Faktaresistens (mp)

Strax före jul kunde DN berätta att Jonas Eliasson flyttats från sitt uppdrag som trafikdirektör i Stockholm. Den officiella förklaringen var att ”Inför kommande [mandat-] period är vi överens om att samarbetsformerna mellan trafikkontoret och trafiknämnden behöver utvecklas ytterligare”. Den verkliga anledningen är att trafikkontoret under Eliasson hade tagit fram en analys av införandet av miljözoner (förbud för vissa fordon på vissa gator) i Stockholm och funnit att tillräckligt ren luft skulle uppnås utan miljözoner, och att kostnaden i form av värdeminskning och förnyelse av fordonsparken var långt större än vinsterna. Detta gillade inte Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholm, som såg till att Eliasson fick nya uppgifter. Helldén har länge varit en förespråkare för miljözoner och regeringen gav kommuner rätt att införa sådana i augusti förra året.

[Read more…]

Behöver Sverige en ny skattereform?

Talet om skattereform i Sverige har hörts allt oftare på senare tid. Men vad menas egentligen med ”skattereform”? Är det fråga om en genomgripande förändring eller handlar diskussionen snarare om marginella förändringar inom ramen för det befintliga systemet? I detta inlägg diskuteras olika svenska skatterna och deras eventuella förändringsbehov. Slutsatserna pekar mot att någon genomgripande reform knappast behövs, men däremot en rad justeringar. [Read more…]

Två kommande möten i Nationalekonomiska Föreningen

Med jämna mellanrum håller Nationalekonomiska Föreningen sammankomster där aktuella och viktiga samhällsfrågor diskuteras. De två kommande mötena är ovanligt intressanta. Det första mötet diskuterar frågan “Bör riksdagen få mer makt relativt regeringen?” av statsvetarna Johannes Lindvall och Jan Teorell, bl a utifrån SNS Demokratirapport 2017 som behandlade just denna fråga. Det andra mötet diskuterar frågan om “En ny skattereform” där några av landets ledande ekonomer samt företrädare för Skatteverket och finansdepartementet deltar. Både medlemmar och icke-medlemmar är välkomna till dessa möten!
[Read more…]

Finansinspektionen underskattar de negativa effekterna av amorteringskravet

Amorteringskravet har haft en betydligt större negativ effekt för ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden än den bild Finansinspektionen ger skriver Robert Boije, fil. dr. i nationalekonomi och chefsekonom på SBAB, i detta gästinlägg.

Den 1 juni 2016 införde regeringen på inrådan av Finansinspektionen ett lagstadgat amorteringskrav som säger att hushåll som tar bostadslån med en belåningsgrad (lån/värdet på bostaden) på 50–70 procent ska amortera 1 procent på hela lånet per år tills lånet når 50 procent. Om lånet överstiger 70 procent ska 2 procent av hela lånet amorteras per år. Den 1 mars 2018 skärptes kravet. Om bolånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst ska, utöver ovanstående krav, ytterligare 1 procent av bolånet amorteras per år. En bolånetagare som har över 70 procents belåningsgrad och ett lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste alltså amortera 3 procent av hela lånet per år. Det syfte som Finansinspektionen och regeringen angett för amorteringskravet är att det ska motverka makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker förknippade med hushållens skulder. [Read more…]

Onyanserad kritik av Handelshögskolan

Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser. Som nationalekonom är boken extra intressant då nationalekonomi spelar en förvånansvärt stor roll i Holmqvists beskrivning av Handelshögskolan.  [Read more…]