I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas skrev jag om det olyckliga med att porträttera vårt samhälles val som ett mellan att stänga ner samhället, med förödande konsekvenser för ekonomin, alternativt att ”fortsätta som vanligt”, med oacceptabelt höga dödstal som följd. Inte för att det inte skulle finnas en avvägning. Självklart behöver beslutsfattare nu – liksom i så många andra situationer – om inte en prislapp på liv, så åtminstone ett systematiskt sätt att tänka kring dödstal och kostnader för restriktionerna. Just därför är det välkommet med den typ av initiativ som till exempel Norges regering tagit, och som kommenterades av Karolina häromdagen, som syftar just till att beräkna konsekvenser för ekonomin av olika åtgärder. Om inte annat så för att förklara hur man kan tänka kring avvägningar som ändå måste göras. [Read more…]
Ekonomin oroar mer än sjukdomen
Det här är ett gästinlägg av Ola Andersson, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, Pol Campos-Mercade, forskare i nationalekonomi, Köpenhamns universitet, Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, Florian Schneider, forskare i nationalekonomi, Zürichs universitet och Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.
Sveriges smittskyddsstrategi har väckt debatt. Den bygger i hög utsträckning på frivillighet och tillit. I en nyligen genomförd enkätstudie finner vi att efterlevnaden tycks vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Det som oroar svenskarna mest är inte smittan, utan de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Resultaten understryker också att frivillighet värderas högt. En genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i 4 veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. På nationell nivå motsvarar det över 30 miljarder kronor eller 30 000 kvalitetsjusterade levnadsår. [Read more…]
Riksbanken utnyttjar coronakrisen
Detta är ett inlägg av Peter Englund och Per Krusell, som var sakkunniga i Riksbankskommittén, samt Harry Flam, som var utredare av Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende.
Riksbankens direktion missförstår helt syftet med förslaget till ny riksbankslag. Det framgår tydligt av direktionens remissvar på Riksbankskommitténs lagförslag som sammanfattas på DN-debatt och av riksbankschefens uttalanden i en intervju i DN. Lagförslaget syftar till att befästa Riksbankens oberoende, inte att inskränka det som riksbankschefen misstänker. Dessutom tycks direktionen anse att den är bättre skickad att göra bedömningar om vilka prioriteringar som är bäst för Sverige i en kris än regering och riksdag. [Read more…]
Norsk rapport om samhällsekonomiska konsekvenser av hanteringen av coronaviruset
I Norge har regeringen tagit initiativ till att skapa en expertgrupp med uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Kanske något att ta efter här i Sverige? [Read more…]
Gunnar Lantz: Krisstöd till rätt kommuner
En viktig del av regeringens krispaket är extra resurser till kommunerna. I detta gästinlägg diskuterar Gunnar Lantz, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), utformningen av detta krisstöd.
[Read more…]
Remissvar på förslaget till ny riksbankslag
I november 2019 blev den parlamentariskt sammansatta Riksbankskommittén klar med förslaget till ny riksbankslag (SOU 2019:46). Dessförinnan hade dock huvuddragen i en överenskommelse mellan partierna sammanfattats i en DN Debatt-artikel. Kommitténs förslag skickades på remiss till ett antal remissinstanser. Remissvaren publiceras här.
Handelshögskolans i Stockholm remissvar är skrivet av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson. En sammanfattning publiceras i detta inlägg. Det fullständiga remissvaret finns här. [Read more…]
Finansinspektionen måste gå längre och avskaffa amorteringskravet!
Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, Assistant Professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.
Finansinspektionen har meddelat att alla bolånetagare får undantag från amorteringskraven till och med juni 2021, oavsett om de har förlorat inkomst eller inte. Det tidigare förslaget att ge undantag för enbart dem som förlorat inkomster var otillräckligt, och som jag tidigare argumenterat är det ett korrekt beslut att utvidga amorteringsfriheten till alla hushåll för att förbättra hushållens likviditet och hjälpa dem hantera den ekonomiska krisen. Att amorteringsfrihet inte kräver förlorad inkomst gör att även de hushåll som förväntar sig att förlora inkomster kan börja spara i mer likvida tillgångar och vara bättre rustade för framtiden. Det är också bra att undantag ges för nya lån och under en längre tid. Överlag är beslutet ett gott steg i rätt riktning, och Finansinspektionens snabba agerande är lovvärt. Men Finansinspektionen måste gå längre och avskaffa amorteringskravet. [Read more…]
Rätt åtgärd vid rätt tid?
Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
När vissa beslut är irreversibla ska vi, enligt teorin för reala optioner, inte naivt tillämpa principen om nuvärdesmaximering. Om osäkerheten är stor men förväntas minska är det värt att investera mycket i att hålla flera dörrar öppna. Tillämpat på coronaepidemin innebär detta att det finns ett optionsvärde i att snabbt och aggressivt införa karantänsregler för att inte släppa viruset fritt i samhället, även om sannolikheten är hög för att viruset inte är särskilt dödligt. På liknande sätt finns det ett optionsvärde i att snabbt ge företag omfattande stöd för att undvika onödiga konkurser, även om karantänsreglerna sannolikt snabbt kan lyftas och ekonomin återgå till vardagen. I ett senare skede, när mer information finns tillgänglig, kan karantänsreglerna lättas och det ekonomiska stödet reduceras. [Read more…]
Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen
I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]
Oskar Nordström-Skans: Bredda a-kassan, men på rätt sätt!
Med anledning av Corona-krisen välkomnar Ekonomistas gästinlägg kring möjliga åtgärdsförslag och deras utformning. Vi uppmuntrar också till en diskussion om åtgärdsförlagen i kommentarstråden och särskilt då av skribenter som inte är anonyma. I detta inlägg diskuterar professor Oskar Nordström-Skans vid Uppsala universitet akuta förändringar i a-kassan. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer