Ekholm och Gerlach: BNP-multiplikatorerna avgörande för finanspolitikens tillväxteffekter

Detta är ett gästinlägg av Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet med ansvar för ekonomisk analys och internationellt samarbete, och Peter Gerlach, planeringschef på finansdepartementet. 

Den svenska ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. Att svensk ekonomi har återhämtat sig bättre från nedgången i samband med finanskrisen än de flesta EU-länder kan tillskrivas en rad faktorer, såsom att Sverige stod väl rustat inför finanskrisen, att det svenska näringslivet intagit en gynnsam position i många tillväxtnäringar, en relativt god demografi och vissa gynnsamma reformer under den förra regeringen. Men att tillväxten varit så stark den senaste tiden är svårt att endast förklara med dessa strukturella faktorer.  En delförklaring som ofta verkar glömmas bort i debatten står att finna i den stabiliseringspolitik som förts sedan 2014. Det mest uppenbara är att penningpolitiken då blev ordentligt expansiv, men vi menar att den förda finanspolitiken också har bidragit till utvecklingen. [Read more…]

Felaktiga prognoser ökar risken för att de offentliga finanserna överskattas

Gästinlägg av Riksrevisionen: Idag publicerar Riksrevisionen en granskning av regeringens medelfristiga makroprognoser. Hur statens budget och de offentliga finanserna utvecklas bestäms i hög utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen. Träffsäkra prognoser för de offentliga finanserna förutsätter träffsäkra makroprognoser. [Read more…]

Felaktig publicering av Riksrevisionens granskning!

Av misstag la vi idag ut ett utkast till en artikel från Riksrevisionen. Vi tar bort den och lägger ut den slutliga versionen när den är klar. Vi beklagar den felaktiga publiceringen!

De små stegens tyranni

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Väg- och transportforskningsinstitutet.

Trafikverket har nyligen fått regeringens direktiv för arbetet med att ta fram ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet (rskr. 2016/17:101). Bakom denna byråkratiska formulering döljer sig ett dokument med stora negativa konsekvenser för möjligheterna att genomföra den politik som riksdagen sedan länge står bakom, nämligen att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. [Read more…]

Så minns vi Kenneth Arrow från mötena på Askö

Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”.  Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård. [Read more…]

Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning

Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre.  I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]

Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]

Gymnasiekampanj riskerar öka social snedrekrytering

I detta gästinlägg ifrågasätter Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet, kampanjen ”Din talang” som syftar att påverka elevers gymnasieval.
[Read more…]

Orimlig ränteprognos i Riksbankens senaste rapport

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Den 15 februari publicerade Riksbanken sin senaste Penningpolitiska rapport. I den finns nedanstående diagram över den historiska utvecklingen av reporäntan sedan 2011, och en prognos över den framtida reporäntan från februari 2017 fram till 2020.

”Solfjädern” i den högra delen av diagrammet speglar att prognoser om framtida räntor alltid är osäkra. Punktprognosen visas av den streckade kurvan, och de blå ytorna visar osäkerhetsintervall för räntan – osäkerhetsintervall som Riksbanker bedömer som rimliga. [Read more…]

Bör rörlig ränta förbjudas?

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Enligt uppgift i tidningarna utreder Finansinspektionen huruvida rörlig ränta bör förbjudas på bostadslån. Tanken är att eftersom den rörliga räntan kan stiga, och därigenom orsaka obehagliga överraskningar för personer som köpt bostad utan att ha råd med framtida räntehöjningar, ska alla tvingas låna till fast ränta. [Read more…]