Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.
Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]
Världsekonomin tycks översköljd av finansiellt kapital som desperat söker en rimlig avkastning i en miljö där nominella och reala räntor är påfallande låga. Trots detta är det svårt att hitta finansiering till välbehövliga investeringar i infrastruktur, energi och utbildning i de fattigaste delarna av världen. [Read more…]
EU-kommissionen har underkänt Italiens statsbudget för 2019 och begärt att den ska revideras, vilket kommissionen aldrig gjort tidigare. Vad föranleder denna drastiska åtgärd? Den beror inte på att budgetunderskottet är större än vad EU:s regler medger. Ett lands underskott får vara 3 procent av BNP innan det är tvunget att vidta korrigerande åtgärder, medan det budgeterade underskottet ligger på 2,4 procent. [Read more…]
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
Vi är alla oroliga över Donald Trumps planer på att införa strafftullar på stål och aluminium, och över omvärldens svar på dessa tullar. Ingen vill ju ha ett handelskrig. Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen? Låt oss titta på det värsta tänkbara scenariot, dvs att EU (och kanske även Kina) svarar med strafftullar på en rad USA-producerade varor, och USA svarar med tullar på bilar, och omvärlden svarar med ytterligare tullar, och så vidare. [Read more…]
Gästinlägg av Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning
President Trumps beslut att införa tullar på stål och aluminium har utlöst en debatt om hur EU bör svara på denna protektionistiska åtgärd. WTO-avtalet inkluderar ett antal möjligheter för medlemmarna att ha högre tullar än vad man bundit sig för, som t ex tullar vid dumping och offentlig subventionering, och skyddstullar enligt specialavtalet Agreement on Safeguards (SGA). De senare kan användas när import hotar att vålla allvarlig skada (George W. Bushs ståltullar 2002 var av denna typ). Man kan också omförhandla de tullnivåer man bundit sig för i samband med tillkomsten av WTO-avtalet, vilket innebär att man kan höja tullar på vissa varor mot att man sänker tullar på andra varor så att övriga länder hålls skadelösa. [Read more…]
Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]
I detta gästinlägg presenterar Rikard Forslid och Sten Nyberg, båda professorer vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, en analys av förhandlingsspelet kring Brexit. En central slutsats är att EU och Storbritannien först bör komma överens om migrationspolitiken och sen gå vidare till andra frågor. [Read more…]
EU-kommissionens ordförande Juncker och Frankrikes president Macron har relanserat förslaget om en fiskal union mellan euroländerna. Med fiskal union menas en gemensam budget, med egna skatteintäkter, och ett gemensamt finansdepartement lett av en EU-finansminister. Det är oklart vilka skatter som avses och även i vilken utsträckning som utgifterna ska avse konjunkturstabiliserande finanspolitik eller transfereringar mellan länderna. Förslaget stöds av euroländerna vid Medelhavet – Club Med – medan Tyskland, Nederländerna, Finland och andra länder i norr ställer sig mer eller mindre kallsinniga. Det säger något om hur man tror att den gemensamma budgetens inkomster och utgifter kommer att fördelas mellan nord och syd.
I detta gästinlägg recenserar Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson och professor i nationalekonomi, Adults in the Room av Yanis Varoufakis, Greklands före detta finansminister och tillika professor i nationalekonomi.
[Read more…]
Detta är ett gästinlägg av Carl B. Hamilton, f.d. professor i internationell ekonomi, mångårig riksdagsledamot (L), och idag särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat.
I handelsstatistiken kan ingen effekt avläsas av Trumps protektionistiska ideologi och bombastiska vallöften om höjda tullar. Tvärtom har importen till USA ökat med en procent under Trumps första halvår. Men vad händer sedan?
Misstankar om att valresultat i Ryssland manipulerats har framförts många gånger (och många gånger har dessa misstankar varit minst sagt välgrundade, … [Läs vidare]
Jag är i grunden ganska positivt inställd till hyresregleringen. I en värld där det är svårt att via skattsedeln omfördela från rik till fattig kan … [Läs vidare]
Från vänsterhåll hävdas ibland slentrianmässigt att nationalekonomer får ett allt större inflytande över politiken. Jag tror att det är precis … [Läs vidare]
När vi som forskare empiriskt vill skatta effekter av olika åtgärder, t ex en viss utbildning eller en viss organisation, står vi inför utmaningen är … [Läs vidare]
Den politiska debatten utvecklas ibland till sifferdueller där förledande exakta uppgifter kastas fram och tillbaka. Det är ofta inte särskilt enkelt … [Läs vidare]
Senaste kommentarer