Läsvärt vecka 18, 2013

1. Wolfers och Stevenson diskuterar Reinhart och Rogoffs studie.

2. Reinhart och Rogoff skriver själva om sin studie.

3. Robert Kuttner om skuldsättning och konkurser i historiskt ljus.

[Read more…]

Hur ojämlikt var Ryssland före revolutionen?

Ett argument mot alltför hög ekonomisk ojämlikhet som brukar bita på politiska grupperingar från vänster till höger är risken för sociala oroligheter, upplopp och i extremfallet revolution. Men hur hög måste ojämlikheten bli för att upplopp ska uppstå? Och är det enbart ojämlikhetens nivå som spelar roll eller finns andra faktorer som styr upplopp och social oro? En ny studie av ojämlikheten i tsar-Ryssland åren före revolutionen 1917 försöker belysa frågorna. [Read more…]

Förstår Utbildningsdepartementet incitament?

Jag sticker ut hakan och gör en förutsägelse. Från och med nästa år kommer Skolinspektionens inspektioner att resultera i försämrade resultat på de nationella proven vid de besökta skolorna. Men misströsta inte: denna negativa effekt kommer att vara kortlivad och redan året efter inspektionen kommer resultaten att vara tillbaks på de gamla nivåerna. Orsaken står att finna i Skolinspektionens regleringsbrev där man kan läsa att [Read more…]

Undervisning är samhällsforskarnas viktigaste uppgift

Nationalekonomen Magnus Lodefalk ställde nyligen frågan hur vi egentligen undervisar i nationalekonomi i ett debattinlägg i Ekonomisk Debatt. Han påpekade att det är påfallande tyst bland nationalekonomiska forskare om detta. I Ekonomisk Debatt hittade Lodefalk bara några enstaka artiklar och här på Ekonomistas har vi tydligen inte diskuterat det alls. Detta stämmer också överens med mitt intryck av forskarkollegor — vi pratar helt enkelt väldigt sällan om hur vi undervisar nationalekonomi och hur vi skulle kunna göra det bättre.  Skälet till detta är naturligtvis att vi forskare har väldigt svaga incitament att utveckla undervisningen. Tjänstetillsättningar, forskningsanslag och diverse utmärkelser baseras nästan uteslutande på basis av forskningsmeriter (även om det förstås finns undantag). [Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt

Idag utkommer ett nytt nummer av Ekonomisk Debatt där man kan läsa om allt från kommunanställdas bisysslor till New York-bors stilettklacksstora ekologiska fotavtryck. Eftersom möjligheten att kommentera artiklar i Ekonomisk Debatt har nyttjats relativt sparsamt kommer vi inte längre att erbjuda denna möjlighet här på Ekonomistas. Redan utlagda nummer och kommentarer på dessa kommer dock att tills vidare finnas kvar. För innevarande och kommande nummer hänvisar vi i stället till Ekonomisk Debatts nya hemsida www.nationalekonomi.se.

Kritik av den ekonomiska liberalismen

För några årtionden sen gjorde nationalekonomen Bo Södersten samhällsdebatten en otjänst genom att dela upp samhället i närande och tärande sektorer. Den förra likställdes med den offentliga (eller var det månne den offentligfinansierade?) sektorn och den senare med den privata. Enligt denna märkliga uppdelning är en operation finansierad med skattemedel ”tärande” medan samma operation är ”närande” om den betalas med privata medel. Jag påminns om denna debatt vid läsningen av Adair Turners uppgörelse med den intellektuella grunden för de senaste 20-30 årens liberala ekonomiska politik Economics After the Crisis. [Read more…]

Nytänk för makropolicy?

I samband med Internationella valutafondens vårmöten förra veckan ordnades konferensen Rethinking Macro Policy: First Steps and Early Lessons, där en lång rad framstående ekonomer (och Anders Borg) medverkade. Och inför konferensen publicerade IMFs chefekonom Olivier Blanchard, med medförfattare, papperet Rethinking Macro Policy II: Getting Granular.

Efter att ha läst Blanchards papper och lyssnat på flera av anförandena från konferensen är mitt intryck att inslaget av nytänkande är litet. [Read more…]

Lars E O Svenssons framtid i Riksbanken

Om ungefär en månad löper Lars E O Svenssons mandat i Riksbanksdirektionen ut. Svenssons framtid i direktionen har varit föremål för mycket diskussioner den senaste tiden och vi är därför nyfikna vad Ekonomistas läsare tror om saken.

Uppdatering 23/4: Omröstningen stängdes efter att Svensson igår meddelande sin avgång. En majoritet av läsarna, 56 procent, trodde att Svensson skulle sitta kvar ytterligare en mandatperiod.

Nittio procent ingen dramatisk gräns

Hög skuldsättning kan tveklöst vara ett problem, men samtidigt är all skuldsättning inte likvärdig. Vad gäller frågan hur offentlig skuldsättning påverkar ekonomisk tillväxt skulle nog de flesta svara att det beror på faktorer som konjunkturläge, om skulden är inhemsk valuta, kapacitetsutnyttjande osv. Det var därför uppseendeväckande när Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff i en inflytelserik studie (gratisversion) för några år sedan påstod sig ha funnit att en offentlig skuldsättning på över 90 procent av BNP har dramatiskt negativa konsekvenser för tillväxten. Det visar sig nu att de hade fel: 90 procent utgör inte någon dramatisk gräns. [Read more…]

Kim Jong-un i Bamse?

Det har väl knappast undgått någon att Nordkorea försökt provocera omvärlden den senaste tiden. Men behöver vi överhuvudtaget bry oss om Kim Jong-un och hans hot? Hotet att använda kärnvapen mot USA eller Sydkorea saknar trovärdighet — ett verkställande av hotet skulle med största sannolikhet utlösa ett fullskaligt krig och innebära ett definitivt slut för Kim Jong-un och hans regim. För att ett hot ska ha avsedd effekt krävs att man gör det trovärdigt att man faktiskt har intresse av att verkställa hotet om motparten inte ger efter.

I senaste numret av Bamse (nr 6 2013) illustreras denna problematik med en historia där Reinard Räv (storskurken i Bamse nuförtiden) i egenskap av Doktor Solaris hotar invånarna på kullarna med att han kommer att släcka solen om de inte ger honom alla sina värdesaker. [Read more…]