Hur betydelsefullt är ärvt kapital i Sverige?

En central del i Thomas Pikettys bok Capital in the 21st Century och hans analyser av det privata kapitalets betydelse gäller hur viktigt ärvt kapital är i förhållande till egenhändigt intjänat kapital. Hans egna undersökning av situationen i Frankrike visar att arvsflödet motsvarade en femtedel av nationalinkomsten under 1800-talet, att dess betydelse sjönk kraftigt under 1900-talet men att det sedan 1970-talet återigen vuxit i omfattning. Men hur generella är dessa mönster för resten av västvärlden? Gäller de även i små länder som Sverige där industrialiseringen kom sent och välfärdsstatens utbredning varit unikt stor? En ny studie av arvens betydelse i Sverige ger svaren. [Read more…]

Svensk sammanfattning av Capital in the Twenty-First Century

För en dryg månad sedan blev jag kontaktad av två inspirerande förläggare på Volante som undrade om jag inte kunde tänka mig att skriva ett förord till en sammanfattning av Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century som de på något sätt ville få ut snart. Tanken var att, mot bakgrund av det stora intresset, få ut något kortfattat på svenska som även berörde den specifikt svenska utvecklingen. Ganska snabbt utvecklades det hela, som följd av en obotlig tidsoptimism, till att jag även tog på mig att skriva sammanfattningen och nu i dagarna släpps den färdiga lilla boken.

[Read more…]

Därför betalar inte pensionärer högre skatt

Under valår är det som bekant röstköp som räknas bland de politiska partierna. Sveriges pensionärer utgör en av de största väljargrupperna, och detta märktes tydligt i socialdemokraternas senaste utspel att skatten på pensionerna ska sänkas ifall vi byter regering i höst. Men håller Stefan Löfvens argument om att 1) pensioner är uppskjuten lön och 2) pensionerna idag beskattas hårdare än arbetsinkomster? Svaret är ett klart nej. I själva verket betalar pensionärer lägre skatt än de flesta löntagare. Dessutom är pensioner till huvuddelen inte uppskjuten lön i vårt svenska pensionssystem. Vågar vi hoppas på en snar pudel från Löfven? [Read more…]

Varför “att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige

[English translation.]

I en ny uppsats, ”Why leaning against the wind is the wrong monetary policy for Sweden”, som jag presenterade på en NBER-konferens i Tokyo 20-21 juni, förklarar och summerar jag varför “att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige – något som jag diskuterat i flera tidigare Ekonomistas-inlägg.[1]  Enligt Riksbankens egna beräkningar är ”intäkten” av denna politik i form av möjliga lägre risker med hushållens skuldsättning helt obetydlig jämfört med kostnaden i form av högre arbetslöshet och lägre inflation. Genom att inflationen blivit betydligt lägre än inflationsmålet och hushållens förväntningar har politiken tvärtom ökat hushållens reala skuldbörda och om något ökat eventuella risker med hushållens skuldsättning. Därigenom har den försvårat Finansinspektionens arbete med att begränsa eventuella risker.  [Read more…]

Har studenterna en ljusnande framtid?

I studenttider är numera studentflak med banderoller av typen  “Idag redlös, imorgon arbetslös” och “Nästa hållplats: Arbetsförmedlingen” en ganska vanlig syn. Den höga ungdomsarbetslösheten har debatterats flitigt under senare år och gymnasisterna har förmodligen snappat upp att ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent. Som tidigare påpekats här på Ekonomistas och annorstädes betyder detta inte att var fjärde ungdom går arbetslös. Detta eftersom arbetslösheten uttrycks relativt antalet ungdomar som ingår i arbetskraften, vilket är ganska få i unga år då många studerar. Dessutom är det många studerande som också är arbetslösa, men det handlar i stor utsträckning avsaknad av feriejobb. I årets rapport från Finanspolitiska rådet finns bland annat en klargörande figur som jag tror skulle ha en lugnande inverkan på de nybakade studenterna. Gissningsvis är det inte så många gymnasister som läser Finanspolitiska rådets rapporter, varför jag passar på att återpublicera figuren här (även om förmodligen bara är marginellt fler gymnasister som läser Ekonomistas). [Read more…]

Nya perspektiv på Sveriges monetära historia

Är dagens husprisökningar historiskt unika? Var tillväxten i Sverige högre under 1600-talet än idag? Ger aktier verkligen alltid bättre avkastning på lång sikt? Dessa, och många andra, frågor bevaras i en ny bok ut som Riksbanken nyligen gett ut i samarbete med Ekerlids förlag. Sedan ett antal år har Riksbankens forskningsavdelning i samarbete med ett antal externa forskare bedrivit forskningsprojektet Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige där långsiktiga monetära och finansiella tidsserier för Sverige samlats in och presenterats. Projektets andra volym innehåller kapitel om historiska huspriser, BNP, aktiekurser, riksbankens räkenskaper, statsskuld, och penningmängd från 1600-talet och framåt och kan laddas ned gratis på projektets hemsida vilket även gäller projektets samtliga historiska tidsserier. [Read more…]

Saklig och balanserad rapport från FI – osakligt och tendentiöst uttalande från IMF

[English translation.]

I veckan har Finansinspektionens presenterat sin stabilitetsrapport, som är saklig och balanserad. En IMF-delegation har samtidigt, som ett led i den regelbundna s.k. Artikel IV-konsultationen med medlemsländerna, presenterat ett första utlåtande om svensk ekonomi och ekonomisk politik. Detta utlåtande är tyvärr osakligt och tendentiöst. Kontrasten mellan FI:s rapport och delegationens utlåtande kunde knappast vara större. (Inlägget uppdaterat 2014-06-18 med en jämförelse med IMF:s mycket annorlunda uttalande om Storbritannien.)

[Read more…]

Föräldraledighet före och efter födseln

Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk studie (som Jonas skrev om i höstas) går det inte att hitta några positiva mätbara effekter av förlängd föräldraledighet i Norge när det gäller t.ex. barns skolresultat, arbetsinkomst eller föräldrars risk att skiljas. En anledning till detta skulle kunna vara att förlängningen av föräldraledigheten framförallt gällt tiden efter barnets födelse. Det finns nämligen ett flertal studier som tyder på att tiden i livmodern är särskilt kritisk för barnets framtida utveckling. [Read more…]

Märkliga plus och minus om Pikettys bok

Intresset för Thomas Piketty och hans bok Capital in the Twenty-First Century tycks inte minska. I förra veckan hade Dagens Industri ett stort uppslag, och i DNs lördagsbilaga prydde han omslaget och gavs tre uppslag. Ändå förvånas jag lite över vad som lyfts fram som bra och dåligt. Johan Schücks kolumn i slutet av DNs stora reportage, där han sätter plus och minus på boken, illustrerar flera saker som jag tycker är lite märkliga. [Read more…]

Livlig debatt om den demokratiska kontrollen av Riksbanken

I en längre artikel i Ekonomisk debatt och i en debattartikel i Dagens Nyheter, båda publicerade den 28 maj, har jag hävdat att den demokratiska kontrollen av Riksbanken bör skärpas, Riksbanksfullmäktiges utnämningspolitik förbättras och ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och makrotillsynen klargöras. Detta mot bakgrund av att Riksbanken med för stram penningpolitik åsidosatt både inflationsmålet och stödet för den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Detta har resulterat i en livlig debatt med flera inlägg.  [Read more…]