25 years of transition

Nu i december är det ett kvartssekel sedan Sovjetunionens upplösning. Detta uppmärksammar vi på SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, (jag skriver vi eftersom jag jobbar där) med en konferens, 25 Years of Transition, som samlar några av världens främsta ekonomer på området.

Deltar gör bland annat Anders Åslund, som ledde SITE när det begav sig och som var delaktig i det tidiga reformarbetet bland annat i Ryssland och som sedan dess varit en ledande Rysslands och Östeuropaanalytiker; Jeffrey Sachs, i dag förstås mest känd för sitt arbete med fattigdomsbekämpning men som redan 1989 utformade reformplanerna i Polen och senare också var en nyckelperson i det ryska reformarbetet, och Gérard Roland, professor på Berkeley och världsledande forskare inom politisk ekonomi (som skrivit en mycket bra och lättläst översikt av erfarenheterna av ekonomiska ”transitioner” de senaste 25 åren).

Konferensen äger rum på Handelshögskolan i Stockholm, 5-6 december. Program och möjlighet att anmäla sig (senast idag fredag) finns här.

Jo, ekonomin spelar visst roll (stupid!)

I veckan efter det amerikanska presidentvalet har det blivit populärt att revidera gamla sanningar. Det finns det förstås all anledning till, men det finns också anledning att hejda sig lite och nyansera korrigeringarna en aning. [Read more…]

Om behovet av att fördela globaliseringens vinster

Frågan om globaliseringens effekter har stötts och blötts en längre tid, men kanske är det först nu, efter det amerikanska presidentvalet och sommarens Brexit-omröstning, som den fulla vidden av vad som står på spel börjar gå upp för folk. Här listas några texter som kanske kan bidra till den diskussion om globaliseringens konsekvenser som med säkerhet kommer att pågå under lång tid framöver. [Read more…]

Det verkligt stora problemet med ”geo-engineering”

Att något måste göras för att bromsa den globala uppvärmningen är snart sagt alla överens om. Exakt vad som ska göras (och var) råder det mera delade meningar kring (vilket bland annat synts i flera replikskiften på DN-debatt på sistone, t ex här, här och här) men gemensamt för de flesta förslagen är att de syftar till att minska utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Det finns dock en grupp kontroversiella åtgärder som är lite annorlunda och som går under det engelska samlingsnamnet ”geo-engineering”. Benämningen syftar på olika storskaliga förändringar av jordens naturliga klimatsystem i syfte att begränsa de negativa effekterna av utsläppen av växthusgaser främst då den globala uppvärmningen. [Read more…]

Egen härd är guld värd

En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]

Det sociala kapitalets mörka sida

I diskussioner om det goda samhället finns få begrepp som så enhetligt väcker positiva associationer som ”tillit”. Att kunna lita på människor är något som uppfattas som viktigt i sig och som dessutom har kopplats till positiva ekonomiska och politiska utfall. [Read more…]

Utvandrarlandet Sverige

År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]

Livsfarligt lokalt deltagande

Ett problem med utvecklingsbistånd är att det kan riskera att hamna i händerna på nationella eliter och leda till korruption. Därför ses det vanligtvis som positivt om befolkningen kan engageras direkt på lokal nivå, vilket mikrolån är ett av många exempel på. Lokalt deltagande anses dessutom ofta vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Två kapitel i Miri Stryjans avhandling (som lades fram vid IIES i förra veckan) ställer dock den etablerade positiva synen på lokalt deltagande lite på ända. Allra tydligast är detta i Miris kapitel om folkmordet i Rwanda (samförfattat med Evelina Bonnier, Jonas Poulsen och Thorsten Rogall). [Read more…]

Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. [Read more…]

Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här). Varför är det (tydligen) så svårt att konstatera hur det är, och vad vet vi egentligen om denna utveckling?  [Read more…]