Skyddas människoliv och ekonomi av en hög immunitet i Sverige?

Detta gästinlägg av Rodney Edvinsson, professor i ekonomisk historia vid Stokholms universitet, tar upp frågor om immunitetsmätning och BNP-utveckling under Coronakrisen i Sverige och andra länder. [Read more…]

Ekonomin oroar mer än sjukdomen

Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]

Gunnar Lantz: Krisstöd till rätt kommuner

En viktig del av regeringens krispaket är extra resurser till kommunerna. I detta gästinlägg diskuterar Gunnar Lantz, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), utformningen av detta krisstöd.
[Read more…]

Finansinspektionen måste gå längre och avskaffa amorteringskravet!

Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, Assistant Professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.

Finansinspektionen har meddelat att alla bolånetagare får undantag från amorteringskraven till och med juni 2021, oavsett om de har förlorat inkomst eller inte. Det tidigare förslaget att ge undantag för enbart dem som förlorat inkomster var otillräckligt, och som jag tidigare argumenterat är det ett korrekt beslut att utvidga amorteringsfriheten till alla hushåll för att förbättra hushållens likviditet och hjälpa dem hantera den ekonomiska krisen. Att amorteringsfrihet inte kräver förlorad inkomst gör att även de hushåll som förväntar sig att förlora inkomster kan börja spara i mer likvida tillgångar och vara bättre rustade för framtiden. Det är också bra att undantag ges för nya lån och under en längre tid. Överlag är beslutet ett gott steg i rätt riktning, och Finansinspektionens snabba agerande är lovvärt. Men Finansinspektionen måste gå längre och avskaffa amorteringskravet. [Read more…]

Rätt åtgärd vid rätt tid?

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

När vissa beslut är irreversibla ska vi, enligt teorin för reala optioner, inte naivt tillämpa principen om nuvärdesmaximering. Om osäkerheten är stor men förväntas minska är det värt att investera mycket i att hålla flera dörrar öppna. Tillämpat på coronaepidemin innebär detta att det finns ett optionsvärde i att snabbt och aggressivt införa karantänsregler för att inte släppa viruset fritt i samhället, även om sannolikheten är hög för att viruset inte är särskilt dödligt. På liknande sätt finns det ett optionsvärde i att snabbt ge företag omfattande stöd för att undvika onödiga konkurser, även om karantänsreglerna sannolikt snabbt kan lyftas och ekonomin återgå till vardagen. I ett senare skede, när mer information finns tillgänglig, kan karantänsreglerna lättas och det ekonomiska stödet reduceras. [Read more…]

Oskar Nordström-Skans: Bredda a-kassan, men på rätt sätt!

Med anledning av Corona-krisen välkomnar Ekonomistas gästinlägg kring möjliga åtgärdsförslag och deras utformning. Vi uppmuntrar också till en diskussion om åtgärdsförlagen i kommentarstråden och särskilt då av skribenter som inte är anonyma. I detta inlägg diskuterar professor Oskar Nordström-Skans vid Uppsala universitet akuta förändringar i a-kassan.  [Read more…]

Utvidga corona-amorteringsfriheten till alla!

Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, Assistant Professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.

Det är ett välkommet besked att Finansinspektionen meddelat att inkomstbortfall kopplat till coronaviruset är ett skäl till undantag från amorteringskravet. Men att tillfälligt ge undantag från amorteringskravet är inte tillräckligt. Istället bör amorteringskravet avskaffas för nuvarande bolån. Huruvida det ska återinföras för nya bolån så småningom bör diskuteras. [Read more…]

Värdering av coronavirusets dödsfall

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

En specifik människas liv kan inte värderas i pengar, men för att vi ska kunna fatta rimliga policybeslut behöver vi ha en uppfattning om värdet av ett statistiskt liv. De vanliga metoder som brukar användas för att värdera statistiska liv kan bidra till beslutsunderlaget när våra politiker och andra beslutsfattare ska välja strategi för att bekämpa coronaviruset. Enkla överslagsberäkningar, baserade på de åldersspecifika dödlighetstal som rapporterats i litteraturen, visar att värdet av de levnadsår som viruset kan komma att ta kan uppgå till motsvarande en fjärdedel av BNP. Detta ger stöd för uppfattningen att väldigt drastiska åtgärder är motiverade. [Read more…]

Är tillväxt bra för klimatet?

Följande är ett gästinlägg av Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Daniel har bland annat forskat och undervisat om resurs- och miljöfrågor. Inlägget är ganska långt och innehåller många länkar och utgör på så vis en bra start för den som vill hitta relevant bakomliggande forskning.

Lite då och då dyker påståendet upp att ekonomisk tillväxt är bra för miljön och klimatet. Ett exempel är Dagens Nyheters ledarsida, där Mattias Svensson för ett tag sen påstod att ”Tillväxt är en förutsättning för att rädda klimatet” och att minskning av utsläpp sker ”tack vare” att vi konsumerar mer i största allmänhet.[1] Frågan är om det stämmer; är konsumtionstillväxt bra för klimatet? [Read more…]

Därför bör Sverige delta i EU:s bankunion – nu!

En av EU:s stora utmaningar de närmaste åren är att utveckla regelverk och institutioner för finansmarknaden. Det finns flera skäl att göra detta. För det första måste risken för framtida finanskriser minskas. För det andra måste framtida finanskriser kunna hanteras mer effektivt än eurokrisen 2010-2012. För det tredje behöver den europeiska finansmarknaden bli mer gränsöverskridande. För det fjärde finns det en önskan att öka finansieringen i värdepappersmarknader på bekostnad av finansiering via bankers balansräkningar. De två senare målen är inspirerade av en jämförelse med den amerikanska finansmarknaden. Delstatsmarknaderna i USA är integrerade med varandra och banksektorn är avsevärt mindre i relation till BNP än vad fallet är i Europa. Det finns en önskan att röra sig i riktning mot den amerikanska finansmarknaden. Dock inte nödvändigtvis hela vägen. Detta är ett gästinlägg av Pehr Wissén, professor emeritus of practice på Swedish House of Finance. [Read more…]