Utvidga corona-amorteringsfriheten till alla!

Detta är ett gästinlägg av Claes Bäckman, assistant professor vid Department of Economics and Business Economics, Aarhus Universitet.

Det är ett välkommet besked att Finansinspektionen meddelat att inkomstbortfall kopplat till coronaviruset är ett skäl till undantag från amorteringskravet. Men att tillfälligt ge undantag från amorteringskravet är inte tillräckligt. Istället bör amorteringskravet avskaffas för nuvarande bolån. Huruvida det ska återinföras för nya bolån så småningom bör diskuteras. [Read more…]

Borde Stockholmsbörsen stänga under Coronakrisen?

De senaste dagarna har börskurserna rasat över hela världen till följd av oro förknippad med de långtgående politiska åtgärder som flera länders regeringar har infört för att möta Coronavirusets effekter. Borde aktiebörserna stänga under en längre tid till dess att situationen har lugnat ned sig? Svaret är nej, och för detta talar både principiella och historiska skäl. [Read more…]

Coronaviruset har orsakat ett av historiens största börsras i Stockholm

Corona-viruset har skapat stora rubriker och extrema politiska åtgärder. Flera länder har stängt sina gränser helt eller delvis, och effekterna på näringslivet kommer att bli synbara inom kort. Världens börser har reagerat starkt, med kraftiga börsras. Hur stort är dagens börsnedgång i Stockholm i ett historiskt perspektiv? Det visar sig vara det enskilt största raset på en dag på över 30 år, och börsens indexras under mars 2020 är det fjärde största raset under en månad i hela börsens 120-åriga historia. [Read more…]

Därför bör Sverige delta i EU:s bankunion – nu!

En av EU:s stora utmaningar de närmaste åren är att utveckla regelverk och institutioner för finansmarknaden. Det finns flera skäl att göra detta. För det första måste risken för framtida finanskriser minskas. För det andra måste framtida finanskriser kunna hanteras mer effektivt än eurokrisen 2010-2012. För det tredje behöver den europeiska finansmarknaden bli mer gränsöverskridande. För det fjärde finns det en önskan att öka finansieringen i värdepappersmarknader på bekostnad av finansiering via bankers balansräkningar. De två senare målen är inspirerade av en jämförelse med den amerikanska finansmarknaden. Delstatsmarknaderna i USA är integrerade med varandra och banksektorn är avsevärt mindre i relation till BNP än vad fallet är i Europa. Det finns en önskan att röra sig i riktning mot den amerikanska finansmarknaden. Dock inte nödvändigtvis hela vägen. Detta är ett gästinlägg av Pehr Wissén, professor emeritus of practice på Swedish House of Finance. [Read more…]

Bör centralbanker ge ut digitala valutor?

Jag deltog nyligen i ett webinar – ett seminarium på nätet – om digitala valutor, arrangerat av CEPR (Centre for Economic Policy Research). Seminariet hade titeln “Digital currencies: Where are we heading, and should central banks be part of it?” och skälet till att jag ville delta var att jag var intresserad av att höra vad etablerade forskare anser om möjligheten att centralbanker ger ut digitala valutor. Talare var bl a Barry Eichengreen från Berkeley, en välkänd ekonom som har skrivit ett stort antal uppsatser och böcker om det internationella monetära systemet, och Stephen Cecchetti från Brandeis University, som tidigare var chefekonom på Bank for International Settlements (BIS).

[Read more…]

Så kan svensk ekonomijournalistik stärkas

Media är viktigt. Ekonomi är viktigt. Ekonomijournalistik borde därmed vara väldigt viktigt. I Sverige finns många hårt arbetande ekonomijournalister och reportrar, men trots det handlar bevakningen oftare om huspriser och investeringstips än djupare analyser av svensk ekonomi eller granskningar av samhällsekonomiska strukturer. Hur kan svensk ekonomijournalistik stärkas? I detta inlägg diskuterar jag några förslag på hur det skulle kunna ske. [Read more…]

Slutsatsen att amorteringskraven införts på felaktiga grunder håller också efter SCB:s revidering av sparkvoten

Nu även med konsumtionskvoten!

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur. Överkonsumtionen medförde en mycket låg sparkvot före krisen och en stor ökning av sparkvoten under krisen i dessa länder. I Sverige har däremot sparkvoten före, under och efter krisen stigit till en historiskt hög nivå. Det innebär att konsumtionskvoten fallit till en historiskt låg nivå. Detta är inte förenligt med en omfattande bolånefinansierad överkonsumtion och därmed en förhöjd makroekonomisk risk här. Slutsatsen är att amorteringskraven har införts på felaktiga grunder.

Men i samband med sin översyn av nationalräkenskaperna har SCB nyligen reviderat och sänkt hushållens sparkvoter. Håller slutsatsen med de reviderade sparkvoterna? Och vad är konsumtionskvoterna? [Read more…]

Replik på DN Debatt: Finansinspektionen drar fel slutsatser

Replik publicerad på DN Debatt idag:

Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. [Read more…]

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]

Finanspolitiska rådet: Oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven

Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att ”rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att ”rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]