Varför pratar man bara om ”skuldberget” men inte om det mycket större ”tillgångsberget”, som växer snabbare än skuldberget?

I förra veckan varnades på nytt för hushållens skuldberg, t.ex. ”Hushållens skuldberg blir allt högre” i Ekot och ”Växande skuldberg har stor sprängkraft” i Dagens Industri. Men varför pratar ingen om tillgångsberget? Det är nästan sex gånger så stort som skuldberget och växer snabbare än skulderna. Varför pratar ingen om att skulderna minskar i förhållande till tillgångarna? Och att skulderna inte kan frikopplas från tillgångarna? [Read more…]

Är verkligen hushållens skulder för höga?

(Uppdaterad 2021-02-09) Enligt en intervju i lördagens SvD vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med? Hur kan man avgöra om de är för höga eller inte? Vad säger data? [Read more…]

Ska verkligen amorteringskraven komma tillbaka trots att de saknar påvisbar samhällsnytta?

I mars och april förra året släppte Finansinspektionen tillfälligt på amorteringskraven för bolånetagare. Bankerna fick möjlighet att ge alla bolånetagare undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter. På så sätt ville Finansinspektionen ”ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i en osäker tid.” I en DN-intervju förra veckan meddelade dock FI:s generaldirektör Erik Thedéen att amorteringskraven för bolånetagare med stor sannolikhet kommer tillbaka den 31 augusti i år. Men amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och har stora individuella och samhälleliga kostnader. Därför bör de inte komma tillbaka. Thedéen kritiserar också i svepande ordalag de noggranna beräkningar av amorteringskravens konsekvenser som tidigare redovisats. I en DN-intervju idag tillbakavisar jag Thedéens kritik. Här diskuteras dessa frågor något utförligare än i intervjun. [Read more…]

Vad är fel med makrotillsynen? (Och vad visar coronakrisen?)

[Uppdatering 2020-06-22]
I en ny uppsats i Nordic Economic Policy Review med titeln “Macroprudential Policy and Household Debt: What is Wrong with Swedish Macroprudential Policy?” menar jag att mycket är rätt i den svenska makrotillsynen. Finansinspektionen har sett till att bankerna har stora kapitalbuffertar och god likviditet, och de klarar stränga stresstest. Men när det gäller risker förenade med hushållens skulder klarar inte makrotillsynen en nyttokostnadsanalys. Den stora kreditåtstramning som Finansinspektionen har åstadkommit – genom amorteringskraven men även på andra sätt – har ingen påvisbar samhällsnytta. Däremot har den stora samhälleliga och individuella kostnader. FI, liksom de internationella organisationer som regelbundet granskar Sverige, har i själva verket en bristfällig och missvisande tankeram för att bedöma makroekonomiska risker kopplade till hushållens skulder. Denna tankeram motsägs av forskningen. Därför har kreditåtstramningen genomdrivits på felaktiga grunder.

En bättre tankeram i enlighet med forskningen föreslås i uppsatsen.  Flera reformer krävs också för en bättre fungerande bolånemarknad, inklusive att avskaffa amorteringskraven. En grundläggande reform av själva makrotillsynen – inklusive en beslutsfattande kommitté och stärkt ansvarsutkrävande – kan minska risken för misstag i makrotillsynen. [Read more…]

Remissvar på förslaget till ny riksbankslag

I november 2019 blev den parlamentariskt sammansatta Riksbankskommittén klar med förslaget till ny riksbankslag (SOU 2019:46). Dessförinnan hade dock huvuddragen i en överenskommelse mellan partierna sammanfattats i en DN Debatt-artikel. Kommitténs förslag skickades på remiss till ett antal remissinstanser. Remissvaren publiceras här.

Handelshögskolans i Stockholm remissvar är skrivet av David Domeij, Tore Ellingsen och Lars E.O. Svensson. En sammanfattning publiceras i detta inlägg. Det fullständiga remissvaret finns här. [Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

Utvidga corona-amorteringsfriheten till alla!

Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, Assistant Professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.

Det är ett välkommet besked att Finansinspektionen meddelat att inkomstbortfall kopplat till coronaviruset är ett skäl till undantag från amorteringskravet. Men att tillfälligt ge undantag från amorteringskravet är inte tillräckligt. Istället bör amorteringskravet avskaffas för nuvarande bolån. Huruvida det ska återinföras för nya bolån så småningom bör diskuteras. [Read more…]

Borde Stockholmsbörsen stänga under Coronakrisen?

De senaste dagarna har börskurserna rasat över hela världen till följd av oro förknippad med de långtgående politiska åtgärder som flera länders regeringar har infört för att möta Coronavirusets effekter. Borde aktiebörserna stänga under en längre tid till dess att situationen har lugnat ned sig? Svaret är nej, och för detta talar både principiella och historiska skäl. [Read more…]

Coronaviruset har orsakat ett av historiens största börsras i Stockholm

Corona-viruset har skapat stora rubriker och extrema politiska åtgärder. Flera länder har stängt sina gränser helt eller delvis, och effekterna på näringslivet kommer att bli synbara inom kort. Världens börser har reagerat starkt, med kraftiga börsras. Hur stort är dagens börsnedgång i Stockholm i ett historiskt perspektiv? Det visar sig vara det enskilt största raset på en dag på över 30 år, och börsens indexras under mars 2020 är det fjärde största raset under en månad i hela börsens 120-åriga historia. [Read more…]

Därför bör Sverige delta i EU:s bankunion – nu!

En av EU:s stora utmaningar de närmaste åren är att utveckla regelverk och institutioner för finansmarknaden. Det finns flera skäl att göra detta. För det första måste risken för framtida finanskriser minskas. För det andra måste framtida finanskriser kunna hanteras mer effektivt än eurokrisen 2010-2012. För det tredje behöver den europeiska finansmarknaden bli mer gränsöverskridande. För det fjärde finns det en önskan att öka finansieringen i värdepappersmarknader på bekostnad av finansiering via bankers balansräkningar. De två senare målen är inspirerade av en jämförelse med den amerikanska finansmarknaden. Delstatsmarknaderna i USA är integrerade med varandra och banksektorn är avsevärt mindre i relation till BNP än vad fallet är i Europa. Det finns en önskan att röra sig i riktning mot den amerikanska finansmarknaden. Dock inte nödvändigtvis hela vägen. Detta är ett gästinlägg av Pehr Wissén, professor emeritus of practice på Swedish House of Finance. [Read more…]