Vilka effekter har sanktioner?

Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

[Read more…]

Kriget i Ukraina – bakgrund och basics

Under de senaste veckorna har vår värld förändrats på ett sätt som få kunnat föreställa sig. Inte för att det var helt oväntat att konflikten i Ukraina, som pågått sedan våren 2014 när Ryssland annekterade Krim och ökade sin närvaro i de östra delarna, skulle kunna trappas upp, utan för att väldigt få nog trodde på en så fullskalig och aggressiv militär attack som vi nu sett. Det här inlägget kommer handla om bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter som kan ge en bas till att fundera på den ekonomiska delen av konflikten, till exempel vilken effekt olika sanktioner kan tänkas få.

[Read more…]

Exportstopp för vaccin kan vara förenligt med WTO-regler

Gästinlägg av professor Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning

EU kritiseras i debatten för sitt hot om att begränsa exporten av COVID-vaccin. Det är uppenbart att sådana restriktioner, som bara begränsar handel, är skadliga sett ur global synvinkel. Men det sägs även i debatten att sådana restriktioner ”bryter mot handelsregler”. Om man med detta menar att det bryter mot WTO-regler så är det faktiskt inte korrekt. Det är åtminstone en sanning som kräver en modifikation, som Petros C. Mavroidis (Columbia Law School) och jag argumenterat för här.

[Read more…]

Behöver EU:s konkurrenspolitik reformeras?

I februari 2019 meddelade Europeiska kommissionen att den inte godkände den föreslagna fusionen mellan tyska Siemens och franska Alstom. Beslutet väckte en hel del kritik – inte minst i Frankrike och Tyskland – vilken huvudsakligen bottnade i uppfattningen att Siemens och Alstom var för sig är för små för att effektivt kunna konkurrera på världsmarknaden. [Read more…]

Till försvar för de ”sparsamma fyra”

I slutet av veckan väntas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för vad som kan bli ett maratonmöte om förslagen om dels en stor återhämtningsfond för att stödja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen, dels en långtidsbudget för perioden 2021-2027. Särskild uppmärksamhet riktas mot de ”sparsamma fyra” (”frugal four”) som motsätter sig att återhämtningsfonden finansieras med lån och sedan delar ut pengar som bidrag samt att den nya långtidsbudgeten blir större i förhållande till EU:s ekonomi än den var tidigare. De anklagas för att vara osolidariska och för att motsätta sig åtgärder som är nödvändiga för att rädda jobb, rädda den inre marknaden och hålla ihop euroområdet. [Read more…]

Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen

I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a. med hjälp av fältexperiment.

Årets nobelpris belönar tre forskare, Abhijit Banerjee (MIT), Esther Duflo (MIT) and Michael Kremer (Harvard) för deras experimentella ansats i arbetet med att lindra den globala fattigdomen. [Read more…]

Behövs kapitalkontroller för ett välfungerande globalt finansiellt system?

Världsekonomin tycks översköljd av finansiellt kapital som desperat söker en rimlig avkastning i en miljö där nominella och reala räntor är påfallande låga. Trots detta är det svårt att hitta finansiering till välbehövliga investeringar i infrastruktur, energi och utbildning i de fattigaste delarna av världen. [Read more…]

Italiens budget en fara för euron

EU-kommissionen har underkänt Italiens statsbudget för 2019 och begärt att den ska revideras, vilket kommissionen aldrig gjort tidigare. Vad föranleder denna drastiska åtgärd? Den beror inte på att budgetunderskottet är större än vad EU:s regler medger. Ett lands underskott får vara 3 procent av BNP innan det är tvunget att vidta korrigerande åtgärder, medan det budgeterade underskottet ligger på 2,4 procent. [Read more…]