jonung här och här.

[Read more…]

Hur bör konsumtion beskattas?

Det här är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid Institut för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Konsumtionsskatter utgör cirka 30 procent av Sveriges skatteintäkter. Momsen är i särklass viktigast. I normalfallet innebär momsen att varor och tjänster blir 25 procent dyrare för konsumenterna, men många varor och tjänster har reducerad moms, exempelvis livsmedel (12 procent), böcker och transporter (6 procent). Dessutom har flera branscher momsundantag, såsom bostadsuthyrning, försäkringar och finansiell verksamhet.

[Read more…]

Fel om inget vetenskapligt stöd för hårdare restriktioner

Det här är ett gästinlägg av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Den svenska pandemihanteringen har främst byggt på frivillig anpassning till icke bindande rekommendationer. En central fråga har varit om hårdare restriktioner, inklusive nedstängningar, borde ha genomförts. Lars Jonung har i uppmärksammade inlägg – ensam eller med medförfattare – i till exempel Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Sveriges Radio starkt vänt sig emot alla former av tvingande åtgärder. Argumentationen bygger på dels rent ideologiska ståndpunkter, dels påståenden om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att nedstängningar kan minska smittspridning och dödlighet. [Read more…]