Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.
Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Nu läser vi i tidningarna att staten ska införa en speciell bankskatt för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Tanken på en sådan skatt kritiseras dock i tidningar och TV; olika bankekonomer intervjuas och talar om för oss att dels kommer skatten att vältras över på hushållen (till exempel i form av högre kostnader för våra bolån) och dels kommer kanske banksektorn att tvingas krympa och att avskeda personal. [Read more…]
Detta är ett gästinlägg av Thor Berger, Wallanderstipendiat i ekonomisk historia vid Lunds Universitet samt Per Engzell, fil dr i sociologi från Institutet för social forskning och postdok vid Oxfords universitet
Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning.
När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt. Många tänker på ett förval som ett tillräckligt bra val för de pensionssparare som är oförmögna eller omotiverade att göra ett eget bättre val. Men det är inte uppenbart att någon premiepensionssparare bör välja bort AP7 Såfa. [Read more…]
Detta inlägg är ett gästinlägg av Markus Larsson (ekonomie doktor), Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt programchef klimat och miljö, tankesmedjan Fores.
Navigerar man i ett landskap där en trovärdig källa säger att utvecklingen, till exempel utsläpp av växthusgaser, går åt rätt håll samtidigt som en annan, lika trovärdig, källa säger att utsläppen ökar gäller det att hålla tungan rätt i mun.
Såväl Naturvårdsverket som SCB rapporterar om Sveriges utsläpp av växthusgaser. Årliga beräkningar för att följa Sveriges globala klimatpåverkan görs på tre olika sätt – ett sätt för att följa upp de svenska klimatmålen och två kompletterande sätt för att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan: [Read more…]
Detta är ett gästinlägg av Spencer Bastani, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
I den svenska skattedebatten hörs ibland att en grön, miljövänlig skatteväxling vore att höja konsumtionsskatten och minska arbetsinkomstskatten. På så vis skulle folk konsumera mindre, vilket vore positivt för miljön. Men även om detta tankesätt är behjärtansvärt, är det i grunden felaktigt. [Read more…]
Amorteringskravet har haft en betydligt större negativ effekt för ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden än den bild Finansinspektionen ger skriver Robert Boije, fil. dr. i nationalekonomi och chefsekonom på SBAB, i detta gästinlägg.
Den 1 juni 2016 införde regeringen på inrådan av Finansinspektionen ett lagstadgat amorteringskrav som säger att hushåll som tar bostadslån med en belåningsgrad (lån/värdet på bostaden) på 50–70 procent ska amortera 1 procent på hela lånet per år tills lånet når 50 procent. Om lånet överstiger 70 procent ska 2 procent av hela lånet amorteras per år. Den 1 mars 2018 skärptes kravet. Om bolånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst ska, utöver ovanstående krav, ytterligare 1 procent av bolånet amorteras per år. En bolånetagare som har över 70 procents belåningsgrad och ett lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste alltså amortera 3 procent av hela lånet per år. Det syfte som Finansinspektionen och regeringen angett för amorteringskravet är att det ska motverka makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker förknippade med hushållens skulder. [Read more…]
I detta gästinlägg undar Mats Persson, professor på IIES, vad som kan ligga bakom den sjuksköterskebrist som råder runtom i landet. Frågorna är fler än svaren så diskutera gärna vidare i kommentarstråden!
Häromveckan kunde man i SvD man läsa att det råder stor brist på sjuksköterskor i Sverige. Bristen är så stor att många sjukhus, till exempel exempelvis Sahlgrenska i Göteborg, tvingas hyra in sig på privata sjukhus och kliniker för att kunna genomföra viktiga operationer. Och detta är inte något nytt fenomen. Varje sommar läser vi i tidningarna att det är brist på sjuksköterskor under semestertiden, och sjukhusen tvingas därför hyra in sköterskor från den privata sektorn. [Read more…]
Som nyligen meddelats har Villy Bergström, docent i nationalekonomi och fd vice riksbankschef, gått bort. I detta gästinlägg tecknar professor emeritus Mats Lundahl, Handelshögskolan i Stockholm, ett personligt porträtt av Villy Bergström. [Read more…]
I dagarna har 21 har lyckliga doktorander i Sverige, Norge och Danmark fått besked om att de under 2019 kommer att få presentera sin forskning vid nationalekonomiska institutioner i de tre nämnda länderna. Detta är ett resultat av ett nytt program med syfte att träna doktorander inför internationella akademiska arbetsmarknader. I detta gästinlägg beskriver Tommy Andersson (Lunds universitet) och Randi Hjalmarsson (Göteborgs universitet) bakgrunden och utfallet av detta program. [Read more…]
Misstankar om att valresultat i Ryssland manipulerats har framförts många gånger (och många gånger har dessa misstankar varit minst sagt välgrundade, … [Läs vidare]
Jag är i grunden ganska positivt inställd till hyresregleringen. I en värld där det är svårt att via skattsedeln omfördela från rik till fattig kan … [Läs vidare]
Från vänsterhåll hävdas ibland slentrianmässigt att nationalekonomer får ett allt större inflytande över politiken. Jag tror att det är precis … [Läs vidare]
När vi som forskare empiriskt vill skatta effekter av olika åtgärder, t ex en viss utbildning eller en viss organisation, står vi inför utmaningen är … [Läs vidare]
Den politiska debatten utvecklas ibland till sifferdueller där förledande exakta uppgifter kastas fram och tillbaka. Det är ofta inte särskilt enkelt … [Läs vidare]
Senaste kommentarer