Vad vet vi om oss själva?

Moderaterna kom nyligen med ett utspel om att barn ska spela mindre datorspel. Detta föranledde en forskare i nationalekonomi att kvittra på Twitter att förslaget var konstigt, bland annat på grund av att forskaren själv i sin barndom spelat datorspel mer än tre timmar dagligen. Att dra allmänna slutsatser enbart utifrån sin egen erfarenhet tycks vara ganska vanligt.  Hur många gånger har vi inte hört Nisse i Hökarängen intervjuas i TV och yttrat saker i stil med: ”Det är självklart att det inte är farligt att röka, jag har rökt sen barnsben och mår prima”. Problemet med denna typ av slutsats är att man själv bara utgör en observation och att det naturligtvis behövs fler observationer än så för att dra tillförlitliga slutsatser. [Read more…]

Kvinnor gissar för lite

Samtidigt som debatten om könskvotering till bolagsstyrelser blomstrar funderas det i de akademiska kretsarna på varför kvinnor inte, i samma utsträckning som män, kommer ifråga för prestigefyllda poster. Hypoteserna är naturligtvis många. Under min tid som förtroendevald kommunpolitiker slogs jag dock ofta av en sak: att kvinnorna i mötesrummet visserligen inte var lika tysta som Paulus i första korinthierbrevet kanske hade önskat men att de väntade betydligt längre än män med att yttra sig. Jag fick intrycket att kvinnor behövde känna sig mer säkra på sin sak innan de öpnnade munnen. [Read more…]

Livlig debatt om penningpolitiken och skuldsättningen

[English translation.]

På senare tid har Riksbanken svarat på en del av kritiken, och debatten om penningpolitiken och skuldsättningen har blivit livligare. Missa inte detta:  [Read more…]

Slutet för Riksbankens “leaning against the wind”?

[English translation.]

Har vi nu kommit till slutet för Riksbankens ”leaning against the wind” (att luta sig mot vinden), efter de siffror som presenterats i direktionsledamoten Martin Flodéns Ekonomistas-inlägg och Riksbankens senaste penningpolitiska rapport? Enligt de siffror som de presenterat kan man nämligen visa att  ”kostnaden” i termer av ökad arbetslöshet för denna ”leaning” är minst 10 gånger och snarast minst 50 gånger större än ”intäkten” i form av ett möjligt bättre utfall vid en eventuella framtida kris. Slutsatsen från en sådan kostnads- och intäktsanalys borde vara uppenbar.  [Read more…]

Ska vi oroas av höga hushållsskulder?

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

I Sverige har hushållens skulder ökat från 90 procent av disponibel inkomst 1995 till drygt 170 procent idag. En snabb kreditexpansion och höga skulder brukar ofta ses som faktorer som kan bidra till att ekonomiska kriser uppstår eller att kriser på olika sätt förvärras. Att det finns ett samband mellan skuldsättning och kriser stöds av både teoretisk och empirisk forskning.[1] Därför är det naturligt att Riksbanken och andra myndigheter oroas om skuldsättningen är hög eller om den växer snabbt. [Read more…]

Mer politik än pedagogik bakom ökade könsskillnader i skolan

Att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor var ett tema i Svend Dahls nyligen presenterade utredning om män och jämställdhet. Skillnaderna i skolprestationer mellan flickor och pojkar är varken nya eller unika för Sverige men de ökar, konstaterade utredningen. Detta är delvis, men bara delvis, sant. Viktigare är att ett antal reformer ökat betydelsen av de skillnader som länge funnits.
[Read more…]

Toppinkomsternas andel oförändrad, men kapitalets betydelse ökar

I veckan släppte SCB nya data över taxeringsutfallet 2013 och nedan presenteras de svenska toppinkomsternas andel och sammansättning i fram till och med 2012. Sedan 2011 har toppinkomstandelarna inte ändrat sig nämnvärt: den rikaste procenten (individer med årsinkomst över ca 1,2 milj inkl. alla kapitalinkomster) tjänar idag nio procent av alla inkomster. Som tidigare dominerar kapitalinkomsterna toppen, men en intressant och relativt outforskad ny trend är att det inte längre är kapitalvinster som spelar huvudrollen utan räntor och utdelningar. Förklaringen till denna utveckling är ännu inte utredd, men studier av skatteförändringarna under 2000-talet antyder att inkomstskiftningen från högbeskattad lön till lågbeskattad aktieutdelning kan ha accentuerats på senare år. [Read more…]

Har Riksbanken verkligen rätt i att de nu rikare svenska hushållen skulle vara mer sårbara?

[English translation.]

Sedan 1995 har de svenska hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan fördubblats, från omkring 90 procent av disponibel inkomst till nuvarande omkring 170 procent. Riksbanken hävdar att högre skulder har gjort hushållen mer sårbara. ”[H]ushållens skuldsättning är mycket hög, vilket ökar deras sårbarhet” är ett typiskt citat. Men under samma period har hushållens tillgångar och nettoförmögenhet i stort sett fördubblats, och är nu 580 respektive 410 procent av disponibel inkomst. Hushållen har alltså blivit dubbelt så rika i förhållande till disponibel inkomst. Har verkligen de nu dubbelt så rika hushållen blivit mer sårbara, såsom Riksbanken tycks mena? [Read more…]

Riksbanken: Styrräntans effekt på skuldkvoten är varken ekonomiskt eller statistiskt signifikant

[English translation.]

Riksbanken försöker i en fördjupning i sin senaste penningpolitiska rapport bemöta min forskning och mina inlägg om penningpolitikens effekter på skuldsättningen. Riksbanken försöker visa att effekten av en sänkt styrränta är att reala skulder och skuldkvoten ökar, inte minskar, som jag har hävdat. Det är förstås mycket positivt att Riksbanken vill diskutera dessa saker och försöker motivera sin politik bättre. Men Riksbankens skattade effekt visar sig vara mycket liten och inte ekonomiskt signifikant, och med stor marginal är den inte heller statistiskt signifikant. Dessutom är den ekonometriska modell som används i skattningen inte korrekt. Riksbankens fördjupning har därför liten vikt och ger inget stöd för Riksbankens penningpolitik.  [Read more…]

Höger-stöd för medborgarlön

Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more…]