Bostadsprisförväntningar, prisfall och skärpt kreditgivning

Hushållens förväntningar om framtida bostadspriser är oproblematiska. Höstens prisvall på bostadsmarknaden kan i huvudsak förklaras med minskad bostadsefterfrågan på grund av Finansinspektionens amorteringskrav och bankernas betydligt skärpta kreditgivning med skuldkvotstak och hög kalkylränta vid kvar-att-leva-på-beräkningar. Nyproduktionen av bostäder kommer sannolikt att falla betydligt. Det är slutsatserna i en ny rapport av konsultföretaget Evidens[Read more…]

Missvisande problembeskrivning för makrotillsynen

Höga och växande hushållsskulder är det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige. Det var vad de tre myndighetscheferna för Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken samt finansmarknadsministern samstämmigt sade vid Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet och makrotillsyn den 23 januari. Men detta är en missvisande problembeskrivning. Det är nämligen helt rimligt och helt förenligt med fundamentala förklaringsfaktorer (fundamenta) att hushållens skulder är höga och växande i nuläget. Detta behöver i sig inte innebära för hög eller växande risk för den finansiella stabiliteten. Det är i stället främst överdrivet höga eller överdrivet växande hushållsskulder som kan vara eller bli ett problem för den finansiella stabiliteten, dvs. om skuldernas nivå och tillväxttakt överstiger vad som är rimligt och förenligt med fundamenta. [Read more…]

Skall alla tvingas till hållbart pensionssparande?

En del av pensionsöverenskommelsen som meddelades förra veckan är att PPM-systemet ska reformeras. Förändringarna är på en del punkter i linje med vad årets ekonomipristagare Richard Thaler föreslagit, bland annat när det gäller att det ska finnas betydligt färre fonder att välja bland. Men en punkt där överenskommelsen tydligt avviker från hans rekommendationer är att alla fonder i det nya begränsade utbudet ska vara hållbara.  [Read more…]

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]

Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA. [Read more…]

Riksbanken litar inte på Riksgälden

Min replik på DN Debatt den 19 juni:

Riksbanken motsätter sig regeringens förslag att banken ska avveckla en del av valutareserven. Men dagens ordning, att Riksbanken har rätt att låna upp valuta och öka statsskulden utan att regering och riksdag kan motsätta sig det, är minst sagt otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. [Read more…]

Är bankerna nyckeln till att komma åt skatteflykt?

Varje år undandras kanske miljarder kronor i skatt i Sverige. En del av denna skatteflykt är förknippad med att rika svenskar gömmer sitt kapital i utländska skatteparadis. Skatteverkets insatser för att komma åt denna skatteflykt har varit blygsamma, till stor del beroende på svårigheten att finna information om de individer som gömmer kapital. Men om fokus istället skiftas till bankerna i Sverige, och nya lagar som hotar om mycket höga böter eller rentav indragen rätt att verka som bank i Sverige ifall bevis hittas för att de bidragit till skatteflykt, så blir läget ett annat. Kanske är det detta som krävs för att vi ska komma åt skatteflykten ut ur landet? [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]

Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna

Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående:  i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.

[Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]