Ett av de största problemen med de senaste decenniernas inkomstfördelningsanalyser är att de inte täckt in alla inkomster i ekonomin. Exempelvis tillfaller en stor del av arbetsgivaravgiften faktiskt löntagaren i form av försäkringsinkomster vid sjukdom, arbetslöshet eller ålderdom. Merparten av företagens vinster återinvesteras och syns aldrig i ägarnas inkomstdeklarationer. I en ny, banbrytande studie visar fransmännen Thomas Piketty, Emmanuel Saez och Gabriel Zucman att endast 60 procent av nationalinkomsten i USA syns i hushållens taxerade inkomster. Genom att fördela de resterande 40 procenten skapar forskarna en databas för USA där hela den makroekonomiska tillväxten under 1900-talet fördelas på de amerikanska hushållen. [Read more…]
Metodstrid om friskolor i PISA
2016-12-22 by 16 Comments
Det är inte ofta som skillnader mellan olika ekonometriska modellspecifikationer skapar rubriker i media men när PISA-undersökningen släpptes för några veckor sedan hände just detta. Orsaken var att OECD hävdade att svenska friskolor presterade sämre än kommunala skolor medan Skolverket kommit fram till att skillnaden mellan offentliga och privata huvudmän var liten och statistiskt osignifikant. Eftersom det är samma datamaterial som används kan det vara värt att klargöra vari skillnaden mellan OECD:s och Skolverkets analyser består. [Read more…]
Aktiv fondförvaltning ger ingenting för avgifterna
2016-12-19 by 5 Comments
Finansinspektionens motsvarighet i Storbritannien, Financial Conduct Authority, har nyligen publicerat en rapport om den brittiska fondmarknaden. Där beskrivs marknadens struktur, hur väl konkurrensen fungerar och vad förvaltarna presterar. Slutsatserna är knappast förvånande men likväl nedslående: i genomsnitt en tredjedel av avkastningen äts upp av avgifter och transaktionskostnader, avgifterna spelar ingen roll i konkurrensen om kunderna och hög historisk avkastning är ingen garanti för framtida hög avkastning.
Socialförsäkringstabun
2016-12-16 by 20 Comments
Igår hade IIES och SNS besök av Magne Mogstad som har lyckats med konststycket att på bara några år meritera sig till professor på Chicago-universitetet. (Tittar man snabbt på hans CV förstår man direkt varför, men däremot är det svårare att begripa hur han lyckats på så kort tid.) På ett seminarium på SNS pratade Mogstad om sin forskning om det som jag här väljer att kalla förtidspension, men som benämns disability insurance på engelska och numera aktivitets- och sjukersättning på svenska. Mogstad har gjort flera studier med hjälp av norska registerdata och i sin presentation belyste han ett par kniviga avvägningar som jag alltför sällan tycker mig se diskuteras i den svenska politiska debatten. [Read more…]
Några ord om det här med inkomst och löneskillnader
2016-12-13 by 23 Comments
I förra veckan dök det upp en rapport från Arena idé som lanserades storstilat med en DN-debatt artikel. Ambitionsnivån kan man inte klaga på. På 50 relativt glesa sidor avhandlas – för att använda undertiteln på rapporten – inflation, ekonomisk politik, digitalisering och lönespridning. Inte bara för Sverige utan för Västvärlden, över de senaste decennierna. Resultatet blir en, låt oss säga, något selektiv läsning av forskningen på området. [Read more…]
Böcker till jul
2016-12-08 by 3 Comments
Eftersom julen nu närmar sig och kanske någon då får tid över att läsa så är det läge att rekommendera några böcker för Ekonomistas läsekrets. Förslag på andra intressanta böcker uppskattas! [Read more…]
Tysk ekonomstrid om inkomstklyftor
2016-12-06 by 4 Comments
Har ojämlikheten i inkomstfördelningen ökat eller minskat? Vilka är de viktigaste förklaringsfaktorerna bakom? Vad bör politikerna göra åt saken? Dessa frågor diskuteras i många västländer, men i Tyskland pågår nog den förmodligen hetsigaste debatten. Hårdast står striden mellan två av landets kändaste ekonomer som var och en basar över landets två största ekonomiska utredningsinstitut: Marcel Fratzscher vid Berlinbaserade DIW och Clemens Fuest vid Münchenbaserade Ifo.
25 years of transition
2016-12-02 by Leave a Comment
Nu i december är det ett kvartssekel sedan Sovjetunionens upplösning. Detta uppmärksammar vi på SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, (jag skriver vi eftersom jag jobbar där) med en konferens, 25 Years of Transition, som samlar några av världens främsta ekonomer på området.
Deltar gör bland annat Anders Åslund, som ledde SITE när det begav sig och som var delaktig i det tidiga reformarbetet bland annat i Ryssland och som sedan dess varit en ledande Rysslands och Östeuropaanalytiker; Jeffrey Sachs, i dag förstås mest känd för sitt arbete med fattigdomsbekämpning men som redan 1989 utformade reformplanerna i Polen och senare också var en nyckelperson i det ryska reformarbetet, och Gérard Roland, professor på Berkeley och världsledande forskare inom politisk ekonomi (som skrivit en mycket bra och lättläst översikt av erfarenheterna av ekonomiska ”transitioner” de senaste 25 åren).
Konferensen äger rum på Handelshögskolan i Stockholm, 5-6 december. Program och möjlighet att anmäla sig (senast idag fredag) finns här.
Varför är SD ett högerparti?
2016-12-01 by 48 Comments
Från fackligt och socialdemokratiskt håll har det uttryckts indignation över att SD inte ställt sig bakom en del politiska förslag som anses gynna arbetarklassens intressen, senast igår då SD röstade emot regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid upphandling. Jag tror att denna indignation handlar mer om en slags konsumentupplysning än genuin upprördhet. Fackliga företrädare och S-politiker är övertygade om att SD är ett högerparti, men misstänker att väljare som gått från S till SD är av annan uppfattning. Men kanske tycker SD-väljarna att SD står för en ekonomisk högerpolitik och faktiskt föredrar den politiken? [Read more…]
Två åtgärder för ökad konkurrens på byggmarknaden
2016-11-29 by 10 Comments
Något måste göras för att stärka konkurrensen på byggmarknaden. Från början av 1950-talet till mitten av 1990-talet var kostnaden för att bygga bostäder mer eller mindre konstant i reala termer, därefter har den fördubblats. Diagrammet nedan visar att byggkostnadsindex steg från 100 till 225 mellan 1998 och 2014 (det senaste året i SCB:s statistik). Under samma tid steg konsumentprisindex med 22 procent. Det betyder att byggkostnaderna realt ökade med ca 4,3 procent per år. Frågan är om någon näringsgren kan uppvisa samma kostnadsutveckling.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer