Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna

Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående:  i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.

[Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Om Grekland i DN

Efter att ha följt Greklandskrisen under lång tid fick jag till slut tummarna loss och skrev en lång artikel om krisen. Skickade den dock till DN snarare än att lägga upp den här. Det går naturligtvis bra att diskutera den här på bloggen som vanligt.

En liten knuff för billigare fondsparande

För en tid sedan uppmärksammade Harry Flam och Roine Vestman på DN Debatt att det är klokare att köpa billiga indexfonder än dyrare, ”aktivt” förvaltade Sverigefonder. En anledning till att många sparare ändå väljer dyrare fonder skulle kunna vara att de inte riktigt förstår innebörden av skillnader på några tiondels procentenheter i förvaltningsavgifter. Det så kallade Normanbeloppet syftade till att tydliggöra detta, men Normanbeloppet syns framförallt när man väljer fonder. De förvaltningsavgifter man betalar för fondandelar man redan äger dras däremot direkt från det investerade kapitalet på ett föga transparent vis. [Read more…]

Färre, och mindre, spekulationsbubblor på marknader med enbart kvinnor

I samband med den senaste finanskrisen hördes ibland röster som hävdade att en sådan kris inte hade uppkommit om det inte varit för det faktum att en övervägande majoritet av aktörerna i finansbranschen är män. I en ny uppsats i American Economic Review testar Catherine Eckel och Sascha Füllbrunn om det ligger något i det påståendet. De finner att svaret är ja. [Read more…]

Vad säger Morningstars fondbetyg om framtida avkastning?

Finansanalysföretaget Morningstar betygsätter aktiefonder med avseende på deras historiska avkastning i ett stort antal länder, bland dem Sverige. De fonder som haft högst avkastning mätt över minst tre år  får betyget 5 stjärnor och de som haft lägst får 1 stjärna. Meningen med betygsättningen är att vägleda fondsparare. Fonder med många stjärnor antas i genomsnitt ge högre framtida avkastning än fonder med få stjärnor. [Read more…]

Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

[English translation]

Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]

Nya perspektiv på Sveriges monetära historia

Är dagens husprisökningar historiskt unika? Var tillväxten i Sverige högre under 1600-talet än idag? Ger aktier verkligen alltid bättre avkastning på lång sikt? Dessa, och många andra, frågor bevaras i en ny bok ut som Riksbanken nyligen gett ut i samarbete med Ekerlids förlag. Sedan ett antal år har Riksbankens forskningsavdelning i samarbete med ett antal externa forskare bedrivit forskningsprojektet Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige där långsiktiga monetära och finansiella tidsserier för Sverige samlats in och presenterats. Projektets andra volym innehåller kapitel om historiska huspriser, BNP, aktiekurser, riksbankens räkenskaper, statsskuld, och penningmängd från 1600-talet och framåt och kan laddas ned gratis på projektets hemsida vilket även gäller projektets samtliga historiska tidsserier. [Read more…]

En allt dystrare vetenskap

Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]