Tärande och närande näringsliv

Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]

Den översta procenten i (delvis) nytt ljus

Den ökade inkomstojämlikheten i västvärlden har fått mycket uppmärksamhet under senare tid. Bland de mest diskuterade måtten på denna ökade ojämlikhet är den ökade andelen av alla inkomster som den översta procenten i inkomstfördelningen tjänar. Nu har några nya studier kommit som vill nyansera bilden av topprocentens andel. [Read more…]

Klokt och insiktsfullt om hushållens skulder från Konjunkturinstitutet

Kloka och insiktsfulla ord om hushållens skulder av Konjunkturinstitutet i fördjupningen Lånar hushållen för mycket?Konjunkturläget juni 2013.

Här är ingressen till fördjupningen: ”Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit snabbt sedan mitten av 1990-talet, mycket snabbare än tidigare. Det finns en oro för att de stigande skulderna skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser vid ett stort prisfall på bostäder. Konjunkturinstitutets bedömning är att bostadspriserna i huvudsak kan förklaras av utvecklingen av ett antal fundamentala faktorer, som ränta, skatter, hushållens inkomster och byggkostnader. Givet den prognostiserade utvecklingen av dessa faktorer är ett nära förestående stort prisfall mindre sannolikt. Om ett prisfall i storleksordningen 20 procent ändå skulle inträffa påverkas hushållens konsumtion, bostadsinvesteringarna och därmed konjunkturen negativt. Konjunkturinstitutets bedömning är dock att ett isolerat husprisfall har relativt begränsade realekonomiska effekter och att det finansiella systemet då är motståndskraftigt.” Läs fördjupningen.

Ekonomistas presenterar ny ekonomista: Lars E.O. Svensson

Vi är mycket glada att kunna presentera Lars E.O. Svensson som ny skribent här på Ekonomistas. Lars är förstås mest känd för den breda allmänheten i sin roll som vice riksbankschef (åren 2007-2013) men är inom det akademiska en sedan långt tillbaka mycket välmeriterad forskare. Han är en av världens ledande penningpolitiska auktoriteter men har också en rad publikationer inom andra områden, främst internationell makro. [Read more…]

Inte självklart att satsa mer på infrastruktur

Det här är ett gästinlägg av Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, och Johan Nyström, teknologie doktor och nationalekonom vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Majoriteten av svenska politiker är över blockgränsen överens om att mer pengar ska satsas på transportinfrastruktur. Uppfattningen delas av Svenskt Näringsliv och SEKO med stöd av bl.a. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Globaliseringsrådet och många därtill. Det enda man tycks vara oense om är hur stora satsningar som behövs. [Read more…]

Brutto- och nettoskulder

Regeringen meddelade igår att man ämnar sälja statens innehav av aktier i Nordea. Inget fel i det, men argumentet att detta kommer att minska statsskulden är en aning märkligt. En försäljning innebär ju bara att staten byter ett tillgångsslag (bankaktier) mot ett annat (kontanter). [Read more…]

Skadar utvärderingar den offentliga sektorn?

Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson, fil dr i nationalekonomi och verksam vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Nationalekonomer förordar ofta att offentlig verksamhet behöver utvärderas och att resultaten från dessa utvärderingar skall vägleda framtida policy. På sistone har emellertid kritiska röster höjts mot utvärderingar och fokuseringen på ”resultat” inom den offentliga sektorn. Den prisbelönta journalisten Maciej Zaremba målar i en artikelserie (som nu blir bok) upp en dyster bild av hur resultatfokusering och ”output”-mätning lett till oönskade konsekvenser inom svensk sjukvård. En liknande bild för akademin tecknas i en nyutgiven antologi redigerad av Sharon Rider, Ylva Hasselberg och Alexandra Waluszewski. I en artikel på DN debatt menar statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm att resultatfokuseringen inom den offentliga verksamheten nått vägs ände. De dystra konsekvenserna av ”utvärderingssamhället” är så uppenbara att progressiva politiska krafter (vilket enligt artikelförfattarna är socialdemokraterna) har “öppet mål” om de väljer att gå till val på frågan. [Read more…]

Betygssystem som bäddar för misslyckanden

Under den senaste mandatperioden har betygssystemet gjorts om: fler betygssteg har införts och försök (med betoning på försök) har gjorts att tydliggöra betygskriterierna. Ett viktigt syfte har varit att öka likvärdigheten i betygssättningen, men det är tveksamt om åtgärderna kommer att uppnå detta mål. Istället riskerar förändringarna att förstärka problemet med att betygssystemet gör det väldigt lätt att misslyckas. Snarare än att detaljreglera kunskapskriterier borde ett system som baseras på lärarnas professionalitet byggas. [Read more…]

Färre samlag en följd av tillväxtens naturlag?

För någon vecka sedan rapporterade Aftonbladet att svenskarna har mindre sex nu än 1967 och 1996 då liknande undersökningar gjordes. För nationalekonomer borde detta inte komma som en överraskning. I Staffan Burenstam-Linders fantastiska lilla bok Den rastlösa välfärdsmänniskan är en av huvudhypoteserna att vi i takt med att vi blir rikare (men ändå fortsätter jobba lika mycket) kommer ägna allt mindre tid åt sådan konsumtion som främst beror på den tid vi lägger ned och vars upplevelse inte kan förhöjas med hjälp av mer materiella resurser. [Read more…]

En tänkvärd bild

Leder skattesänkningar till fler jobb? I de grundläggande makromodeller jag precis lärt ut här i Uppsala är svaret oftast ja, åtminstone på kort sikt. Men gäller det alla typer av skattesänkningar och för alla personer på och utanför arbetsmarknaden? En tänkvärd bild från kursen antyder att utanförskapets problem kanske inte enbart kan lösas med ytterligare skattesänkningar. [Read more…]