Så minns vi Kenneth Arrow från mötena på Askö

Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”.  Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård. [Read more…]

Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning

Detta är ett gästinlägg av Micael Kallin, nationalekonom, journalist och fotograf.

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som en inkomstrelaterad ersättning eller i form av en garantiersättning, motsvarande maximalt 2,4 prisbasbelopp för dem som har haft låga inkomster. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst men ersätter betydligt mindre.  I december 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 hade ersättningen sjunkit till knappt 39 procent. Förklaringen är att de med sjukersättning endast har kompenserats för inflationen genom att ersättningen räknats upp med prisbasbeloppet istället för att följa löneutvecklingen, trots att ersättningen ska vara inkomstrelaterad (prop. 2000:01/96). [Read more…]

Viktigt med oberoende granskning av effektiviteten i skattesystemet

Detta gästinlägg är en skrivelse till den parlamentariska utredningen om Riksrevisionen författad av John Hassler. Hassler är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, f.d. ordförande i Finanspolitiska rådet,  samt vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

I kölvattnet av DNs granskning av Riksrevisionen har många haft synpunkter på Riksrevisionens uppdrag. En synpunkt som framförts är att Riksrevisionen inte bör granska frågor om samhällsekonomisk effektivitet eller att det uppdraget bör begränsas till vissa områden. T ex. menar professor Hans-Gunnar Axberger i sin utredning att Riksrevisionen inte borde tillåtas granska skattesystemet eftersom ”det framstår som en fråga mer tillhörande politikens område än revisionens område” (Axberger 2016). I det medskick som KU gjort till de tre tillträdande riksrevisorerna ställs också frågan hur en granskning av skattesystemet – som aviserades i Riksrevisionens granskningsplan 2015/2016 – kan ske utan att närmast partipolitiska överväganden behöver göras.

Nedan argumenterar jag för varför det är centralt att Riksrevisionen granskar effektiviteten i skattesystemet och hur det kan ske utan att revisionen träder in på en arena för partipolitiska överväganden. [Read more…]

Gymnasiekampanj riskerar öka social snedrekrytering

I detta gästinlägg ifrågasätter Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet, kampanjen ”Din talang” som syftar att påverka elevers gymnasieval.
[Read more…]

Tumregler för brottsstatistik

Amerikanska Fox News sände igår ett nästan 15 minuter långt inslag om svensk kriminalstatistik. I inslaget hävdades det upprepade gånger att antalet anmälda brott i Sverige ökade med 1,5 miljoner förra året. Den svenska journalist som intervjuades föreföll överrumplad av siffran och kunde inte riktigt bemöta i sak (utan framförde själv en del felaktigheter). Jag skulle blivit lika överrumplad själv, men med lite enkel huvudräkning kan vi alla lära oss att bemöta sådana påståenden nästa gång de dyker upp. [Read more…]

Orimlig ränteprognos i Riksbankens senaste rapport

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Den 15 februari publicerade Riksbanken sin senaste Penningpolitiska rapport. I den finns nedanstående diagram över den historiska utvecklingen av reporäntan sedan 2011, och en prognos över den framtida reporäntan från februari 2017 fram till 2020.

”Solfjädern” i den högra delen av diagrammet speglar att prognoser om framtida räntor alltid är osäkra. Punktprognosen visas av den streckade kurvan, och de blå ytorna visar osäkerhetsintervall för räntan – osäkerhetsintervall som Riksbanker bedömer som rimliga. [Read more…]

Att fördela statsbidrag

Det förefaller råda stor enighet om lärarförsörjningen till skolor med stora socioekonomiska och språkliga utmaningar bör förbättras. Att satsa på högre löner för lärare på dessa skolor förs ofta fram som förslag, även om det går att ifrågasätta hur effektivt detta verktyg är. Det är därför aningen anmärkningsvärt att regeringen och (eller?) Skolverket verkar ha glömt bort denna fråga när de med hjälp av det så kallade lärarlönelyftet bestämt sig för att komplettera lärarnas löner med extra statliga pengar. [Read more…]

Bör rörlig ränta förbjudas?

Detta är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Enligt uppgift i tidningarna utreder Finansinspektionen huruvida rörlig ränta bör förbjudas på bostadslån. Tanken är att eftersom den rörliga räntan kan stiga, och därigenom orsaka obehagliga överraskningar för personer som köpt bostad utan att ha råd med framtida räntehöjningar, ska alla tvingas låna till fast ränta. [Read more…]

Svart och vitt om invandringens konsekvenser

I fjol släppte Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation som visat starkt patos i migrationsfrågor, boken Utan invandring stannar Sverige. Bokens uttryckliga syfte är att gå till botten med vad forskningen säger om hur Sverige påverkas av invandring och Strömbäck skriver explicit: ”Det handlar inte om mina egna åsikter och värderingar”. Den bild Strömbäck ger av invandringens konsekvenser är närmast rosenskimrande och kontrasten är skarp till nationalekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning — Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende som kom ut förra veckan. Sanandaji diskuterar också konsekvenserna av invandringen till Sverige, men bilden är betydligt mörkare än den som förmedlas av Strömbäcks bok. Sanandaji utger sig inte heller för att ge ett slutgiltigt svar eller det enda tänkbara perspektivet: ”Boken är helt enkelt min analys av den situation som vi i dag befinner oss i — varken mer eller mindre”. [Read more…]

Vinster men inga investeringar

Arbetskraftens andel av de totala inkomsterna verkar ha fallit trendmässigt sen tidigt 1980-tal, en tidpunkt då denna andel var historiskt hög. Diskussionen kring detta fenomen har nu breddats till att även gälla kapitalinkomsternas och vinsternas andel, liksom de fallande investeringarna. Sammantaget finns en hel del forskningsresultat från främst den amerikanska ekonomin som väcker frågor om hur ekonomin egentligen fungerar. [Read more…]