Hur påverkar oväntat låg inflation hushållens skulder och konsumtion?

Detta är ett gästinlägg av Mikael Nordin, Markus Peters och Roine Vestman. Inlägget är en sammanfattning av Mikaels och Markus kandidatuppsats i nationalekonomi som de skrev under hösten 2014 under Roines handledning.

Uppdatering 2015-03-04: Den tidigare versionen var behäftad med beräkningsfel (tillgänglig som PDF här). Omfördelningar orsakade av skillnaden mellan förväntad och faktisk realränta var felaktigt beräknade. I nedanstående text och diagram inkluderas därför endast omfördelningar orsakade av lägre automatisk real amortering än förväntat. De nya resultaten exkluderar därmed omfördelningar orsakade av avvikelser i realräntor, men dessa visar sig vara försumbara då deras storlek endast utgör några procent av storleken från omfördelningarna orsakade av lägre automatisk real amortering.

Lars E.O. Svensson har i flera tidigare inlägg (bland annat här och här) påpekat att lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder. Vi presenterar här en överslagsräkning över hur lägre inflation än förväntat leder till omfördelningar från låntagare till långivare. Vår slutsats är att omfördelningarna har varit stora under perioder då det varit en påtaglig avvikelse mellan faktisk och förväntad inflation, och att detta i sin tur kan ha haft negativ inverkan på hushållens konsumtion. [Read more…]

Vad kommer oljan att kosta?

De senaste åren har oljepriset åkt berg- och dalbana, se figur 1. Vad förklarar de stora svängningarna? Det enklaste svaret är naturligtvis förändringar i utbud och/eller efterfrågan. Men för att få så stora svängningar måste utbudet vara oelastiskt, dvs. en viss förändring i priset ger en liten förändring i utbjuden kvantitet och omvänt ger en viss förändring i kvantitet en stor förändring i priset. [Read more…]

Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige?

Den senaste tidens avslöjanden om hur internationella storbanker (nu senast brittiska HSBC) hjälper rika västerlänningar att fly sina länders kapitalskatter har rönt stor uppmärksamhet världen över. Men hur omfattande är den förmodade kapitalflykten? Handlar det om stora förmögenheter som svenskarna fört ut ur Sverige eller är det småpotatis i jämförelse med vad som finns kvar i landet? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av hushållens gömda utlandskapital baserat på den senaste offentliga statistiken. Resultaten är högst osäkra eftersom utlandskapitalet är oerhört svårt att beräkna på grund av stora statistiska osäkerheter, men det verkar handla om betydande belopp. [Read more…]

Vaccin mot externaliteter

Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna  några). Men ytterligare några ord är värda att säga, ur det nationalekonomiska perspektivet. Frågan om vaccin och om huruvida föräldra bör låta sina barn vaccineras är nämligen ett i det närmaste perfekt exempel på det som i nationalekonomi kallas en negativ externalitet. Och frågan är om staten bör göra något åt det marknadsmisslyckande som då uppstår – och i så fall vad.

[Read more…]

Utan skatt, inget avdrag

Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas. När dagens avdragsrätt infördes var skatten på kapitalinkomster 30 procent och genom att tillåta avdrag på 30 procent av räntekostnaderna skapades symmetri: den som betalar räntekostnader på 100 kronor för att göra en investering som ger 100 kronor i avkastning har inte tjänat några pengar och bör därför inte heller betala skatt på kapitalinkomsterna. Eftersom skatten på kapitalinkomster för privatpersoner gradvis har sänkts, finns det emellertid anledning fråga sig hur sammanhängande och logiskt dagens system för kapitalbeskattning egentligen är. [Read more…]

Behöver kapitalvinstbeskattningen reformeras?

Beskattningen av kapital och kapitalavkastning spelar en viktig roll i alla moderna samhällen. När det gäller realiserade kapitalvinster har Sverige ett system där alla kapitalvinster beskattas till sitt nominella belopp och utan att ta hänsyn till om de härrör från försäljning av en villa som ägts i 30 år eller en aktieoption som inköptes för tre timmar sedan. Det finns för- och nackdelar med denna utformning och kanske är tiden mogen för att diskutera en reform av kapitalvinstskatten. [Read more…]

Äras den som äras bör?

En fundamental ekonomisk-teoretisk fråga är den osynliga handens existens, det vill säga huruvida det finns en uppsättning priser som ser till att utbud och efterfrågan samtidigt möts på alla marknader. Även om denna fråga fortfarande är föremål för forskning, anses det stora genombrottet i att besvara frågan vara de båda ekonomipristagarna Kenneth Arrow och Gerard Debreus Econometrica-artikel från 1954. Denna artikel är en viktig anledning till att Debreu tilldelades 1983 års ekonomipris (Kenneth Arrow fick det redan 1972). Det som inte är lika välkänt är att Lionel McKenzie hade bevisat ett snarlikt  resultat i det föregående Econometrica-numret. Den rafflande historien om denna publiceringsprocess och hur Arrow och Debreus artikel kom att bli den som fick historiskt genomslag medan McKenzies artikel fick leva ett relativt undanskymt liv diskuterades häromåret i en artikel i Journal of Economic Perspectives (som sedemera utvecklats till en nyutkommen bok på temat). [Read more…]

Är nettoförmögenhet rikedom?

DNs ledarsida i förra veckan påminner Erik Helmerson i en kommentar till Oxfams omdiskuterade rapport om vikten av att kunna hålla mer än ett begrepp i huvudet när man pratar om ”rikedom”. Hans poäng är (tror jag) att personer med arbete, utbildning och fast inkomst mycket väl kan hamna i en situation där deras nettoförmögenhet är negativ utan att det betyder att de är ”fattiga”. Dock är det svårt att förstå hur han kommer fram till att Oxfam använder ett ”orättvist” förmögenhetsbegrepp. [Read more…]