Riksbanken och hushållens skuldsättning: Flodén svarar på Flams kritik

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

Harry Flam kritiserade förra veckan underlagen bakom Riksbankens syn på riskerna med hushållens skuldsättning.

Harry menar att Riksbanken inte har underbyggt [Read more…]

Ska vi oroas av höga hushållsskulder?

Det här är ett gästinlägg av Martin Flodén, vice riksbankschef och tidigare skribent på Ekonomistas.

I Sverige har hushållens skulder ökat från 90 procent av disponibel inkomst 1995 till drygt 170 procent idag. En snabb kreditexpansion och höga skulder brukar ofta ses som faktorer som kan bidra till att ekonomiska kriser uppstår eller att kriser på olika sätt förvärras. Att det finns ett samband mellan skuldsättning och kriser stöds av både teoretisk och empirisk forskning.[1] Därför är det naturligt att Riksbanken och andra myndigheter oroas om skuldsättningen är hög eller om den växer snabbt. [Read more…]

Hur och när skulle överskottsmålet överges?

Jag skrev nyligen om överskottsmålets framtid, ett ämne som just nu debatteras flitigt. Om målet överges, hur och när bör det då ske?

Ett av överskottsmålets syften har varit att stärka de offentliga finanserna inför kommande demografiska utmaningar. Om överskottsmålet ändras till ett balansmål kommer [Read more…]

Statens implicita saldomål

Överskottsmålets framtid har debatterats flitigt de senaste veckorna. Göran Persson, LO, och nu även Lars Calmfors föreslår att målet överges eller ändras till ett balansmål. Värt att notera är att överskottsmålet tills nyligen har varit ett implicit balansmål för staten.

Överskottsmålet anger att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till en procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Målet omfattar alltså hela den offentliga sektorn: staten, [Read more…]

Nytänk för makropolicy?

I samband med Internationella valutafondens vårmöten förra veckan ordnades konferensen Rethinking Macro Policy: First Steps and Early Lessons, där en lång rad framstående ekonomer (och Anders Borg) medverkade. Och inför konferensen publicerade IMFs chefekonom Olivier Blanchard, med medförfattare, papperet Rethinking Macro Policy II: Getting Granular.

Efter att ha läst Blanchards papper och lyssnat på flera av anförandena från konferensen är mitt intryck att inslaget av nytänkande är litet. [Read more…]

Japans nya penningpolitik

Efter nästan två decennier med obefintlig, ofta negativ, inflation har Japan nyligen höjt sitt inflationsmål från 1 till 2 procent och dessutom fått en ny centralbankschef som både i ord och handling verkar vilja uppfylla inflationsmålet. Banken ska köpa stora volymer statsobligationer och den monetära basen ska fördubblas. I helgen kom ett kort TT-telegram om den nya japanska penningpolitiken. TT skriver att “bland ekonomer är det många som ser stora risker” med denna politik. Detta uttalande förefaller missvisande.

Visst är den penningpolitiska expansionen förknippad med risker, men [Read more…]

Ompröva Riksbankens mål!

I en kolumn i Dagens Nyheter uppmanar Lars Calmfors oss att våga ompröva Riksbankens mål. Jag instämmer i hans önskan om mer diskussion kring om och hur den svenska stabiliseringspolitiken ska reformeras i ljuset av de senaste årens finanskris. De fyra specifika tankar han lyfter fram är jag dock huvudsakligen skeptisk till. Låt oss ta dem en i taget:

1. Bör inflationsmålet höjas? Nej. Det finns för- och nackdelar med ett högre mål. Fördelarna är större flexibilitet för reallöneanpassningar samt [Read more…]

Bernanke om valutakrig

I tidigare inlägg här på Ekonomistas har både Mats Persson och jag menat att de senaste årens expansiva penningpolitik i bland annat USA inte är inslag i ett skadligt valutakrig. Förra veckan höll Ben Bernanke ett anförande med ett liknande, men mer utförligt argumenterat, budskap. Enligt Bernanke bör inte USAs expansiva penningpolitik beskrivas som “beggar-thy-neighbor” utan som “enrich-thy-neighbor”. Vad han menar är att det är bra för omvärlden att USA försöker undvika en djup lågkonjunktur.

Bernankes anförande hölls vid en tillställning på London School of Economics för att hylla Mervyn King, avgående chef för Bank of England. Hela seminariet finns som pod- och videocast här. Där kan man även höra IMFs chefekonom Olivier Blanchard uttrycka oro över att oberoende centralbanker får ansvar över nya områden (Bank of England kommer snart att ha ansvar för penningpolitik, makrofinansiell övervakning och även övervakning av enskilda finansinstitut — läs om bankens nya uppgifter här).

Finanskriskommittén undviker de svåra frågorna

I flera år har förslag om hur den svenska makrofinansiella översynen ska reformeras mötts med argumentet att vi måste avvakta Finanskriskommitténs rapporter. Det var därför med viss spänning jag började läsa kommitténs första delbetänkande tidigare i år. I ett inlägg menade jag att betänkandet ger en effektiv beskrivning och sammanfattning av krisförloppet och krishanteringen men att kommittén inte gör en djupare analys av hur finansmarknaderna bör organiseras. Tyvärr står sig detta intryck när jag har läst igenom hela rapporten. [Read more…]

Lars E. O. Svenssons framtid i direktionen

I april löper mandatperioden ut för Lars E. O. Svensson och Barbro Wickman-Parak i Riksbankens direktion. Lars Svensson har ganska tydligt signalerat att han vill få förnyat mandat, men det har även kommit signaler från fullmäktige, som utser direktionsledamöterna, att man hellre ser ledamöter som ansluter sig till majoritetens linje.

Frågan är principiellt viktig. Riksbankslagen från 1999 föregicks av flera utredningar. Den offentliga utredningen Riksbanken och prisstabiliteten (SOU 1993:20, ledd av [Read more…]