Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]

Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA. [Read more…]

Riksbanken litar inte på Riksgälden

Min replik på DN Debatt den 19 juni:

Riksbanken motsätter sig regeringens förslag att banken ska avveckla en del av valutareserven. Men dagens ordning, att Riksbanken har rätt att låna upp valuta och öka statsskulden utan att regering och riksdag kan motsätta sig det, är minst sagt otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. [Read more…]

Är bankerna nyckeln till att komma åt skatteflykt?

Varje år undandras kanske miljarder kronor i skatt i Sverige. En del av denna skatteflykt är förknippad med att rika svenskar gömmer sitt kapital i utländska skatteparadis. Skatteverkets insatser för att komma åt denna skatteflykt har varit blygsamma, till stor del beroende på svårigheten att finna information om de individer som gömmer kapital. Men om fokus istället skiftas till bankerna i Sverige, och nya lagar som hotar om mycket höga böter eller rentav indragen rätt att verka som bank i Sverige ifall bevis hittas för att de bidragit till skatteflykt, så blir läget ett annat. Kanske är det detta som krävs för att vi ska komma åt skatteflykten ut ur landet? [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna

Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående:  i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.

[Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Om Grekland i DN

Efter att ha följt Greklandskrisen under lång tid fick jag till slut tummarna loss och skrev en lång artikel om krisen. Skickade den dock till DN snarare än att lägga upp den här. Det går naturligtvis bra att diskutera den här på bloggen som vanligt.

En liten knuff för billigare fondsparande

För en tid sedan uppmärksammade Harry Flam och Roine Vestman på DN Debatt att det är klokare att köpa billiga indexfonder än dyrare, ”aktivt” förvaltade Sverigefonder. En anledning till att många sparare ändå väljer dyrare fonder skulle kunna vara att de inte riktigt förstår innebörden av skillnader på några tiondels procentenheter i förvaltningsavgifter. Det så kallade Normanbeloppet syftade till att tydliggöra detta, men Normanbeloppet syns framförallt när man väljer fonder. De förvaltningsavgifter man betalar för fondandelar man redan äger dras däremot direkt från det investerade kapitalet på ett föga transparent vis. [Read more…]

Färre, och mindre, spekulationsbubblor på marknader med enbart kvinnor

I samband med den senaste finanskrisen hördes ibland röster som hävdade att en sådan kris inte hade uppkommit om det inte varit för det faktum att en övervägande majoritet av aktörerna i finansbranschen är män. I en ny uppsats i American Economic Review testar Catherine Eckel och Sascha Füllbrunn om det ligger något i det påståendet. De finner att svaret är ja. [Read more…]