I ett tidigare inlägg har elmarknaden analyserats med handelsteoretiska glasögon. Inlägget följdes upp med en text som undrade varför det verkar finnas ett motstånd mot frihandel med el, även bland traditionella frihandelsvänner. Analysen bygger på förenklingar och för att göra den ännu tydligare presenteras här huvuddragen med figurer av utbud och efterfrågan. Förhoppningsvis kan detta klargöra om det finns några avgörande punkter på vilka analysen brister. Inlägget visar dessutom att kablar och överkapacitet spelar likartade roller för elförförjningen, men de har väsensskilda fördelningsekonomiska konsekvenser.
[Read more…]Elpriser, frihandel och industripolitik
2023-01-11 by 21 Comments
I ett tidigare inlägg diskuterades elpriserna utifrån ett handelsteoretiskt perspektiv. Det är uppenbart att handelshinder är det enda som kan få svenska elpriser att avvika från omvärldens och sådana hinder uppstår när kablarna till kringliggande elsystem nått sitt kapacitetstak. För en given kabelkapacitet är det lika uppenbart att en större inhemsk produktion gör att elexporten oftare slår i taket, med lägre inhemska priser som följd. Mindre uppenbart är varför så många framstår som frihandelsmotståndare just på elområdet.
[Read more…]Vad handelsteorin säger om elpriserna
2022-12-16 by 10 Comments
Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.
[Read more…]Vilka effekter har sanktioner?
2022-03-22 by 7 Comments
Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.
[Read more…]Kriget i Ukraina – bakgrund och basics
2022-03-10 by 17 Comments
Under de senaste veckorna har vår värld förändrats på ett sätt som få kunnat föreställa sig. Inte för att det var helt oväntat att konflikten i Ukraina, som pågått sedan våren 2014 när Ryssland annekterade Krim och ökade sin närvaro i de östra delarna, skulle kunna trappas upp, utan för att väldigt få nog trodde på en så fullskalig och aggressiv militär attack som vi nu sett. Det här inlägget kommer handla om bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter som kan ge en bas till att fundera på den ekonomiska delen av konflikten, till exempel vilken effekt olika sanktioner kan tänkas få.
[Read more…]Exportstopp för vaccin kan vara förenligt med WTO-regler
2021-03-23 by Leave a Comment
Gästinlägg av professor Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning
EU kritiseras i debatten för sitt hot om att begränsa exporten av COVID-vaccin. Det är uppenbart att sådana restriktioner, som bara begränsar handel, är skadliga sett ur global synvinkel. Men det sägs även i debatten att sådana restriktioner ”bryter mot handelsregler”. Om man med detta menar att det bryter mot WTO-regler så är det faktiskt inte korrekt. Det är åtminstone en sanning som kräver en modifikation, som Petros C. Mavroidis (Columbia Law School) och jag argumenterat för här.
Behöver EU:s konkurrenspolitik reformeras?
2020-11-27 by 2 Comments
I februari 2019 meddelade Europeiska kommissionen att den inte godkände den föreslagna fusionen mellan tyska Siemens och franska Alstom. Beslutet väckte en hel del kritik – inte minst i Frankrike och Tyskland – vilken huvudsakligen bottnade i uppfattningen att Siemens och Alstom var för sig är för små för att effektivt kunna konkurrera på världsmarknaden. [Read more…]
Till försvar för de ”sparsamma fyra”
2020-07-14 by 21 Comments
I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]
Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen
2020-04-03 by 4 Comments
I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]
Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade
2019-12-09 by 3 Comments
[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]
Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer