Varför är vissa länder så mycket rikare än andra? Denna fråga ger Hannes Malmberg sig i kast med i den avhandling han lade fram för en dryg vecka sedan. Ett sätt att besvara frågan är att göra en slags bokföringsövning och räkna ut hur mycket ett lands resurser — dess kapital och humankapital — kan förklara av skillnaderna. Standardsvaret på den frågan är ”mycket lite”. Huvuddelen av skillnaderna mellan länderna förklaras av en restpost som brukar kallas ”total faktorproduktivitet” (79% när Malmberg räknar på saken). Rika länder producerar alltså mer med samma insatsvaror, men vad denna restpost egentligen består av är något höljt i dunkel. [Read more…]
Är bankerna nyckeln till att komma åt skatteflykt?
2017-06-16 av 7 kommentarer
Varje år undandras kanske miljarder kronor i skatt i Sverige. En del av denna skatteflykt är förknippad med att rika svenskar gömmer sitt kapital i utländska skatteparadis. Skatteverkets insatser för att komma åt denna skatteflykt har varit blygsamma, till stor del beroende på svårigheten att finna information om de individer som gömmer kapital. Men om fokus istället skiftas till bankerna i Sverige, och nya lagar som hotar om mycket höga böter eller rentav indragen rätt att verka som bank i Sverige ifall bevis hittas för att de bidragit till skatteflykt, så blir läget ett annat. Kanske är det detta som krävs för att vi ska komma åt skatteflykten ut ur landet? [Read more…]
Finns det vetenskaplig konsensus om global uppvärmning?
2017-03-10 av 24 kommentarer
I samband med att jag undervisat kring hur samhället bäst ska hantera problem som t ex den globala uppvärmningen har jag – lite till min förvåning – stött på invändningar kring hela frågeställningens premisser. Enskilda studenter har frågat varför de ”bara får den ena sidan av bilden när det finns så många som inte alls är överens om att global uppvärmning är ett faktum, och i den mån de är det så är de i alla fall inte överens om att uppvärmningen är ett resultat av mänsklig aktivitet”. [Read more…]
25 years of transition
2016-12-02 av Kommentera
Nu i december är det ett kvartssekel sedan Sovjetunionens upplösning. Detta uppmärksammar vi på SITE, Stockholm Institute of Transition Economics, (jag skriver vi eftersom jag jobbar där) med en konferens, 25 Years of Transition, som samlar några av världens främsta ekonomer på området.
Deltar gör bland annat Anders Åslund, som ledde SITE när det begav sig och som var delaktig i det tidiga reformarbetet bland annat i Ryssland och som sedan dess varit en ledande Rysslands och Östeuropaanalytiker; Jeffrey Sachs, i dag förstås mest känd för sitt arbete med fattigdomsbekämpning men som redan 1989 utformade reformplanerna i Polen och senare också var en nyckelperson i det ryska reformarbetet, och Gérard Roland, professor på Berkeley och världsledande forskare inom politisk ekonomi (som skrivit en mycket bra och lättläst översikt av erfarenheterna av ekonomiska ”transitioner” de senaste 25 åren).
Konferensen äger rum på Handelshögskolan i Stockholm, 5-6 december. Program och möjlighet att anmäla sig (senast idag fredag) finns här.
Jo, ekonomin spelar visst roll (stupid!)
2016-11-21 av 17 kommentarer
I veckan efter det amerikanska presidentvalet har det blivit populärt att revidera gamla sanningar. Det finns det förstås all anledning till, men det finns också anledning att hejda sig lite och nyansera korrigeringarna en aning. [Read more…]
Om behovet av att fördela globaliseringens vinster
2016-11-18 av 5 kommentarer
Frågan om globaliseringens effekter har stötts och blötts en längre tid, men kanske är det först nu, efter det amerikanska presidentvalet och sommarens Brexit-omröstning, som den fulla vidden av vad som står på spel börjar gå upp för folk. Här listas några texter som kanske kan bidra till den diskussion om globaliseringens konsekvenser som med säkerhet kommer att pågå under lång tid framöver. [Read more…]
Det verkligt stora problemet med ”geo-engineering”
2016-11-07 av 18 kommentarer
Att något måste göras för att bromsa den globala uppvärmningen är snart sagt alla överens om. Exakt vad som ska göras (och var) råder det mera delade meningar kring (vilket bland annat synts i flera replikskiften på DN-debatt på sistone, t ex här, här och här) men gemensamt för de flesta förslagen är att de syftar till att minska utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Det finns dock en grupp kontroversiella åtgärder som är lite annorlunda och som går under det engelska samlingsnamnet ”geo-engineering”. Benämningen syftar på olika storskaliga förändringar av jordens naturliga klimatsystem i syfte att begränsa de negativa effekterna av utsläppen av växthusgaser främst då den globala uppvärmningen. [Read more…]
Egen härd är guld värd
2016-09-21 av Kommentera
En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]
Utvandrarlandet Sverige
2016-09-14 av 9 kommentarer
År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]
Senaste kommentarer